Författararkiv: Elin

Sportlov

Känslan i fredags när jag gick från skolan och hade sportlov var jätteskön! Inte för att det inte är kul på jobbet, utan för att det är fantastiskt att ha många möjligheter till sovmorgon framför sig!

Just om jobbet tänkte jag att det fortfarande är som en kul hobby jag tyvärr måste gå upp tidigt till. Som när det är partihelger eller ridläger. Svinkul men synd att det börjar så tidigt.

Har jag något roligt att berätta om februari hittills? Först tänkte jag nej, men sedan kollade jag lite i kalendern och tänkte ja.

Jag har varit på bio och sett Stockholm Bloodbath och Den sista resan. Båda bra, men väldigt olika. Men ni kan vänta tills de går att se på nån streamingtjänst om ni inte vill till bion för popcornen. Jag var på bio en fredag med syskonbarnen. Det var också popcorn! Roligt att Brynäs vann. Det verkar de göra rätt ofta nu. Jag har sett en föreläsning om skolsystemet med Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans. Att sedan följa den här Akelius_Academedia-grejen blev absurt och intressant. En vän och jag var och tittade på stand up med favoriten Fredrik Andersson, åt gott innan. Höjdare förstås.

Jag och Eva hostade en ”Hälsingefest” kvällen när Engmans kapell tävlande i mellon. Så kul var det och jag kittade mig absolut den kvällen. Örhängen, halsband, kofta.

Det har givetvis också varit möten av olika karaktär. Det här är från i måndags när vi hade kommunfullmäktige. Ja, jag hade sovit med flätor i håret på natten. Jag gör det ibland. Det är typ omöjligt att få en okej bild från talarstolen när den tas in action.

Förra veckan lade jag också hela lördagen på att prata ledarskap med socialdemokrater i Hälsingland. Större delen av tiden gick åt till själva resan och som vanligt har jag inget att tacka SJ för när allt jag vill är att komma hem. Det kan inte finnas nåt värre än Hudiksvalls väntsal. Men det var väldigt roligt prat och många trevliga att träffa.

Vi tog med oss våra elever för ett besök på länsmuseet och tittade på vad de hade att erbjuda. Jag gillar fortfarande att fota mig tillsammans med konsten och skojiga filter.

Det det känns som att jag gör mest av allt är att plugga. Och konstigt vore det annars eftersom det är vad som räknas som min hundraprocentiga sysselsättning. Jag kämpar på kan man väl säga. Jag säger inte att pedagogiken är helt lätt, det säger jag inte.

I de här årsmötestiderna är det också mycket fix med revisioner och verksamhetsberättelser och annat gos. Upphör inte än på ett tag det.

Gick förbi bokresan och grabbade tag i några bakböcker. Ty drömmeri om socker och fett tar inte slut.

Årsmötesdag med socialdemokratiska föreningar i Gävle

Jag kom hem för en stund sedan och har färdigställt de två protokollen jag behövde göra. Det känns bra. Inte skjuta upp osv. Har man skrivit ett är det inte så mycket svårare att skriva två, så det är lugnt. Copy paste.

Vi började med konceptet för ett gäng år sedan, med inspiration från S i Sundsvall. De allra flesta föreningarna i S i Gävle kör alltså sina årsmöten på olika slottider samma dag, så samordnar man mat och lite underhållning och behöver således inte, om man är medlem i flera föreningar, boka upp X antal olika kvällar.

Det är roligt att vara många på samma ställe och det hela känns effektivt och ordning och det gillar jag verkligen. Förutom att jag fick gå upp i lördagsottan.

Så jag har i dag varit på årsmöte med HBTQ+S Gävle, Brynäs S-förening och S-kvinnor. Allt gick så bra och nu är jag så nöjd.

Arbetet med de styrelser jag ingår i fortsätter!

I kväll ska jag se lite på musiktävlingen med några kompisar.

Januaris sista dag

Det gör mig inte det minsta ledsen att januari försvinner. Bäst med den här månaden har varit att jag inte längre studerar juridik eftersom jag klarade tentan galant och nu kan gå vidare med livet. Detta firade jag med kompisar i söndags kväll. Hade bakat semlor bland annat för detta event. Har knappt ätit annat än semlors sedan dess.

I dag är det onsdag. Vaknade halv nio. Gick upp ur sängen vid tio. Gjorde taffliga försök att studera fram tills halv ett då jag gick till jobbet. Jag jobbar ju egentligen inte onsdagar men i dag skulle jag ha ett viktigt möte klockan tre. Så för att komma i tid till det gick jag dit och hade ett annat digitalt möte därifrån så jag bar akunde ta hissen ner till mötesrum klockan 15. Mötet efter det ställdes in i morse så jag har varit hemma sedan halv fem.

Har jag fått en massa gjort? I ärlighetens namn har jag nog mest tid kollat på Sex and the city som om jag vore 25. Men jag har haft alla pluggböcker framme, både för det som ska göras i morgon och det som ska in på lördag. Lite grann kniven mot strupen kan man lugnt säga att det är. Good enough is enough tränar jag på. Just avslutat en timmes sent digitalt möte i ett valberedningsuppdrag.

Nu är klockan 21:30 och jag borde kunna läsa studielitteratur en timme till med klart sinne. Men om cirka tio minuter kommer jag att inse att nej, det kan jag inte.

Februari kommer säkert att bli helt annorlunda. En månad då jag inte prokastinerar ett enda dugg. Inte ett enda!

Rolig sak igår, bokade en resa till Baltic Pride och en av mina systrar bestämde sig för att följa med!

Tårta!

Veckan avslutades med att jag åkte till Hälsingland för att fira ett decennium för ett av syskonbarnen. Hur glad blir man inte när man får tårta?

Fanns också andra goda saker med socker i!

Att det finns vettigheter att göra en söndag piggar alltid upp. Hur blev den här helgen annars? Helt inställt på mycket plugg. Kom hem relativt tidigt i fredags och hade storartade pluggplaner. De kom lite på skam. Det fanns nya avsnitt av Love is blind, kläder att sortera och lite allt möjligt för en människa med fredagsfeeling att syssla med. Men visst satt jag stundtals med böckerna om vetenskapsteori, det gjorde jag.

På lördagen skärpte jag till mig, för då var deadlinen nära och pga kyla konkurrerade inte ett promenadsug. Så strax efter lunch och med ett gäng timmar till godo satt jag där. Förstummad av förtjusning över att ha lyckats med första inlämningen till den nya utbildningen. Genusvetenskapens hemtenta skulle in i fredags, men faktiskt skickade jag den redan i tisdags. Väntar fortfarande på återkopplingen på juridiktentan.

Det är en del med studierna, men tanken är att det ska plana ut.

Så i går, efter inlämning, sysslade jag med små projekt här hemma. Till exempel läste jag Martin Luuks bok ”Gud har för mycket tid”. Jag har aldrig ägnat den mannen någon uppmärksamhet alls tidigare. Tills jag såg de här tre avsnitten som är en dokumentär om Killinggänget. Jag vet inte ens hur jag ska beskriva honom, men han verkar så obrydd. Egen. Obrydd över att vara egen. Vilken lycklig kombination! Så nu har jag både läst den här boken samt lyssnat på en del av hans musik. Det obrydda och det egna går igenom allt. Jag gillade det. Verkligen. Så jag kanske tar mig an mer.

Läste också ut en Anne Holt bok, ”Mandelaeffekten”, och påbörjade ”Det är tropiska nätter nu” av Anna Dahlqvist. Det låter som att jag har ett väldigt driv i läsningen, men det har jag inte. Tidigare i år har jag läst ut bara en bok. Tror det är bottenrekord. Har också, mycket vuxet, helt enkelt valt att lägga bort och ge upp på några jag faktiskt inte har lust att ge mer tid. Ska leva för kort för att ge tiden till det jag uppfattar ogivande. Borde kanske applicera det på fler områden i livet.

Fick ett digitalbokabbonnemang av mamma i julklapp och det ska jag snart aktivera. Ska bara läsa några av pappersryggarna i hyllan först.

Det har varit så tungt att gå upp på morgonen alla jobbdagar efter jul. Tungt, tungt, tungt. Är det oxveckigt? Innan jul hade jag någon slags flow. Nu blir jag chockskadad av alarmet exakt varje morgon. Ögonen är springor. Kan inte ha tänt i duschen. Hasar mig till jobbet, vet knappt om jag har kläder eller inte. Måste skådespela människa fram till kl 10. Livat är det inte.

Söndag, min sämsta dag

Jag vet att det bästa är att göra något av den. I dag har jag definitivt gjort det.

Upp i ottan för att sitta tillsammans med andra när det var dags för digitalt extrakongress med HBTQ+S. Kongressen valde Emelie Stark till förbundsordförande. Ett bra val de gjorde. Ser fram emot att fortsätta jobba med henne. Efter det var vi ett gäng som körde kurs.

Kom hem och satte mig och tog tag i massa admin. Lite ekonomi för BRFen, valberedningsarbete på olika ställen och lite annat sånt föreningspill.

Detta samtidigt som jag har hästhoppning på TVn. Det är väl också i dag som julljusstakarna ska ner. Stjärnan får som vanligt hänga till påsk eller sådär.

I morgon är det jobb. Ska packa i ordning saker till laboration.

Det och plugg är vad kvällen kommer bjuda på. Blir det gym? Ingen vet.

I går hade jag en jätterolig vigsel och efter det käkade jag med en kompis på stan.

Det är fredag

Veckan rusade. Det här är jag i måndags när vi hade studiedag. Som lärare betyder det INTE samma sak som när man var elev. Man får alltså inte vara hemma. Istället var det planering inför terminen. Och lite plock. Här är jag på väg till NO-salarna för att lämna tillbaka skyddsbrillor, diskmedel och bägare jag aldrig orkade gå dit med innan jul.

Natten innan en ny termin är sällan någon sömnmässig höjdare. Det gällde också den här gången. Det var svårt och sova och mycket vrida sig. Inte så illa som den gången jag knappt sov två timmar dock. Det har hållit i sig hela veckan tyvärr, att jag sovit dåligt. Haft svårt att somna. Jag har drömt. Skickat konstiga texter på nätterna och lite sådär.

Varit jättejättetrött varje morgon. I morse tände jag ingen lampa i badrummet när jag duschade för jag vet hur det sticker sönder. Vill behålla känslan av natt.

Det var ovärdigt väder att kravla sig hem efter lunch när jag lutade i dag. Regn. Blötsnö. Stora pölar med smältvatten. Har sedan spenderat 95 procent av tiden i soffan. Och då minsann gick det bra att sova!

Trots det, en fröjd att träffa elever och kollegor den här veckan. Undervisningen har gått bra. Ser fram emot nästa vecka.

I lördags skrev jag hemtenta i den juridiska kursen. Kan ta många dagar till innan resultatet kommer, men jag hoppas innerligt det gick vägen. Skulle vara så skönt att slippa omtenta och helt enkelt inte längre studera juridik. Bara festa över att det är över.

På lördagskvällen var jag bjuden på fest. Det var en väldigt trevlig tillställning och var glad när jag kom hem på natten. Fick till håret supersnyggt!

Det här blir en helg med en vigsel, skriva hemtenta (utan kniven mot strupen) och lite söndagsmöte. Det blir nog bra. Försöker ta det chill eftersom ett slappt jullov uppenbarligen gjorde mig trött!

Vinterpromenad

I går var jag ute med en kompis. Det var vackert på alla sätt. Mjuka flingor som fladdrade i solen och gjorde allt härligt. Alla träd pyntade. Så kom också det ultimata, hästar.

Kommunalråd som inspektörer

Vi är många som blivit arga, ledsna, frågande och upprörda i en vidrig blandning gällande de uppgifter som hittills framkommit om bemötandet av barn på en skola i kommunen. Jag har tänkt på barnen varje dag sedan nyheten nådde mig och funderar över många saker. En enkel sådan är varför människor som inte gillar barn jobbar med barn. En annan är att det är toppen att några anmäler. Men hur kan de anmäla händelser om att barn utsatts för något, som att stå barfota i kylan jättelänge, har de inte själv ingripit direkt?

Självklart (?) blir detta också politiskt. Jag tror många valt att engagera sig politiskt just för att bidra till att alla ska ha det bra.

Att som opposition kalla till ett extra möte eller extra debatt är en klassiker. Det gör alla oppositionspartier i sådana här lägen för att visa på handlingskraft och få en tidningsrubrik. Det är dock aldrig oppositionspartiet som kommer att göra jobbet. Det ligger alltid på styrande partier. I det här fallet är det redan igång och var det när det blev en nyhet för oss alla.

Men det här, att ett moderat kommunalråd i ett kommentarsfält på Facebook tror att politisk styrning är att kommunalråd ska besöka verksamheter för att se missförhållanden?

Texten är givetvis slängigt formulerad, kanske i affekt. Jag tror, till skillnad från vad Seitola verkar tro, inte att någon politiker av någon färg ser mellan fingrarna när det gäller missförhållanden. Eller är likgiltiga inför sådant som uppdagas inom sjukvård, omsorg eller skola. Tvärtom, oavsett styre jobbar politiken stenhårt med sådant.

Den fråga som ligger kvar i mig dagar efter att jag läste Seitolas kommentar är hur han verkar se på politisk ledning. Att kommunalråd är någon slags inspektörer av kommunal verksamhet. Är det så han ser på sitt eget uppdrag? Att hans uppgift är att åka runt i kommunala verksamheter för att leta missförhållanden?

Kommunalråd, och andra politiker, besöker regelbundet verksamheter. Det ingår liksom i förtroendeuppdraget. Men att göra det som inspektör skulle aldrig falla mig in. Jag har som politiker besökt så många platser inom välfärden. Förlossningsavdelningar, omsorgsboenden, hemtjänster, bostadsbolag, förskolor och skolor, universitet, daglig verksamhet, byggen av lokaler och ungefär allt som går att komma på. Min uppgift är att ta med mig kunskap och input för den strategiska styrningens förbättring. I den ska ett kvalitetsarbete finnas. Inte att gå omkring med monokel och leta fel. Vilka vansinnigt icke-konstruktiva besök det skulle bli.

Men det här är tyvärr en del moderaters nivå. Att de vill vara inne och fingra i verksamheterna på en detaljnivå som inte alls är politisk. Det vi andra brukar säga att professionerna ska sköta. Och så brister det ibland. Det är förjävligt. Högt pris för de drabbade. Men då måste det strategiska arbetet bli ännu bättre.

Men kanske är Seitola sugen på att komma till mina klassrum och leta fel i min undervisning kommande termin. Ett sådant besök skulle ju kännas positivt.

2023

VÄNNER

Några som alltid finns där är alltid mina vänner. Jag har världen absolut bästa vänner, det är inget skryt eller så, bara sant.

Söta va?

Här är några av alla som kom och firade min födelsedag. De här hade varsin T-shirt med mig på. Roligast var egentligen baksidan, där alla hade min tatuering tryckt där den också sitter, ovanför stjärten. Det är vänskap det.

Det har varit roliga fester, småutflykter, textmeddelanden, långa fikor, promenader och middagar. De är där. Så glad för det.

SKITEN

För ett år sedan när jag skrev ett sånt här summerande inlägg konstaterade jag att 2022 var ett skitår och att jag hoppades att 2023 skulle bli bättre. Ingen av mina närmste dog, så på det sättet var det mer lätthanterligt. Men bättre har det inte varit ändå. Det är ingen hemlighet att jag varit helt under isen då den relation jag hade förhoppningar på trots alla ambitioner och kämpande inte gick. Kämpandet och besvikelsen har gjort mig trasig på något sätt. Efter det har jag använt den lilla energi jag haft och all tid åt att bara överleva. Få tid att gå. Jag är helt dränerad, och tänker ibland att jag aldrig kommer bli samma person som jag var innan. Att jag ska vara så här nu, stukad.

Därför är målet för nästa år att övergå till att leva. Äckelklyschigt men sant.

Det där är det lilla livet. Så tillkommer det stora. Världen. Där har människor dött. Vilken fasa det är att titta på nyheterna. Hjälplöst känns det. Förskräckligt.

FÖR LITE AV MITT ROLIGASTE

Jag har inte varken läst eller ridit så mycket som jag önskar. Tiden har gått åt till att dumscrolla på telefonen, glo rakt ut i luften och sova. Eftersom jag inte haft någon lust att vara vaken började jag sova tidigt. Redan halv elva har jag kunnat släcka. Dolmat av till nåt bildande ljud. Kanske är det skrivande av olika slag jag ägnat mig mest åt. Vad som helst för att få tiden att rulla. Midsommarnatten spenderade jag med Pepsi, så lite häst har det varit!

SERIÖSA SYSSELSÄTTNINGAR

Jobbet på skolan är så viktigt, svårt och roligt. Det är svårt och utmanande men jag är glad varje dag över mina elever och mina kollegor. Verkligen världens bästa kollegor.

Jo, alla vet att min skola är snyggast.

Politiken. Att ägna sig åt lokalpolitik igen är en omställning eftersom detaljnivån på frågorna är helt annan än i riksdagen. Samhällsbyggnadsnämnden har lite blandade frågor och en del är bokstavligen uppbyggliga, men att jobba med böter för svartbyggen känns väl sådär. Inte därför jag blev politiker. Inte heller för att behöva göra försämringar. Men så är det det här året, för så ser ekonomin ut. Svårt att komma runt. Att vara politiker när det finns resurser är lätt. När det inte gör det är svårare, ibland skit. Då får man skit. Så är det med det. I år har jag enligt andra varit allt mellan riktigt jävla bombad och blivit anklagad för att för mycket vilja ha sista ordet. En del konspirationsteorier människor har om beslut är skrattretande. Och de vill att det ska vara så, inte intresserad av att egentligen höra hur vi/jag tänkte. Det är jag iofs van. Annars hör jag att moderaterna stör sig på sossar med keps samt att de inte gillar att bli kallade medelåldersmän. Då blir det livat på fullmäktige.

Studierna. Jag är stolt över att jag fastän jag mått dåligt inte har gett upp mina studier fast det stundtals varit krävande. Efter vårterminen var Genusvetenskap A och Samhällsgeografi A klara. Under hösten har jag läst Genusvetenskap B och juridisk översiktskurs. Ingen av de är klara än. Den senare har tenta om en vecka. Ändå pikant att svara på frågor om lagar jag själv varit med och jobbat nära med. Efter nyår kommer magisterprogrammet i pedagogik igång. Det ser jag fram emot.

Jag har också vigselförrättat. Jag tror det blev 40 vigslar under året. Trenden att det blir rörigare och rörigare runt vigslarna håller i sig. Jag har förrättat vigslar sedan 2008. Nu är det mycket vanligare att de inte har koll på sina papper, vill omboka med kort varsel, glömmer säga att båda inte talar svenska, inte dyka upp alls. Jag känner mig bitchig när jag börjat ställa en massa kontrollfrågor, men det är enda sättet.

ANNAT

Jag har använt min mormors kläder så mycket att min syster undrar om jag ens har några andra. Inte mitt fel att mormor hade bra stil. Som här, i en ormskinnsmönstrad kråsblus på väg till födelsedagsmiddag på lokal. ”I princip hårdrock” sade en hårdrockare jag träffade då. Mormor hade varit så glad om hon visste om att hennes kläder är utepå. Aldrig hon missade en fest som bjöds.

En ormblus bör man ha efter 45.

Annat extra kul var att hälsa på min brevvän i Riga. Det var fina sommardagar. Hölick och camping med vänner och barn. Att jag köpt en andel i en kallblodstravare inför 2024. En middag med systrarna i Gävle som stod ut. Rolig helg i Stockholm med kompisar. En majsväng till Paris. Mammas djur. Kurs i kohantering med Blå stjärnan. Alla mina roliga syskonbarn. Se ett nedan.

Jag är evigt tacksam för hjälp med att fixa hemmet så det kändes beboeligt igen och inte enbart ångestframkallande. Jessica och Elin för målande och tapetserande en hård helg. Inköp av fet TV (som gjordes för pengar från mormor, symboliskt!). Mamma och Bertil för att ni körde ner delar av mormors bohag till mig. Som jag suttit och pratat i telefonen i gungstolen som var min mormors mormors. När jag vaknar kan jag se fiskar och det piggar upp! Och ja, den stilen är inte för alla!

Elin namngav rummet ”Gäddhänget”.

Jag tränade en del från sommaren och framåt. Höll i promenaderna. Gick mycket till jobbet istället för att cykla. Det känns bra. Det, tagit bort nåt födelsemärke och att ha tagit ”klart” de första sprutorna för TBE är min största folkhälsoinsats i år. Mycket annat har inte varit det, men jag bestämde att det fick vara okej för jag har inte haft energi. Orkade inte laga mat. Orkade inte tänka på nyttigheter. Hade ändå vit månad, dvs drack ingen brun läsk, i november. Så någon disciplin och viljestyrka finns ändå. Passat på att dricka så många drinkar jag kunnat när tillfälle bjudits.

Som jag skrev, min enda förhoppning på nästa år är att få vara mer glad.

Det önskar jag oss alla!

Julen var finfin

Vilket otroligt väder det var många dagar under julen. Det här var på julafton när solen sken och när snön gnistrade, alla var glada men några undrade skämtsamt varför de inte sett mig i kyrkan på förmiddagen. Det hade de gjort om inte ungen varit krasslig.

Förutom själva julandet var det bäst att vara med familjen förstås. En dag spenderade jag hos Jessica och då åkte vi skoter. Det var väldigt länge sedan, så jag hade glömt hur kul det var. Hann också träffa kompisar och prova en för mig ny Söderhamnsrestaurang. Mamma hade födelsedag och då kom det också människor det är fint att träffa.

Fortsatt gillar jag vår halvnya tradition att de vuxna får köpa en julklapp till sig själv. Alltid spännande att se vad de andra väljer. Mamma var värst. Hon valde en båtmotor. Själv valde jag en penna.

Nu är jag tillbaka i Gävle igen. Mitt hus var så fint och snöigt. Snön är fin men svårt att inte tänka på hur dyrt det blir.