Liz
Djurskyddslagen blev nada
Dagens djurskyddslag har funnits i evigheter.
Under flera år har utredningar gjorts och diverse bra förslag till förändringar har bollats upp. Djurskyddslagsutredningen lämnade 2011 ett förslag till ny lag. Men det verkar som att när propositionen strax kommer verkar det inte som att Eskil Erlandsson har lagt något mer slagkraftigt förslag än mot tidelag (som typ alla är överens om).
Resten, med ökade krav på djurägarna på olika sätt, verkar lämnas.
Och vi som brukar skryta om att vi har Sveriges bästa djurskydd … Trots att elefanter fortfarande får kuska runt på cirkus, trots att hönor stängs in på små ytor, trots att tusentals katter är herrelösa, trots att …
Bild från Fotoakuten
(Jag har fått mejl från ”riktiga socialdemokrater”, att värna om djur är inte en viktig fråga)
Inte om man inte har några
Ibland kollar jag in en sida hos en ”motståndsman” på Facebook.
”Ställs allt på sin spets, kan man inte försvara sig med ord!”
Och jag tänker, nej … det är ju svårt om man inte tycker sig ha så många ord.
Okunnighet om andra människors särart
Billströms uttalande. I dag kan kanske ingen säga nåt om det bättre än Karin Pettersson.
Så här säger Stefan Löfven till Aftonbladet: – Människor ska inte delas upp efter hud- eller hårfärg i Sverige. Där måste man vara tydlig.
Kör en runda med Palme och Latin Kings. Eller om du hellre vill läsa:
”Demokratin är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta. Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen – på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks. De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande – utlänningen, främlingen – till förfogande som en sista skans.”
S-Pedagogers syfte
När Tele2 hittar på
Såg igår att jag fått en efaktura från Tele2. Med en avgift för anslutning till hemtelefoni samt samtalsavgifter från 2005 och till nu. Totalt ungefär 250 kr. Märkligt. Med tanke på att mitt hemtelefonnummer i dag är reggat hos annan operatör och däremellan har varit hos ytterligare en. Skickar ett mejl, berättar att jag inte förstår fakturan och inte kommer att betala.
Dam ringer. Förklarar att jag varit kund hos dom sedan 2004 och att min hemtelefon ligger hos dom med det nummer jag frågar om. Oklart däremot varför jag inte fått en faktura på nåt på åratal … Oklart också varför de tror att jag till betala en anslutningsavgift till nåt jag redan har (enligt dom). Prishöjningar hävdar hon. Och att jag ska ha fått ett brev hem om detta.
Jag kommer inte att betala någonting meddelar jag och hon säger okej och att hon ska avsluta mitt konto hos dom. Som jag inte visste att jag hade.
Ringer min nuvarande operatör i ett annat ärende. Förklarar situationen för dom, och de blir mkt upprörda på förfaringssättet och vet med säkerhet att det här numret är hos dom sedan nåt år.
Ville bara berätta. Om någon annan drabbats lika.
Enkelt
M och hårdare straff
Har sett M skymta förbi på nyheterna i helgen och förstått att de istället för att prata om sitt jobbmisslyckande har gjort det populistiska att prata om hårdare straff.
Frågan är om de förstår att de klyftor de jobbar så hårt på att få till i sig är en bidragande orsak till att människor känner sig chanslösa och att risken därmed ökar för att människor väljer den kriminella banan. Inte för att de är onda utan för att de upplever att det är det enda som återstår.
Våldsbrott hörde jag Reinis prata om. Hörde honom inte nämna hur stor del av dessa som är kopplade till alkoholkonsumtion och hur han tänker om det.







