Måndagkväll med datorn

Efter en helg med lagom med promenad, läsning, sovmorgon och sådär stillsamt som helgerna blir nu för tiden blev det måndag. Okej, vi hade ett fyra timmar långt distriktsstyrelsemöte i söndags också!

I kväll tittar jag på tankesmedjan Katalys sändning av sin bokrelease om en bok om klassamhället i Sverige. Under tiden så har jag gått igenom ett gäng mejlboxar, sammanställt dokument, anmält mig till saker jag ska vara med på och den typen av jobb som egentligen är söndagskvällarnas uppgift. Köpte Anna Ardins bok om situationen med Assange också.

Men jag är inte sämre än att jag är flexibel.

I går kväll var det nämligen avsnitt 3 av SVT:s Tunna blå linjen, tror jag den heter. Den om poliserna. Den är bra.

Den här veckan kommer att innehålla både det ena och det andra. Rätt mycket skärm blir det alltså …

I helgen är det också skäm, hela lördagen!  Kurs med S-kvinnor och A-dagar.

Det blir bra!

Myten om ”oskulden” som blöder måste dö

Det ska inte finnas en enda anledning för en kvinna att behöva bevisa huruvida hon har haft sex med någon annan eller inte. Inte på sin bröllopsdag eller någon annan dag eller natt.

För kvinnor, precis som män, gör precis som de vill med sin sexualitet.

Trots det fick vi rapporterat i veckan om klinikerna i Sverige som genomför operationer för att ”få det att verka som att kvinnan är oskuld och blöda på bröllopsnatten”.

Ingen annan än kvinnan har något att göra med hennes tidigare sexuella erfarenheter innan en ny relation/äktenskap.

Tron på att det går att påvisa detta genom blod eller inte blod vid samlag är helt ovetenskapligt. Det är bara en myt att alla personer med slida som inte haft penetrerande sex tidigare blöder när de har det. Det är INTE sant. Allt bygger på trams.

Hur kan seriöst sjukvårdsutbildade vilja lägga sina viktiga kunskaper  på att upprätthålla den myten genom att erbjuda dessa tjänster?

Kulturer, traditioner. En del älskar jag. Den här är helt åt helvete.

Jag har skickat en skriftlig fråga om detta till Lena Hallengren, ansvarig minister.

 

Otäcka rysningar av digitalt strul

Garderar mig först genom att säga att jag VET att digitalt strul inte är det absolut värsta en människa kan råka ut för.

Men av sådant som är ofarligt är det väl ändå bland det absolut värsta.

En av mina mejladresser verkar strula, får inga mejl från den längre. Vilket är jobbigt för det är kommun-adressen jag kommunicerar med giftassugna medborgare på. Någon dag efter att jag inser att jag nog måste lösa något får jag felmeddelanden när jag försöker gå in på den.

Sista som hände på arbetsdagen igår var alltså en timme i telefon med en superbra person på IT-supporten. Verkligen superbra och duktig.

Men där sitter jag och ska ”pga nytt system” autenticera, ladda ner appar, läsa av QR-koder, minnas apple-ID och andra lösenord. Allt i en jättejobbig sörja.

Men vi reder ut det. När jag då väl kommer in i mejlboxen för att se vad som hänt, har jag alltså i torsdags fått ett mejl om att min mejl ska sluta fungera med noll dagars varsel. Och varför det var så kunde IT-killen inte hjälpa mig med, men hänvisade vidare. Och under fredagskvällen (för jag mejlade förstås direkt, lätt uppröd) fick jag flera svar från flera olika engagerade personer så det kommer att lösa sig absolut.

Men det där gör att jag grinar inombords. Min tid att vara människa vill jag verkligen inte lägga på  … lösenord. Appar jag skiter i. QR-koder. Support. Jag vill inte. Jag får ett enormt stresspåslag.

Men tack för all hjälp! Och förlåt till bröllopssugna varav någon redan hunnit skicka ett upprört mejl. Kan förstå. Men det är ju extra frustrerande när det inte riktigt var mitt fel.

En helt okej onsdag

En sådan onsdag när USA får en ny president. Jag har slagit på Sveriges Radio i lurarna.

Det här har jag väntat på i fyra år. En karl som inte är rimligare än ett elakt kommentarsfält ska inte styra ett endaste land.

En annan bra grej som hände i dag var att jag bytte en jättefin skolplansch som jag inte har plats för längre mot åtta stora flaskor av den läsk jag helst dricker!  Bra deal. Kul att hästarna får komma upp på ett annat ställe.

Tre riktigt bra böcker och några till

Nej och åter nej av Nina Lykke

Om ett par där mannen känner att han behöver förverkliga sig själv eller något som män känner när de börjar ha en affär med en yngre kvinna. Och om kvinnan som han har en affär med och varför hon har det.

Den bedragna kvinnan är lärare och den absolut bästa figuren. Hon ledsnar ur, med rätta. På ett lite annorlunda sätt.

Väldigt bra skriven. Stor igenkänning på vissa ”saker man inte får tänka”. På så vis både allvarlig och rolig.

Hemma hos andra av Gabriella Ahlström

En svidig berättelse om relationer, om att räcka till, vara rätt eller fel i nya sammanhang. Om att ha en ursprungsfamilj där man inte känner sig riktigt hemma. Och som bihistoria, en del nutidshistoria i form av en kille från Afghanistan som kommer och bor en stund.

Klubben av Matilda Voss Gustavsson

Äntligen läste jag den här uppmärksammade boken. Genuint betar författaren av skeenden kring den så mediala affären kring Svenska Akademien. Men också, det kanske viktigare. Historien om hur män utnyttjar kvinnor. Det verkar tidlöst. Den här ska du ha läst, helt enkelt.

Några som kanske inte gjort ett större intryck men är lika bra som att streama vilken serie som helst på skärm:

Svart Ros av Nora Roberts

Den här plockade jag för att den var på rea. Tydligen del 2 i ”Trädgårdstrilogin”. Lagom mycket kärlek och lagom mycket drama. Innehåller också våldsamma män.

Ett litet steg på vägen av Jenny Fagerlund

En genomtrevlig bok om en kvinna som hamnar i sådana där förändringar av livet som man gör ibland. Den är svensk och verkligen feelgood. Slutar med lycklig kärlek förstås.

Julafton på den lilla ön i havet av Jenny Colgan

En av de mer framstående feelgood-författarna som jag uppfattar det. Finns så många om folket på ön att jag knappt minns vilka jag läst. Gillar särskilt storyn om läkaren Saif, flykting från Syrien, och hans situation.

Jag tycker också om att läsa om ”vanligt folk” snarare än folk på juristbyråer och glassiga miljöer.

Efter skandalen av Sarah Vaughan

Våldsam man håller ihop storyn. Det handlar om en jurist inblandad i hans fall, som själv har haft dåliga erfarenheter av honom back in the Days, vilket gör att hon har en personlig vendetta som hon kniper om.

Vet inte om det är en slump att jag bara läst böcker av kvinnor. Inte tänk på det förrän jag summerade här. De två jag har på gång nu har också kvinnliga författare.

 

Söndag med cirkel

Brukar tycka söndagar har något trögt över sig men den här har hittills innehållit den avslutande träffen på senaste omgången av Gävle arbetarekommuns medlemsutbildning del 1. Motsatsen till trögt!
Vi har varit ett tiotal som har pratat om vår historia, mötesteknik, om våra politiska idéer, om hur vi ska styra upp arbetsmarknaden egentligen och om det som händer i USA som exempel på den viktiga demokratifrågan.
Att gå medlemsutbildning (eller hålla i) är ett så bra sätt att bilda sig. Att tillsammans med andra prata om de stora frågorna och bolla fram och tillbaka.
Det blir lite stelare över skärm förstås, men ändå bra för den som har långt, lite dåliga ben eller inte kan lämna barn hemma!
Nu ska jag läsa den här nyinförskaffade boken.
Hoppas du gör något bra på din söndag!
bokisis

Den bästa kakan

kakanis

Varje jul i väldigt många år har jag av mormor fått en kaka. Som hon gör i avlång form. Ibland har jag ätit upp hela på två dagar (som frukost, lunch, middag). Ibland har jag frusit in halva och ätit upp den andra halvan som gottis på den vecka.

Efter att ha fått receptet och noggranna tips av mormorn har jag provbakat i en hålform (dvs annorlunda). Jag kunde förstås inte låta den ligga till sig några dagar, som man ska, utan åt redan efter mindre än 24 timmar. Jag skulle säga: Det kan bli något.

Men jag hoppas få en kaka i många år till!

En fredagssejdel är aldrig en god gärning

Det går (tyvärr) aldrig att kalla alkoholkonsumtion en god gärning.

Det gjorde finansminister Magdalena Andersson i september när hon talade om kommande års budget.

Här citerar jag texten från Expressen: ”Regeringen vill höja skatterna för tobak och alkohol från 2023, men har inte specificerat med hur mycket. Magdalena Andersson säger att pengarna ska finansiera ökade försvarsutgifter. – Samtidigt kan man då säga att man gör en god gärning om man tar en öl på fredagen, säger hon.” 

Jag är inte alls upprörd över det hon sa, eftersom jag tolkade det som att det är en sån där grej man kan säga när man vill vara kvick och rolig. Hade jag inte haft sådan hållning som jag har i alkoholfrågan hade det kunnat vara jag själv som sade det.

Värre var hur oerhört många som sedan använde detta till att berätta om sin egen alkoholkonsumtion kommande fredagar. Gott om partiaktiva och alla möjliga som svingade en sejdel under parollen att de gör en god gärning. I sociala medier.

Det är i samma andra som Anderssons ursprungscitat, att vara lite skämtsam och folklig. Men där någonstans blev det tröttsamt för mig. När de som borde vetat bättre sög upp det och gjorde det till den del av den gigantiska alkoholromantiken.

Uttalandet ger mig också anledning att skriva lite om det här nu, långt senare. Jag har tydligen sparat en artikel från Tidningen Tvärdrag i 16 (!!) år, som är en kort sammanfattning av Sverige och alkoholpolitiken. Hittade den i sorteringen i flytten. Den handlar om varför vi har restriktiva åtgärder, vilka som varit bra och mindre bra och nämner också slutligen en TCO-rapport som värderat alkoholkonsumtionens samhällskostnader till 151 miljarder kronor.

supen

Det görs olika rapporter om detta, och de är förmodligen inte snarlika och ingen kan definitivt luta sig mot en rapport som är 16 år eftersom våra vanor också ändras.

Jag googlade och ser att Systembolaget har en nyare kartläggning av alkoholens kostnader 2017 gjord av Ramboll. Den säger 103 miljarder kronor årligen.

Jag kopierar in sammanfattningen:

Vård och behandling

Alkoholrelaterade kostnader för vård och behandling uppgår till 15 miljarder kronor per år.  I siffran ingår kostnader för hälso- och sjukvård 7,4 miljarder, kostnader för socialtjänster 7,5 miljarder, kostnader för företagshälsovård 64 miljoner och kostnader för forskning och prevention 470 miljoner.

Produktionsbortfall

Kostnaderna för produktionsbortfallet uppgår till 35 miljarder. I siffran ingår 500 miljoner för sjuknärvaro, alltså om man kommer bakfull till jobbet, 2,5 miljard för sjukfrånvaro, 31,3 miljarder för förtida dödsfall och 700 miljoner för kriminalvården.

Brottslighet

De alkoholrelaterade kostnader gällande brottslighet uppgår till 10 miljarder. I siffran ingår 300 miljoner för brottsförebyggande arbete, 300 miljoner för egendomsskador och 9,1 miljarder för rättsväsende.

Livskvalitet

De alkoholrelaterade kostnaderna för livskvalitet uppgår till 43 miljarder. 17 miljarder för förtida dödsfall, 14 miljarder för upplevda konsekvenser för konsumenter, 11 miljarder för upplevda konsekvenser hos närstående till konsumenter och 900 miljoner för upplevda konsekvenser hos brottsoffer

Nyttan med alkhool

Om konsumtionen av alkohol ersätts av andra nöjen uppgår summan av nyttan med alkohol till tio miljarder. Nyttan består av ett konsumentöverskott på 7,8 miljarder och ekonomiska sprindningseffekter på 2,5 miljarder.

Viktigt att notera är att de alltså också räknat på nyttan med alkohol, och alla som kan enkel plus och minus ser då att det är väldigt långt ifrån att alkoholen bär de kostnader som det orsakar. Väldigt långt.

Alla våra gemensamma utgifter ska självklart debatteras och ställas emot nytta. Nytta av saker är inte alltid mätbart rent ekonomiskt. Vi vet till exempel att en del smalare kultur är subventionerad och aldrig skulle bära sig själv bara sett till kronor, men det finns andra mervärden med den som vi trots allt vill ha.

Troligen är det också så att alkoholen för med sig mervärden som vi inte kan mäta i pengar. Men. Den för också med sig det motsatta, minusvärden. Generell otrygghet i familjer till exempel. Barns oro vid vuxnas risk- och missbruk, hur värderas det? Omöjligt gissar jag.

Det är viktigt att vi som är folkvalda, och helst många fler, har förståelse för och därmed handlar utifrån kunskapen om att alkohol och andra droger aldrig är en ekonomisk vinstaffär för ett samhälle.

Som en del av nykterhetsrörelsen sedan många år bjuds jag med jämna mellanrum till sammankomster om alkoholpolitik, och jag konstaterar krasst att jag är förvånad över hur minimalt alkoholfrågan diskuteras utifrån samhällsekonomiska aspekter.

Jag tänker mig att det är en förlängning av den superstarka alkoholkulturen. Man vill helst inte fucka med den. Men vill vara en skön person som höjer vinglaset mot kameran på fredagskvällen och skojar om att man gör en god gärning för det har finansministern sagt.

Inte en sån här motvalsjobbigjävel som jag som ska påtala att väldigt många barn far illa av alkohol och kanske ska vi inte glamourisera den och påvisa att den skulle vara nödvändig som socialt smörjmedel.

För de som säljer alkohol i olika led är det absolut en vinst. Men det finns ingen polluter pays-funktion här. Sjukvården och socialtjänster och polisen och ett helt gäng andra instanser belastas oerhört av sådant som är direkt relaterat till vad människor gjort under berusning. De som marknadsför alkoholen hårt och tjänar massor (gäller förstås stora bolag) cashar bara in vinsten.

Jag är inte den som tror att allt ont i samhället är att skylla på alkohol. Vore det så enkelt skulle ju alla som är berusade ständigt göra olagliga saker som blir föremål för rättsväsendet, och så är det lyckligtvis inte.

Och samtidigt, alkohol är för många en utlösande faktor. Jag vet inte direkt vilket personlighetsdrag eller så som gör att vissa blir aggressiva eller helt omdömeslösa på andra sätt när de dricker. För en del är det så lätt att säga: De som blir så ska inte dricka alkohol! Nej, det stämmer, men det finns nu ingen sådan tillbakahållande funktion.

Mig veterligt är det ytterst få personer som också klassar sig som en av de som inte bör dricka för det blir tok då. En och annan ar jag träffat som motiverar sin avhållsamhet med det, ”det blir inte bra när jag dricker”. All heder åt dem! Men de verkar besitta en insikt som andra inte gör.

Jag ville egentligen skriva om det här med alkoholens kostnader. Så många gånger i livet träffar jag folk som tror att de pytsar in en vinst i samhällets kassa när de går till Systembolaget (vilket förstås är mycket bättre än smuggel eller annan slags svartalkohol). Det är helt fel.

Tack till finansministern som gav mig en anledning till att folkbilda om detta ytterligare än gång.

Ett brev! Från Frankrike!

tisdag2tisdag3

I går var det incoming från Frankrike. Det är så fint att veta att världen är full av kvinnor som liksom jag älskar att skicka glad post. Kan vara lite ledsen också, men ni fattar. Och småpresenter skickas med, anpassade efter mig. Så här kommer hästgrejer! Oklart vad jag ska göra med dem sedan, men de kan passa till lite allt möjligt. Det är bara det att jag blir så glad när jag knyter upp snöret och där är en massa överraskningar.

Förstås också väldigt givande att ha utbyte om vardagsliv och tankar med personer från andra delar av världen. Andra perspektiv.

Nya böcker i huset

Jag fick lite presentkort att använda där böcker säljs i julklapp så nu har jag växlat in merparten av det. Så här blev det:

tisdag4

Den näst understa syns inte så tydligt. Det är Elin Anna Labbas ”Herrarna satte oss hit”. Hörde henne på biblioteket tidigt i höstas när vi tappert satt på stort avstånd för att lyssna på de viktiga vittnesmålen hon samlat.

Hittills har jag läst ut Nina Lykkes ”Nej och åter nej”. Jag skulle kalla den fenomenal. Författaren har valt att pränta ner tankar jag inbillar mig att alla har. Sådant man vet är ”orimligt”, men här tillåts de ta plats på papper. I grunden tre olika personer och en (eller flera) otrohetsaffärer. På temat man som krisar skaffar yngre kvinna som räds att bli över. Den äldre kvinnan får skrapa ihop resterna av sig och gå vidare. LÄS!