Kanske hänger det ihop med åldern. Att jag nu kommit till ett stadium där jag hört saker sägas så många gånger och hört mig själva upprepa, och därför blir matt över att de fortfarande måste sägas.

Ungefär som bilder på äldre damer med skyltar i demonstrationer. ”Jag kan inte begripa att jag fortfarande måste demonstrera mot den här skiten”. Så känner jag mig när den här dagen är över.

Försvarsmakten lade upp en tjej med ett vapen, och bildtexten ”Typiskt tjejer” i dag. Som en del i att attrahera fler kvinnor till försvaret. De har förstås begripit att om fler personer söker kommer lättare kunna hitta den kompetens behöver. Urvalet blir större.

Herre min je. Jag visste sedan innan, Försvarsmaktens kommentarsfält är ett tillhåll för män som är en del av det inre hotet.

De är provocerade av att man ”särskilt” söker kvinnor. De tror kvinnor kvoteras in. De vill berätta att kvinnor har mindre muskelmassa än män.

Jag kan inte så väldigt mycket om Försvarsmakten, men jag tror mig ändå ha förstått att när det gäller krigsföring nu för tiden är det inte många delar som går ut på att vara störst, starkast och snabbast när man ska slåss med värjor på ett fält? Någon hade nämligen skrivit om att karolinerna förmodligen vrider sig i sina gravar. Karolinerna kan mycket väl  ha vait tillräckligt intelligenta för att se hur hot byter skepnad. Hur andra kompetenser än ”stor och stark” är det viktigaste för en försvarsmakt.

Alla dessa som vill berätta att könen är lämpade för olika saker. Alltså, människan som vi känner den har funnits en jättekort tid på Jorden. De gener som använder våra kroppar för fortplantning kan ingenting om pansarvagnar, spisar, kulsprutor eller mattpiskor. De skiter väl i det. Det är sådant vi håller på med, och det finns skäl och förklaringar till varför det har blivit som det blivit med könsuppdelad arbetsmarknad. Men det är knappast ett argument för att det ska fortsätta vara så.

”Men det kommer aldrig att bli hälften kvinnor för kvinnor är inga risktagare”. Vem  har sagt att hälften är målet exakt? Poängen är väl att fler söker sedan får man se vilka som passar för de olika uppgifterna? Vad är ni så oroliga för om ni tror att personer med penis är så ultimata? Och är risktagning det som är det viktiga i försvarsutövning? Jag vet inte alltså. Jag tänker att det lika gärna torde vara att förebygga och förutse problem på väg in … Men jag vet inte vad karolinerna hade sagt om den saken?

Mannen som vill berätta att det blir faktiskt problem om det ska finns kvinnor i bataljonen (tror han använde det ordet) för det kommer att leda till konflikter mellan männen när de ska göra upp om vem som får ha sex med dom. Synen på att det är män som ska göra upp om vem som får komma till kan eventuellt också komma från karolinerna. Ett eko från 1600-talet.

Om det  nu är så att män inte kan fokusera på uppgiften för att de blir så distraherade av kvinnorna och bara tänker på sex kanske de är helt olämpliga. Dessvärre har det också upprepade gånger visat sig att soldater använder sexuella övergrepp som en del i krigföringen. Nu senast kom rapporterna från Tigray i Etiopien. Våldtäkt som vapen.

Kvinnor i Tigray, mina tankar på er hjälper inte er ett enda dugg. Alls. Tyvärr. Jag känner mig helt hjälplös inför er horribla situation.

Utanför de kommentarsfältet har några män som vill se förändring fört samtal om det här med att skolor och arbetsplatser ska tillhandahålla mensskydd. Tack för det! Det verkar vara det absolut värsta en del andra män hört talas om! Förstås klassikern: ”Då ska rakgrejer också vara gratis, jag kan inte se skillnaden”. En enkel skillnad som den mannen inte kan se är att skäggväxt sällan kommer plötsligt och oförutsägbart utan ligger där och puttrar i ansiktet och stör inte någon. Ingen blir obekväm av växande skägg. Till skillnad från när blod och slemhinna kan börja rinna ur någons fitty helt oberäknerligt. Åtgärd krävs nu! Detta måste man alltså förklara för en man som verkar tro att gratis mensskydd på skolor är lika illa som ett tredje världskrig.

Så ja. Det är segrar vunna. 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Inte för att vi till numerären når upp till hälften av ledamöterna i de beslutande församlingarna ännu, men ändå.

Det kan till exempel bero på att män fortfarande inte förstått att det vore fint om de kunde bara göra sin del av det obetalda hemarbetet med hem och barn. Utan att någon bad dom. Bara helt naturligt skulle de börja köpa presenter till barnkalas, kolla in bästa vinteroverallen och planera familjens fredagsmys. Men vi vet ju att i väldigt många familjer köper pappan aldrig en enda present till varken ett barn eller mamman. ”För han är så dålig på det”. Nu ligger ju inte presentinhandling som en jättestor del på X-kromosomen heller. Det finns något som heter ”träna på saker”, men tja …

Ja, jag sa ju det inledningsvis. Att just i år känns dagen lika viktig som vanligt. Men också att bita ihop för att förstå att det är gott om män och en del kvinnor som VÄGRAR se de här strukturerna. Som säger att det är naturligt. Att det väl bara är att säga till männen. Att kvinnor inte klarar alla jobb.

Vilken jävla skit.

I går lackade Peter Hultqvist ur och visade genuin ilska i en debatt med Åkesson i Aktuellt. På sätt och vis befriande! För det var långt ifrån hur vi vanligen tränas i att bete oss. men så blev det liksom äkta också.

Gällande den debatten annars så är mina reflektioner om Åkesson följande:

a) Han fortsätter låtsas som att han inte förstår hur uttryck om grisar används och vad de står för. Och får heller ingen fråga om just det.

b) Han säger att Hultqvist bara är orolig för att bli av med sin roll som försvarsminister. Det var nästan lika töntigt som a). Ja, det finns människor som identifierar sig med sitt politiska uppdrag och har svårt att släppa det. Jag har ALDRIG uppfattat Peter Hultqvist som en sådan. Han håller ideologin främst, hur vi bygger ett gott inkluderande tryggt samhälle för alla. Han har en ministerpost nu. Det är inte det viktiga för honom. Löjligt påstående.

Så jag tillät mig att bli arg också i dag. I skrift. I en grupp på nätet där vi resonerade om privatekonomi apropå Lyxfällan. Jag hade skrivit en kommentar om bilar, att jag inte kan förstå detta med att en specifik bil kan vara så viktig för någon och att jag inte kan identifiera mig med att ha så starka känslor för en sådan att man vägrar sälja den fast det skulle förbättra livet.

I en annan tråd under detta berättade jag en grej om kreditgivningsbolag och att jag i mitt politiska uppdrag ibland träffar representanter för dom.

Givetvis är det en man som vill hugga på detta. Han har sett att jag är politiker. Han har sett att jag själv säger att jag inte förstår detta med bilarnas viktighet. På det drar han slutsatsen att jag har empatiska problem lite mer sådär generellt. Och misstänkliggör överlag min förmåga att ”känna med människor”. För att jag är en ”typisk politiker”.

Jag svarade helt ogenomtänkt därför:

Men det är precis så jag känner. Och jag orkar faktiskt inte alltid stryka medhårs fast det förväntas av mig FÖR JAG ÄR JU POLITIKER.