Det bara rullar

Det har nu (snart) passerat två dagar där allting rullar i ett. Från möte till möte, från uppgift till uppgift utan särskilt mycket tillfällen att andas.

Telefonsamtal med medlemmar och andra som hör av sig i olika frågor. Hålla ett kortare föredrag för socialdemokrater från Stockholm om den nya polisorganisationen, möte med polisorganisationskommitten om tillsyn över kriminalvården, utskottsmöte, kort avstämning med distriktsordförande, partiledardebatt, guidning av vuxenstuderande från Hudiksvall, voteringar, möte med länsbänksansvariga, avslutningsmiddag med S-gruppen i utskottet, läsa proposition, pandorasaskmejlen osv osv osv

Trösten är att jag har kunnat pricka av en del grejer på att göra-listan och kan därför tömma en hel del i helvetsmejlen. Det senaste jag gjorde var att fila på en kort debattartikel, självklart med anledning av EU-valet.

Så här ser jag ut när jag sitter på kontoret och fixer (jag veeeet att det stavas fixar men jag giller att skriva på min dialekt) med allehanda. Observera affischen från förra valet med mig, Jörgen och Ellinor som jag har på dörren. Det är skönt att se dem och veta att de också jobbar hårt för det vi tror på.

I morgon bitti ska jag upp hur jävla tidigt som helst för att åka till norra delarna av Gävleborg. Det blir nog kul lagom tills jag kommer fram men inte förr.

kontoret

Vi kryssade Ellinor

röstning

I en liten lucka som uppstod under en i övrig tmycket hektisk dag passade Åsa och jag på att förtidsrösta. Och vi valde båda att kryssa Ellinor Eriksson.

När går du och röstar?

Donnie!

Min allra första guldhamster hette Donnie. Döpt efter Donnie Wahlberg.

En av fem medlemmar i New Kids on The Block. Inte att förväxla med lillebror Mark Wahlberg som hade en kort, intensiv karriär som musiker men som sedan haft stora framgångar på film.

I kväll har jag sett hela NKTOB. Det är nästan 23 år sedan jag sist såg dem. Då gick jag i sjuan och åkte för första gången till Stockholm där min kusin bodde och hon tog hand om mig. Fortfarande evigt tacksam.

Jag spontanbokade en biljett för några månader sedan när en vän berättade att det var sista kvällen med Coop-rabatt. Det säger något om åldern på det som är dagens målgrupp. Ungefär 23 år äldre, trogna matkunder.

Och rätt precis så var väl publiken. Glada damer.

Egentligen minns jag inte väldigt mycket från 1991. Men jag vet att jag hade behövt öronproppar då för det sjöng i mitt huvud ett dygn efteråt. I dag hade jag proppar, men ljudet var rätt lugnt. Dessutom har vi ju dragit oss tillbaka till Globens annex …

Nästan inga hade tröjor med NKTOB-tryck. Såg kanske fem. 1991 var det standard. Då drack ingen öl heller.

Likheten, vi kunde låtarna ungefär lika bra.

Tre av killarna gillar att uppträda, gillar att sjunga och är bra på det. Underhållare. Joe, Jordan och Donnie. Danny kunde liksom ha det eller inte. Jonathan däremot lider igenom hela showen. De måste ha mutat honom på något sätt för att han skulle följa med. -Du måste inte sjunga. -Du måste inte dansa. -Du måste inte flirta med publiken. -Du måste inte se ut som att du har roligt. -Du måste bara finnas på scenen, på kanten och i bakgrunden går bra.

Varför kunde inte Jonathan bara ha fått varit hemma. Vi vet ju att han inte gillar showbiz. I nästan femton år sålde han istället fastigheter och botade sin panikångest. Han har också berättat att han är homosexuell, fattar hans konstlade känsla i att stå framför snart 40-åriga halvskrikande kvinnor. Förresten, det behöver nog ingen vara bög för att innerst inne tycka är lite, lite märkligt.

Det var en del klädbyten. Somligt finns kvar från förr. Kackiga kavajer och kostymer och förkärlek för hattar. Bäst är som vanligt jeans och T-shirt vilket också förekom.

Vid ett tillfälle dök de upp på en liiiten scen längst bak i lokalen och då ilade jag snabbt och stod väldigt nära. Vad tänker jag på? Tja, stackas Jon som positionerar sig för att inga ska nå honom. Jordans ganska tärda ansikte med vilt stirrande blick. Skrattrynkor hos Danny. De har själva ett stort fokus på att fota med sina mobiler. Hur som helst sticker Donnie ut. Hela tiden. Han är en skön kille. Han är snygg, han är avslappnad, han verkar ha kul. Han passar också på att spela på sitt svenska påbrå.

donnie

Här är Donnies egen bild omsom han lade på twitter 20 minuter innan de gick på scenen.

Inledningsvis sjunger de vad jag antar är nya låter (shame on me, har inte hängt med) och sedan trappas tempot upp efter hand. Ett parti med boybandtribute, låtar av BSB, Take That och Robbie. Roligt tycker jag.

Jag tycker det är lite piniga inslag när de ska göra sexiga moves, greppa sig mellan benen och göra en grej av att visa vältränade magar. Varför? Behåll hedern.

Showigast mot slutet med snabba godingar som Games och Hangin´Tough. I Övrigt låtar från olika album (Didn´t I från första t ex) och godingen If you go away som fanns på första H.I.T.S som jag för övrigt köpte på LP hos Hammarlunds i Söderhamn.

Det var en kul kväll helt enkelt. Men låt Jonathan åka hem från den här Europaturnén.

 

Mål nått

skor

Nu har det gått nio månader sedan jag tog omtag på träningen. I morse hade jag konditionstest med PTn. Inför detta känns livet svart och mörkt. När det gäller löpning vet ni hur jag känner. När det dessutom är tävling inblandat … Det blir jobbigt helt enkelt.

Jag laddade med gröt och ägg. Jag försökte lyssna på kul musik på vägen dit. Sedan bet jag bara ihop. Försökte känna mig trygg i förvissningen om att jag på senaste tiden gjort personbästa (hamnar dock inte på några topplistor direkt) på en kilometer och på fem kilometer.

Och ja, jag kapade tiden med tio sekunder jämfört med förra gången. Det var målet. Jag nådde målet!

Men det är bara att fortsätta. Inte så mycket gottis och fortsätta klämma in träning. Påminna mig om varför jag gör det här. Inte för att det är kul, utan för att vara frisk och pigg.

Jag såg partiledardebatten

Min idé är att de två timmar (minus nyheterna) som upplåts för detta kunde användas på bättre sätt. Fördela minuterna rättvist och låt respektive partiledare att prata om eventuellt givna ämnen. Eller fritt. Det säger ju sannerligen något om prioriteringar.

Den här formen, att få med så många politiker som möjligt och göra det bästa för att skapa blod, är inte kul. Inte på gymnasieskolor, inte i TV.

Det är partiledardebatt på onsdag. Det är ett annat upplägg, där politikerna själva styr innehållet. Hoppas väljare tittar eller lyssnar på det istället. Tror det ger bättre bild. Tyvärr, för vår del, deltar ju Stefan Löfven av naturliga skäl inte i den debatten. Men å andra sidan kan jag ju passa på att göra en viktig poäng, nämligen att det är politiken som räknas, inte personen.

Vad var anmärkningsvärt? Tja, att till och med programledaren ledsnade på Åkessons universalsvar för att lösa saker ”stoppa invandringen”. Jämställdhetsfrågan fick utrymme så litet att du missade det om du blinkade.

Och så det uppenbara. Det står sju män och en kvinna och pratar om vår gemensamma framtid.

En prima helg

Gårdagen började i min gamla säng i Norrala. Utsövd och väckt av katten och en ivrigt hoppande hund i sängen. Precis som en drömmorgon kan se ut.

Vid ankomst Gävle hämtades jag upp av en av mina bästa vänner och så åkte vi till Bomhus på scrapbookingmässan på Folkets Hus. Hålls med jämna mellanrum.

scrapmässan

Därefter sprang jag fem kilometer och tyckte synd om mig själv hela tiden. Men jag gjorde det och jag gjorde det bra.

Satt en timme med partikamraten som jag har ett gemensamt skrivprojekt med innan jag bytte om och tog med mig Markus på kalas. Det var gott och mycket trevligt.

söndag2

Var så trött att jag valde att gå hem ganska tidigt. Började läsa Vilhelm Mobergs ”Sömnlös” och tyckte det kändes skönt att vaggas tillbaka lite och njuta av ett fantastiskt språk.

Sov sedan lite oroligt. Så där som jag kan göra när det är en stor dag dagen efter. Vaknade en timme innan alarmet och sov den i korta intervaller.

I dag hade vi en stor samling för våra socialdemokrateriska kandidater som står på listor till riksdag, kommun och region. Vi hade många bra, kortare, informativa pass och avslutade hela dagen med dörrknackning.

Här är jag med två duktiga kandidater.

söndag 1

Hur gick knacket då? Joodå, på ett par timmar betade vi av över 500 samtal i olika delar av Gävle om hur viktigt det är att rösta (rött) i EU-valet.

Här är de jag knackade med i Andersberg.

söndag3

Avrundade med kort löprunda och nu ska det bli mat framför partiledardebatten som rullar.

 

1 maj 2014

Morgon började på absolut bästa sätt. Jag vaknade 6:42 och kved lite över att det var tre minuter kvar innan alarmet skulle ljuda. Men nej! Det var ju 63 minuter insåg jag. Lyckan!

Ahmed hämtade upp mig och vi åkte till Norrsundet för att börja firandet av 1 maj tillsammans med S-föreningen och människorna där.

Först gick vi i tåget. Det här är Arbetarbladets bild (tagen av Ulrica Källström) och jag syns i min lila mössa precis i mitten där jag höll fanan högt.

norrsundet

Efteråt höll Stig-Björn Ljungren i ett samtal med inlägg från mig, Ahmed och alla som kommit till Fyren för att delta. Det handlade om allt från dioxin i fisk till kyliga lägenheter och vinster i välfärden. Mycket spännande! Bra jobbat! Vi tog en wefie.

1 maj stigbjörn

Vi ankom city lagom när människor hade börjat samlas utanför Folkets Hus. Korvgrillning, plakatmålning och letande efter selar som fanorna ska bäras i.

1 maj tågbra

Tåg genom stan på det och när vi rundade av vid Slottstorget kom regnet. Det hälsade på en stund innan det försvann igen och bleka strålar ersatte. Variation förnöjer. Här är jag och Markus.

1 maj markus

Talen var alla mycket bra och jag vill rikta särskild eloge till SSU:s Anna Nilsson vars tal var mycket bra och där hon tog fasta på SSU:s briljanta 1 maj-paroll.

1 maj ssu

När något är gjort två gånger är det väl en tradition? Då är det nu en tradition att anordna mingel efteråt. Vår akommunalrådskandidater var värdar och vi var många som minglade, fikade och lyssnade på spännande, korta föredrag från gäster inne på Java.

Bra jobbat alla och kul var det!

Valborg 2014

Väderleksrapporten inför i går varnade för något som påminde om snökaos. Jag blickade därför oroligt uppåt himlen under eftermiddagen. Såg ändå okej ut.

Ett par minuter innan jag skulle gå på scenen för att hålla vårtalet i Stenebergsparken kom regnet som övergick till snöblask.

Och ändå var alla glada och kören sjönt fint.

april eld

Markus Ek tog bilden.

Här kan du läsa det som var manus till mitt tal:

Vad roligt att se er här ikväll!

Ett tillfälle för oss som bor på Brynäs och andra Gävlebor att ha en trevlig stund tillsammans i Stenebergsparken.

Jag vill tacka Brynäs S-förening för den stora äran att få hålla årets vårtal.

Ni har säkert, precis som jag, läst i tidningen om att det varit bråkigt i parken om kvällarna. Några har tagit sig friheter de inte har rätt till och gett sig på andra. Svaret från polisen har varit att vi för säkerhetsskull inte ska vistas i parken på kvällstid.

Vi som bor här bredvid parken, och också andra, ska självklart kunna vara här alltid och känna oss trygga hela tiden. Vi ska inte stanna inne, vi ska vara i vår park närhelst vi önskar.

Jag vägrar att acceptera att alla vi inte ska kunna röra oss fritt, när vi vill, utan rädsla för både det ena och det andra. Polisen har ett uppdrag, det är att jobba med buset, inte att få oss att stanna inne om kvällarna.

Vi vill uppleva när grönskan spirar i parken, höra glada, lekande barn och ta tillvara på att ljuset äntligen har återvänt. Jag tillhör dem som tycker om alla årstider men just ljuset är något som gör mig väldigt glad.

Plötsligt känns det som att det funkar att sätta igång med aktiviteter en tid på kvällen då jag för någon månad sedan övervägde att lägga mig. Det är lättare att gå upp på morgonen eftersom dagen redan är här, också när det är tidigt.

För oss som är intresserade av hur vi ska ha det med varandra är den här våren och det här året speciellt.

Det är valår. Också kallat supervalår. Alldeles snart, den 25 maj, är det val till EU-parlamentet och i september val till riksdag, region och kommunfullmäktige.

Vi är många som vill byta regering.

Vi är många som är trötta på att skillnaderna i samhället ökar.

Vi är många som är trötta på den höga arbetslösheten.

De ekonomiska skillnaderna och klyftorna mellan män och kvinnor ökar,

Klyftorna ökar mellan de som har mycket pengar och de som har lite pengar,

Klyfotorna ökar mellan de som arbetar och de som har pension.

Det är precis motsatt riktning mot det samhälle som socialdemokratin vill ha. Vi vet att i samhällen där klyftorna mellan människor är små mår människor också bättre. Alla människor.

Det är därför vi har sagt att vi vill bygga ett bättre Sverige. För alla. Om vi får regeringsmakten i höst.

Det är bara några få veckor till valet till EU-parlamentet. Vilka värderingar vill vi skicka med de svenskar som representerar oss?  

För oss socialdemokrater är det samma värderingar som ska styra EU som vi vill se i Gävle och i Sverige.

Socialdemokraterna vill i EU-parlamentet ha ett fokus på jobbpolitiken och på en väl fungerande arbetsmarknad i unionen.

Människor ska få jobb, -här och i resten av Europa.

Människor ska få ett schyst jobb med bra villkor, – här och i resten Europa.

Vi måste också jobba stenhårt med klimat- och miljöfrågor, här och i resten av Europa. Det är en ren överlevnadsfråga.

Några som andas vårluft är dessvärre de högerextrema krafter. Partier som önskar att slå i kilar mellan människor baserat på sådana trivialiteter som ursprung och hudfärg. Det finns inte ord nog för att peka på hur vidrigt det är. Som om vi inget lärt av historien.

För att hålla de krafterna stånga är det viktigt att du går och röstar på ett parti som står för värderingar om alla människors lika värde, som håller solidariteten högt och stolt.

Kort sagt, vi har också möjlighet för en politisk vår där människan och minskade klyftor skulle kunna få ett större utrymme, att vi visar att vi har råd med varandra, det finaste vi har. Titta er runt får ni se! En hel hoper härliga människor här i kväll.

Jag vill avrunda med att läsa en välkänd text av Astrid Lindgren, en del av vårt gemensamma kulturarv och som innehåller så mycket av hopp och längtan och riktigt pirr i kroppen

Du ska inte tro det blir sommar,
ifall inte nån sätter fart
på sommarn och gör lite somrigt,
då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar,
jag gör hela kohagen grön,
och nu så har sommaren kommit,
för jag har just tagit bort snön.

Jag gör mycket vatten i bäcken,
så där så det hoppar och far.
Jag gör fullt med svalor som flyger
och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen,
för jag gör den alldeles skär.

Och smultron det gör jag åt barna,
för det tycker jag dom kan få,
och andra små roliga saker
som passar när barnen är små.
Och jag gör så roliga ställen,
där barnen kan springa omkring,
då blir barna fulla med sommar
och bena blir fulla med spring.

Härlig vår på er, och kom ihåg att Stenebergsparken tillhör oss alla! Nu ska vi njuta av sång och senare av en brasa som inte stekt en endaste igelkott.

Tack för att ni lyssnade.

Så här ser ”talet” ut i dag

april tal

Arbetarbladet skrev om firandet HÄR.

Efteråt var vi några som fick hem till mig med hämtmat och jag gjorde en kladdkaka jag verkligen inte behövde skämmas över.