Ledig lördag

Jag har längtat så efter den här dagen. På kvällskvisten kan jag konstatera att jag (hittills) är nöjd.

Bakade scones till min kille first thing in the morning -läs förmiddag-. Gjorde alla julrelaterade ärenden jag kunde komma på på stan. Satte igång en del av de projekten där de flesta äger rum i pysselrummet, inkluderar omslagspapper och glitterlim. Gjorde några kompletterande nätbeställningar. Sorterade här och där. Läste någon snutt. Gladdes åt snön. Gick till gymmet där jag bemödade mig med att gå, stå och sitta som de brytiga killarna som också tycker lördag kväll är bra att träna på, testade nya masker för hår och ansikte och alldeles just nu gör jag ostpaj.

Snart ska jag väcka Nickel och ha festlig lördag med popcorn!

Religion och engelska i dag

I dag har jag och min kollega Patrik besökt gymnasieskolan Bessemer i Sandviken. Där arbetar Fredrik Norman (här finns hans blogg Didaktiska laboratoriet) som lärare i engelska och religion. Vi hade förmånen att få vara med på en lektion av vardera ämne. Lektioner är lite längre än på gymnasiet så det tog ett tag.

sandviken

Jag är oerhört glad över att få ägna dagen åt det. Att få se ytterligare ett exempel på en engagerad lärare som arbetar aktivt med utveckling av undervisningen. Träffa grupper med härliga elever. Det riktigt bubblar i mig fortfarande efter den här dagen.

Stärks i min övertygelse att det  viktigt att skolledning ställer höga krav på alla lärare att ständigt uppgradera sig, att alltid sträva högre, att inte nöja sig. Alla elever har rätt att möta en fantastiskt lärare i klassrummet.

På religionen handlade det om etiska frågor, specifikt dygder, i en kontext av religion. Hur kan man säga att en person är snål? Kan personer vara snåla på olika sätt? Är snål alltid dåligt? Finns den gyllene medelvägen? Ger någon religion vägledning? Lektionen inleddes med en kahoot där jag måste känna mig besegrad av supersnabba och pålästa elever. Det gör inget alls!

Fredrik jobbade med stor tydlighet kring hur lektionerna skulle vara uppbyggda som eleverna får veta direkt. Lättare att orientera sig i tiden då.

Såg den portal som används där allt material alltid finns tillgängligt för elever och föräldrar. Det går aldrig att säga att ”boken blev kvar i skolan”. Datorn kanske …

På engelskan läste eleverna boken The Giver. Vi satt i en mysig lokal med dämpat ljus, tända stearinljus och möjlighet att vira in sig med filt. Istället för den här klassikern där eleverna oavsett lust, tvingas läsa högt, samarbetar Fredrik med skolbibliotekarien Kirsi. De läser vartannat uppslag och eleverna hänger med i sina böcker. I dag hade några läst igenom de aktuella kapitlen innan också. Efter kapitlen resonerade vi om innehållet och Fredrik förde in allt på en digital tidsaxel som sparas ner så alla kommer åt den. Det blir verkligen bra dynamik när det finns fler vuxna i klassrummet

Eleverna avrundade med att svara på en del frågor utifrån innehållet, och det handlade om hur man värderar saker, dvs alla svar är rätt. Några ord tränade vi också, och engelska är klurigt, det påmindes jag om.

Efter en sådan här dag är jag så stolt över att lärare är min yrkesidentitet. Men mest glad över möjligheten att få se Fredrik och Kirsi jobba, och träffa eleverna så klart. Det händer alltid något roligt i ett klassrum!

Fredriks sätt att jobba bjussigt har också uppmärksammats.

Djurskyddsarbetet i EU

Jag skickade en fråga till minister Bucht:

Fråga 2016/17:410 Djurskyddsarbetet i EU

av Elin Lundgren (S)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

På ministermötet i mitten av november lyfte ministern upp frågan om djurtransporterna i Europa. Det gjordes med anledning av hur undermåliga dessa transporter många gånger är. Det gläder mig att det gjordes och att frågan verkar ha vunnit gehör. Jag litar nu på att frågan rullar vidare och att det blir skillnad för djuren.

Att EU är en viktig arena för att jobba med djurskyddsfrågor står alldeles klart, och jag undrar därför:

Vilka djurskyddsfrågor avser statsrådet Bucht att lyfta fram i EU framöver?

Han svarade:

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:410 av Elin Lundgren (S) Djurskyddsarbetet i EU

Elin Lundgren har frågat mig vilka djurskyddsfrågor jag avser att lyfta fram i EU framöver.

Djurskydd är en viktig fråga för mig. I början av 2015 inledde Sverige ett samarbete om djurskyddsfrågor inom EU med Danmark, Nederländerna och Tyskland. Detta har hittills resulterat i en gemensam deklaration om grisvälfärd och ett förslag om att kommissionen bör inrätta en

EU-plattform för djurskydd.

En EU-plattform för djurskydd syftar till att bidra till ett stärkt djurskydd, bl.a. genom att underlätta kommunikation samt utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer. Förslaget om en plattform för djurskydd har under året diskuterats vid tre jordbruks- och fiskeråd och tagits emot väl av en klar majoritet av medlemsstaterna och av kommissionen. Kommissionen har nyligen meddelat att de kommer att gå vidare med förslaget och att ett första möte inom ramen för plattformen kommer att hållas under våren 2017.

Många angelägna djurskyddsfrågor inom unionen kommer att kunna behandlas inom ramen för plattformens arbete. Exempel på detta är

bland annat att verka för att stympning av djur, särskilt i fråga om svanskupering av grisar och näbbtrimning av fjäderfä, ska upphöra, liksom långa djurtransporter. Vad gäller frågan om att komma ifrån obedövad kastrering av smågrisar anser jag att även den ska vara ett prioriterat område.

Samarbetet med likasinnade medlemsstater fortsätter med det övergripande målet att stärka djurskyddet inom EU.

Stockholm den 7 december

Sven-Erik Bucht

Tisdag och onsdag

Vad har jag gjort i Stockholm de här två dagarna?

Haft två utskottsmöten, ett vardera i justitie och miljö- och jordbruk. Varit på gruppmöte. Varit på ett insynsrådsmöte hos polisen och ett hos Kriminalvården. Mött en klass från Vasaskolan på besök i riksdagen. Suttit på tre timmars debatt om justitieområdets budget. Voterat. Seminarium med Hållbara städer. Hälsat välkommen till ett seminarium om våra gemensamma klimatutmaningar i Gävleborg arrangerat av Handelskammaren tillsammans med S och KD. tillsammans med alla andra kvinnliga riksdagsmän fotograferats till produktionen av Fröken Friman. Spenderat fyra timmar i gymmet. Skrivit ett mycket viktigt brev. Besökt en julfest en timme. Och så lite småsaker på det. Men ungefär så.

I morgon, om tio minuter, ska jag ha utskottsmöte, träffa en grupp från en kurs och votera som inplanerade punkter.

Rent vatten i kranen

I vårt land har vi det väldigt förspänt när det kommer till rent vatten ur kranen. Nästan överallt räknar vi med att det bara ska komma.

Det har vi vant oss vid och räknar med att det är för evigt givet. Det är det givetvis inte.

För någon månad sedan drabbades Gävle av vattenproblem. Några kvarter blev helt utan vatten, medan resten av staden fick koka det vatten de skulle dricka men toan och duschen och tvätten fungerade som vanligt. Även i den senare gruppen fanns personer som exempelvis på Facebook uttryckte sig som att sista dagen var kommen.

I kväll har jag och några andra ledamöter träffat fyra branschorganisationer som samarbetar under paraplyet ”Hållbara städer” – där avfall, biogas, fjärrvärme och vatten är fyra hörnpelare. En av dem är Anna Linusson, VD på Svenskt Vatten.

Vi talade om det vansinniga i att kommuner har som mål att ha så låg vattentaxa som möjligt och att det finns rankingar som utan särskild bakgrundsorganisation pekar ut somliga kommuner som alldeles för dyra när det gäller att köpa vatten.

Det skiljer sig massor beroende på kommunens geografi och hur man ligger till med renovering av rör exempelvis. Men det uttrycks som att det plockas ut överpris här och där av illvilja.

Rätt säker på att priserna kommer att behöva höjas i Gävle inom de närmaste åren.

En del organisationer, som kanske värnar villaägare, verkar tro att billigt, högkvalitativt vatten kommer av sig själv och att det alltid kommer att vara så billigt. Det kommer det inte.

Vi ska nog vara beredda på att vi kommer att behöva betala mer för fräscht vatten. Rätt värt det ändå, om man tänker på alternativet.

Har vi råd? Tja. Vi måste. Vi får väl sluta dricka de nästan hundra liter per år som vi köper som mineralvatten eller läsk. Prioritera om lite.

Ledarutbildning på Bommersvik

bommers

Den här ledarutbildningen som vi går var i helgen igen.

Jag tog med några av de bästa killarna jag vet. Det är vi som representerar Gävleborg bland de här hundra socialdemokraterna. Vi pratade bland annat gruppteorier, men också om arbetet med vilken sorts partistruktur som kan vara relevant i framtiden.

Efteråt åkte vi som en pil, enligt hastighetsbegränsningarna, till Gävle där det var mingel i Sätra med anledning av andra advent. Hos några andra bra killar.

Nu ska jag förbereda ett prat jag ska ha i morgon med Socialdemokraternas seniorklubb i Gävle.

Riksdagspolitiker högt utbildade

Utifrån en debattartikel kan man få en bild av att riksdagsledamöter saknar högre utbildning.
Bild som visar riksdagsledamöternas utbildningsnivå.

utbildningsnivå

46,8 procent av politikerna har eftergymnasial utbildning i tre år eller mer. När det gäller de som får rösta har bara 19,6 procent så hög utbildning. Här finns statistiken om ledamöterna.

Jag är medveten om att skribenten till artikeln försöker göra en poäng av att ”vem som helst kan bli politiker”. Det är både sant och inte. Det är fantastiskt att bo i ett land där det inte är krävs att komma från rätt familj för att ha en chans att få sitta i beslutande församlingar. Den som vinner förtroende i sitt parti och från sina väljare får chansen, det är samma möjlighet för alla. Det gör man på sin samlade kompetens. Dvs erfarenheter, förmågor, driv, kunskaper och en massa annat. Att tro att de kompetenserna enbart skulle komma från akademisk utbildning är felaktigt. Man kan bilda sig på många fler sätt än så, lyckligtvis.
Det är inte sant att ”vem som helst” blir politiker”. Den som backas av ett parti och väljare kan bli det. Men alla kommer inte att backas av ett parti.
Däremot är det allvarligt när färre människor väljer att engagera sig partipolitiskt, för det gör urvalet mindre. Det är det som är en reell fara när det handlar om att hitta politiker av lämpligt virke. Utbildningsnivå är inte det som är avgörande i sammanhanget.

Dessutom görs det vanliga men felaktiga, att påstå att ett politiskt förtroendeuppdrag skulle vara att likna vid ett yrke.