Efter att på förmiddagen haft en vigsel som gjorde mig glad i hela kroppen passade jag på att slinka in på Ria.
Köpte en massa ramar som jag just diskat upp (perfekt för diverse pyssel), tre virkade dukar till balkongen och några böcker. Just nu kostar böckerna en krona styck och jag skulle kalla det prisvärt.
Ni måste läsa Aftonbladets intervju med Siewert.
Innehåller så många citat.
”Jag tror på en man som kan visa känslor och gråta och skratta, men inte för den skull vara en kvinna.”
För det vet ju alla, att det är det kvinnor gör hela dagarna. Visar känslor, gråter och skattar … I princip är det det jag och mina kompisar som är tjejer gör när vi träffas. Visar känslor, känslor, känslor … och gråter lite.
”Vad händer med våra unga pojkar om man inte ger mannen en identitet, och om man då fullföljer det med samkönade äktenskap och att inget har någon betydelse. Då har vi det här med risk för nazism.”
Öholms äktenskap betyder alltså inget längre när pojkar kan gifta sig med varandra? Och så blir människor nazister på kuppen? Var det därför människor blev nazister i större mängder på 30-talet, för att homosexuella fick gifta sig?
Jag tycker inte valkompasser är så särskilt folkbildande. De förenklar politiken och tenderar att ge populistiska sakfrågor större utrymme än de förtjänar. DU kan tänka bättre själv. Trots det är jag mycket nöjd med de jag liknar allra mest i det här, Aftonbladets. Mig själv, Kristoffer och Åsa. Tips till alla: välj inte enbart utifrån en valkompass, okej?!
Nu har vi druckit bubblande äppelcider och ätit snittar och jordgubbar. Tryckt i den sista voteringen och lyssnat på alla avtackningar. Ungefär 90 ledamöter vet vi kommer att lämna riksdagen till hösten.
En av dem är Per Svedberg från Gävleborg som suttit i riksdagen i åtta år. Fyra av dem tillsammans med mig. Jag hade ingen relation alls till Per innan vi skulle kampera ihop. Det har blivit en bunt timmar i samtal på hans soffa. Det betyde ratt nu är vi fina vänner. Jag kommer att sakna honom i riksdagen men glädjas över att han finns hemmavid.
Min mejbox blir fet av inbjudningar till diverse arrangemang på Almedalsveckan. Det är ju rätt sjukt hur mycket som händer där.
I år har jag valt att inte åka till Almedalen så delete-knappen går hårt, men ja guppmärksammar särskilt arrangemang som görs från länet. Till exempel Hälsingestintans seminarier.
Hur som helst, i dag gör vi sista dagen i riksdagen den här mandatperioden. Det ska bli rätt najs att resten av jobbsommaren kunna utgå från Gävle.
Det är blandade grejer coming up. Sommarkvällar, besök, möten, valplanering, skrivande av diverse texter … Och en hel del vigslar.
Men just inget Almedalen. Ha kul ni andra!
En god text i Arbetarbladet i dag. Skriven av Bodil Juggas.
Utdrag:
”Det är knappast klubbdirektörens uppgift att gå ut och skrapa bort från lyktstolpar sånt som Sky Blues har satt upp. Dock är det klubbdirektören som har ett ansvar för klubbens rykte. Det är klubbdirektören som gång på gång tvingas be om ursäkt när det fläckas.
Jag gissar att ni har invändningarna klara: Vad är det att gnälla om? Man måste väl få skämta? Man måste väl få hålla på sin fotbollskultur? Och ”i Gävle slåss vi i alla fall inte”.
Men det som bubblar upp, det som klubben tvingas skyla över med pliktskyldiga ursäkter, är allvarliga saker. Det är en människosyn och värderingar som man till och med själva inser att det är dumt att skylta med utåt.
Gefle IF har goda förutsättningar för att vara den svenska fotbollsklubb som bäst genomsyras av jämställdhetstänkande.
Men först måste man sluta vara mästare i aningslöshet.”
En gång skrev jag ett blogginlägg om en GIF-relaterad händelse som Juggas skriver om. Notera särskilt vad som hände i kommentarsfältet. Jag är nöjd med min insats.
2011 uppmärksammade jag också det klistermärke Bodil skriver om och vad det står för.
Nu verkar pollen hårt på mig igen. Alltså känns det extra jobbigt när klockan ringer på morgon. Upp på tåget!
In på en utfrågning som mitt utskott anordnade gällande Datalagringsdirektivet. Två mycket intressanta timmar. Intresserad? SVT Forum sände.
Min vän Daniel skickade de här fantastiskt vältagna bilderna för att upplysa mig om att jag var med i TV.
Just nu är jag på kontoret. Här är tomt och tyst. Jag skriver ut morgondagens anförande jag plitat ner. Sedan är det löpbandet. Om någon annan är där nere hoppas jag att den också tycker midsommarmorden är avslappnande att se … Allt för att distrahera tankar och ben.
Vi startade klockan 09.00. Fram till lunch tänkte vi hålla på med mål och ramar, dvs pengafördelning.
Därefter kan vi nog se oss i stjärnorna efter att vara klara till klockan 17 som är brukligt. Lite kymigt eftersom vi har en arbetarekommunstyrelse inplanerad till klockan 18 … Tur att min vice ordförande Ahmed enkelt rockar det mötet, men vi är ju några som blir kvar i Spegelsalen.
Vad har hänt hittills? Tja, Moderaterna har pratat om hur dåligt allting är i Gävle med anekdotsbaserad evidens (-Jag träffade en som sa … ). Kristdemokraterna har berättat att kultur är en förstärkning av civilsamhället. Centerpartiet antyder på olika sätt att majoriteten gör fulheter utan att berätta vilka som avses. Sverigedemokraterna berättar inte att de inte längre vill ta emot ensamkommande flyktingbarn men kallar gärna grupper för ”svaga”.
Det får rulla på det här.
Det var fina dagar. Som jag antytt tidigare lugna sådana. Inte många knop eftersom jag undviker att åka båt om jag kan. Men hundpromenader, läsning, sovning och ätning är kanske vad som behövs.
På vägen hem i går gjorde vi två stopp, med resultatet att jag hann träffa massor av familjemedlemmar på varsin sida om Söderhamn. Landade i Gävle vid 21 efter bilköer söderut. Nej, har inte köpt bil. Det är Markus mammas. Satte igång ett kakbak som behövs inför kommande veckas begivenheter. Gick inte som smort. Jag skyller på en ny sorts bakplåtspapper som gjorde att en plåt hamnade på helt fel ställe.
Dagen jag skriver det här har det varit partiledardebatt. Men jag kommer inte att publicera i dag för att det inte ska ske i affekt. Det blir sällan bra.
I debatten fick Reinfeld frågan om han var feminist. Svaret var att han var moderat.
Detta rönte besvikelser hos främst kvinnor som tyckte det var olyckligt. Det tycker jag med och retweetade en av dessa.
En man skriver då att han känner sig representerad av Reinfeldt fastän han inte kallar sig feminist. Jag svarar- ”Okej. Skrivet av en man.”
Vad menar jag med det? Just att det följer mallen. Det är föga förvånande att män som hävdar att de gör allt för jämställdheten ändå inte vill kallas för feminist. Jag förstår inte varför.
Det slutar med kommentarer om att jag har idiotförklarat människor, borde gå ur RFSL, dömer folk utifrån hur de ser ut, tar för givet vilken sexualitet människor har, gör mig till talesperson för alla sorters sexualiteter och hudfärger, medvetet vill kränka andra, försökt tysta ner folk, tycker alla män ska hålla käften, är diskriminerande, är kränkt och beter mig vidrigt.
Detta av olika personer (nästan uteslutande män och som definierar sig politiskt annorlunda varför jag förstår att de gemensamt ska knacka en sosse) som jag inte kan tolka annat än inte läste trådarna utan slänger sig in utan vetskap om grunden.
Detta är vad ordet feminism gör med somliga.
Eller om det är Twitter. Fenomenen diskuteras nog bäst separat.
Det är sannerligen inte ett forum som översvämmas av välvilliga människor. Även om de finns. Kanske som vanligt
Det har nog alla bittert fått erfara på ett eller annat sätt, och konsekvensen har blivit att ofta när jag ställer en rak fråga till någon som inte på något sätt avses vara retorisk utan är uppriktigt nyfiken så uppfattas det genast som kritik och jag får skit tillbaka.
Eftersom den personen säkert råkat ut för behandlingen som inledningen var ett exempel på kanske det inte är så konstigt, anfall är bästa försvar(?). Jag har säkert betett mig lika.
Men särskilt konstruktivt är det inte.
Jag kanske ska sluta twittra. Mycket tyder på det. Eller bara twittra om söta djur.
Vad jag gjorde idag? Det enda som går, ber om ursäkt om någon blivit ledsen. Så många gånger som det behövs för det var sannerligen inte en avsikt. Ingen ska behöva vara ledsen. Att ge sig in i metadiskussionen om debattstil är knappast framkomligt.
Även om det är ett långt steg från att tycka att statsministern borde kalla sig feminist till att anklagas för att se ner på homosexuella.