I dag har jag ställt en fråga till Beatrice Ask på frågestunden om problematiken med polisens rapporteringssystem. Du kan kolla HÄR. Går att bläddra till höger.
Också haft ett spännande utskottsmöte där S tagit ett utskottsinitiativ till översyn gällande samtyckeslagstiftning.Plus lite mer. Nu väntar jag på Belinda del tre och laddar om inför morgondagen.
Inför julen gjorde jag en spaning som jag säkert inte är ensam om.
Människor väljer att skänka (välgörenhet) vilket är jättebra. Däremot är det tragiskt att världens i dag är inordnad i ett system där det behövs. En annan värld är möjligt, som det brukar sägas.
Hur som helst rör inte min tanke nu världens orättvisor utan människors behov av att till exempel på sociala medier berätta att de skänker pengar. Hur blev det så?
Jag ser en skillnad i att tipsa om var du kan skänka för att hjälpa tex vid katastrofer och att berätta att ”jag har satt in 300” kronor här eller ”jag har köpt en get till den och den”.
Jag har ingen skarp slutkläm eller poäng, jag vet bara att det tar emot för mig att se alla de här uppdateringarna. Varför ett behov av att signalera att man valt att skänka pengar och hur mycket?
Provoceras jag på något sätt personligen. Inte. Jag har projekt jag valt ut och bidrar till men har inget behov av att skylta med det.
Kanske ligger det i min kritik av samhället där det i dag är avdragsgillt att skänka gåvor och på så sätt subventioneras ett välgörenhetssamhälle framför att satsa resurserna på de som verkligen behöver det i ett starkt välfärdssamhälle.
Japp, så är det nog. Att det är ”fint” att vara den som skänker. Att de som tar emot ska vara ”tacksamma”.
Medveten om att det nog inte är tanken hos den som skriver det, men i mitt mönster av iakttagelser är det det som gör att det blir klump i magen.
Bild från sverigesradio.se
Knappt har jag postat inlägget om LRF innan situationen blir ännu värre på ett helt annat plan.
Lovisa Norberg, LRF i Nyköping och också ansvarig för hamburgekuppen säger nu så här om varför man inte kan ha en köttfri dag:
– Det kan man väl ha, det är inte det vi är emot. Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga. De har ett väldigt stort järnbehov och jag tror inte att man alltid tänker på flickorna. De har kommit i skymundan för de ställer sig inte upp och skriker direkt.
Tjejer som ska bli snygga! Fy Fan Lovisa, fy fan för din syn på tjejer.
För övrigt, käkar du 100 gram mörk choklad så har du typ fått i dig dagens behov av järn. Det vet säkert Lovisa. exakt samma mängt som vid 100 gram blodpalt. Vem som nu äter det.
Artikel från TCO-tidningen om vikten av att ha en gymnasieutbildning.
– En grupp arbetssökande får ett arbete snabbt och upplever konkurrensen om jobben som liten. Å andra sidan innehåller arbetsmarknaden en grupp arbetssökande som möter en mycket kärv arbetsmarknad.
Kärvast har de som står utan gymnasieutbildning eller har utbildning inom områden där konkurrensen om jobben är stor.
Det är känt sedan tidigare att det är just de som saknar gymnasiekompetens som riskerar att bli kvar i långvarig arbetslöshet och inte ta sig över tröskeln in i arbetslivet.
I går gjorde Socilademokraterna ett utspel om att göra gymnasieskolan obligatorisk. Det tycker jag är bra. Det är en otjänst att lämna unga utan utbildning.
Hur ser det ut med över- och underskott? Cirka så här:
Jag har en god bild av LRF, som uppvuxen med loggan och diverse representanter och jag kan tom minnas att jag följt med på informationsmöten. Så blir det givetvis av en uppväxt på mjölkgård.
I höstas hade en skola i Gävle vegetarisk dag. MUF delade ut hamburgare av omsorg för stackarna som den dagen kanske fick potatissoppa eller pannkaka eller vad vet jag.
Här är en artikel med uttalande från LRF. ”Lösningen är mer komplex än ”kött eller inte kött”, vilket LRF Nyköpings kommungrupp vill uppmärksamma. Den 40-procentiga ökningen av köttkonsumtion i Sverige sedan 1990 har nästan uteslutande bestått av importerat kött. Om den offentliga upphandlingen valde svenska livsmedel i större utsträckning skulle det gynna både den biologiska mångfalden, klimatet och svenska företag”, skriver Jan Eksvärd, LRF:s expert på hållbar utveckling,
Absolut kan vi prata om köttimport. Det är rimligt. Men det här ”tilltaget” sänder tyvärr inga sådana signaler. Det enda det sänder är någon slags barnslighet.
Så vitt jag vet finns det medlemmar i LRF som odlar helt vegetariska saker som många av oss vegetarianer (och typ alla andra äter), som potatis, morötter och vete. Att barnen äter lite mer av den maten gynnar väl också svenska bönder?
Nåja, LRF skriker aldrig en vanlig pannkaksdag. Däremot verkar vegatariskt vara ett rött skynke. Jag kör det naiva ”väx upp” på det!
Fick nedanstående mejl. Uppenbart att det skulle till Ellinor Eriksson. Jag och Ellinor har hängt samman lite i politiken, har vissa gemensamma beröringspunkter. STÄNDIGT blandat folk ihop oss.
Skillnaderna är uppenbara. Vi gör olika saker, jag är tio år åldre och rent fysiskt mycket större.
Men ”kvinna i spannet ung, socialdemokrat, blond och med namn på E” verkar väga tyngre. Inte bara för partikamrater utan också för lokal media.
Jag har sett till att mejlet kommit rätt!
Hej Elin. Jag sitter med i styrelsen för
Gävleborgs Journalisters Utbildning (GJU) en stiftelse som bland annat organiserar lunchföreläsningar för yrkesverksamma journalister i länet. Den 5:e mars ha vi en sammankomst i Gävle och undrar om du har lust att komma och prata
om det stundande EU-valet – din kandidatur, hur du ser på uppdraget, vad det betyder för Gävleborg att ha en representant etc.
Mvh
Joacim Lindwall
Reporter
Sveriges Radio Gävleborg (P4)
Det började i december när ett antal personer som arbetar med sociala frågor skrev DET HÄR. Utdrag:
”Den senaste tiden har vi kunnat läsa om nätverket Matkassen som hjälper behövande barnfamiljer i Sverige med mat, prylar och kläder. Privatpersoner kan anmäla sig som givare via Facebook och hittills har 750 familjer fått hjälp. Givaren åker personligen till den familj den fått sig tilldelad och överlämnar den skänkta matkassen. I en artikel i (Gefle Dagblad 15 november) säger en givare att hon blev kontaktad av en höggravid mamma som ”behövde mat till sig och sitt barn”. ”Glädjen som den mamman visade går inte att beskriva med ord” och ”att Matkassen blivit en sådan succé tror hon beror på att givarna får överräcka sitt bidrag personligen. På så vis vet de att hjälpen verkligen kommer fram samtidigt som de får se glädjen hos mottagaren”. Ingen skugga ska falla över hjälpsamma människor. Verkligen inte. Den fråga vi ställer oss är om det är samhällets och medborgarnas mening att fattiga människor ska tillbaka till att stå med mössan i hand, bocka och tacka för gåvor från välgörare likt julens Karl-Bertil Jonsson i stället för att det ska vara en rättighet värdigt ett välfärdsamhälle 2013! Matkassen är enligt vårt sätt att se, ett av flera uttryck för att vårt välfärdsamhälle har krackelerat.”
SVARET kommer då från Alliansens riddare Per-Åke Fredriksson:
”Om än formerna har ändrats under åren, men så långt historikerna kan finna så har det alltid funnits invånare i vårt land som har velat stödja sina mindre bemedlade medmänniskor som befinner sig i armod. Att bara betala skatt och förvänta sig att någon byråkrat ska lösa alla problem har för dessa människor inte räckt.”
Nu har de som värnar välfärden skrivit ETT SVAR till Fredriksson.
Det var inte vår primära avsikt att ta partipolitisk ställning även om vi inser att det kan vara svårt att undvika i frågor som har med grundläggande värderingar om människan och samhället att göra. Per-Åke Fredriksson anser inte att något systemskifte har skett.
Vi vidhåller med stöd av forskning att samhällets skyddsnät har urholkats under en följd av år oavsett vilket parti som haft makten. Tiggeriet och trycket på frivilligsektorn har ökat vilken är nya tecken på fattigdom oavsett vilka människor det handlar om – svenskar eller papperslösa.”
Armod skrev Fredriksson. Låt mig citera rader ur ”Vi bygger landet”: I trots och längtan, i svält och armod -nu bygger vi den nya tid!
Och det gjorde de, arbetarrörelsen. För att sedan få det nedmonterat. Vi behöver en ny regering som kan ta omtag. Till exempel byggs det knappt några bostäder längre …
Tre större happenings har jag varit en del av i dag.
På förmiddagen tog jag med mig Sanna och så besökte vi Gävle islamska center. Det är de som har moskén på söder i Gävle. Vi kikade på lokalerna och pratade om hur de arbetar. Särskilt talade vi om vikten av det sociala arbetet. Tack för att ni tog emot oss!
På eftermiddagen hade jag möte med Arbetarbladet Intressenters styrelse och hanterade sedvanliga ärenden.
Gick sedan direkt till Folkets Hus och där bjöd kvällen på ett välbesökt medlemsmöte. En av punkterna var kvällens gäst, Daniel Nordström, chefredaktör på Arbetarbladet.
En av sakerna han tog upp handlade om hur han som inflyttad ser på den politiska debatten i Gävle. Kortfattat: mer önskas.
Jag har duschat och ska snart gå iväg och göra jobbrelaterat en mängd timmar.
I går hämtades jag klockan tio av vännen som jag och några andra hjälpte att flytta. Bevisat återigen att många små tillsammans kan genomföra stordåd. Och det är en äkta kärlekshandling att hjälpa någon att flytta.
Gick hem och gjorde klart ett pysselprojekt och påbörjade ett nytt innan det var dags att göra mig i ordning inför Local Heroes-galan. Jag gick dit med Markus och Carina och vi blev ganska fina på Arbetarbladets bild ovan.
Kul tillställning med härlig pyntning av Konserthusets lokaler.
Jag har svarat på en debattartikel om åkeribranschen som Moderaternas ordförande i Sandviken hade skrivit i början av veckan.
HÄR är mitt svar.
Och så har jag tillsammans med Matilda Ernkrans skrivit om mat och jobb.
Poängen är:
– En långsiktig livsmedelsstrategi som svarar på vilken matproduktion vi ska ha i Sverige och hur den kan bidra till att nå gemensamma klimat- och miljömål och samtidigt stärka konkurrenskraft för svensk mat och jobb.
– En nysatsning på ”Svensk mat”. Vi skapar ett bolag, gemensamt ägt av staten, branschen och intresseorganisationer i samverkan, för att stärka konkurrenskraften, exporten och den svenska matens möjligheter byggt på våra mervärden om god miljömässighet och gott djurskydd.
– Vi stärker konsumentens rätt med tydliga innehållsförteckningar och märkningar. Vidareutvecklar Miljöstyrningsrådet för stöd i hållbar livsmedelsupphandling
– Bekämpa gifterna i maten. Vi satsar 371 miljoner mer än regeringen på landsbygdsprogrammet, för att t.ex. stödja ekologisk produktion. Vi vill också förbjuda Bisfenol A i alla matförpackningar och införa en skatt på kadmium för att minska dess användning.
– Lyft fram de goda exemplen för fler att inspireras av, Guldhedsskolan i Göteborg som lagar 85 procent från grunden, har nästan 50 procent ekologiskt och minst en dag i veckan med vegetarisk buffé.
HÄR finns det.