Valborg 2014

Väderleksrapporten inför i går varnade för något som påminde om snökaos. Jag blickade därför oroligt uppåt himlen under eftermiddagen. Såg ändå okej ut.

Ett par minuter innan jag skulle gå på scenen för att hålla vårtalet i Stenebergsparken kom regnet som övergick till snöblask.

Och ändå var alla glada och kören sjönt fint.

april eld

Markus Ek tog bilden.

Här kan du läsa det som var manus till mitt tal:

Vad roligt att se er här ikväll!

Ett tillfälle för oss som bor på Brynäs och andra Gävlebor att ha en trevlig stund tillsammans i Stenebergsparken.

Jag vill tacka Brynäs S-förening för den stora äran att få hålla årets vårtal.

Ni har säkert, precis som jag, läst i tidningen om att det varit bråkigt i parken om kvällarna. Några har tagit sig friheter de inte har rätt till och gett sig på andra. Svaret från polisen har varit att vi för säkerhetsskull inte ska vistas i parken på kvällstid.

Vi som bor här bredvid parken, och också andra, ska självklart kunna vara här alltid och känna oss trygga hela tiden. Vi ska inte stanna inne, vi ska vara i vår park närhelst vi önskar.

Jag vägrar att acceptera att alla vi inte ska kunna röra oss fritt, när vi vill, utan rädsla för både det ena och det andra. Polisen har ett uppdrag, det är att jobba med buset, inte att få oss att stanna inne om kvällarna.

Vi vill uppleva när grönskan spirar i parken, höra glada, lekande barn och ta tillvara på att ljuset äntligen har återvänt. Jag tillhör dem som tycker om alla årstider men just ljuset är något som gör mig väldigt glad.

Plötsligt känns det som att det funkar att sätta igång med aktiviteter en tid på kvällen då jag för någon månad sedan övervägde att lägga mig. Det är lättare att gå upp på morgonen eftersom dagen redan är här, också när det är tidigt.

För oss som är intresserade av hur vi ska ha det med varandra är den här våren och det här året speciellt.

Det är valår. Också kallat supervalår. Alldeles snart, den 25 maj, är det val till EU-parlamentet och i september val till riksdag, region och kommunfullmäktige.

Vi är många som vill byta regering.

Vi är många som är trötta på att skillnaderna i samhället ökar.

Vi är många som är trötta på den höga arbetslösheten.

De ekonomiska skillnaderna och klyftorna mellan män och kvinnor ökar,

Klyftorna ökar mellan de som har mycket pengar och de som har lite pengar,

Klyfotorna ökar mellan de som arbetar och de som har pension.

Det är precis motsatt riktning mot det samhälle som socialdemokratin vill ha. Vi vet att i samhällen där klyftorna mellan människor är små mår människor också bättre. Alla människor.

Det är därför vi har sagt att vi vill bygga ett bättre Sverige. För alla. Om vi får regeringsmakten i höst.

Det är bara några få veckor till valet till EU-parlamentet. Vilka värderingar vill vi skicka med de svenskar som representerar oss?  

För oss socialdemokrater är det samma värderingar som ska styra EU som vi vill se i Gävle och i Sverige.

Socialdemokraterna vill i EU-parlamentet ha ett fokus på jobbpolitiken och på en väl fungerande arbetsmarknad i unionen.

Människor ska få jobb, -här och i resten av Europa.

Människor ska få ett schyst jobb med bra villkor, – här och i resten Europa.

Vi måste också jobba stenhårt med klimat- och miljöfrågor, här och i resten av Europa. Det är en ren överlevnadsfråga.

Några som andas vårluft är dessvärre de högerextrema krafter. Partier som önskar att slå i kilar mellan människor baserat på sådana trivialiteter som ursprung och hudfärg. Det finns inte ord nog för att peka på hur vidrigt det är. Som om vi inget lärt av historien.

För att hålla de krafterna stånga är det viktigt att du går och röstar på ett parti som står för värderingar om alla människors lika värde, som håller solidariteten högt och stolt.

Kort sagt, vi har också möjlighet för en politisk vår där människan och minskade klyftor skulle kunna få ett större utrymme, att vi visar att vi har råd med varandra, det finaste vi har. Titta er runt får ni se! En hel hoper härliga människor här i kväll.

Jag vill avrunda med att läsa en välkänd text av Astrid Lindgren, en del av vårt gemensamma kulturarv och som innehåller så mycket av hopp och längtan och riktigt pirr i kroppen

Du ska inte tro det blir sommar,
ifall inte nån sätter fart
på sommarn och gör lite somrigt,
då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar,
jag gör hela kohagen grön,
och nu så har sommaren kommit,
för jag har just tagit bort snön.

Jag gör mycket vatten i bäcken,
så där så det hoppar och far.
Jag gör fullt med svalor som flyger
och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen,
för jag gör den alldeles skär.

Och smultron det gör jag åt barna,
för det tycker jag dom kan få,
och andra små roliga saker
som passar när barnen är små.
Och jag gör så roliga ställen,
där barnen kan springa omkring,
då blir barna fulla med sommar
och bena blir fulla med spring.

Härlig vår på er, och kom ihåg att Stenebergsparken tillhör oss alla! Nu ska vi njuta av sång och senare av en brasa som inte stekt en endaste igelkott.

Tack för att ni lyssnade.

Så här ser ”talet” ut i dag

april tal

Arbetarbladet skrev om firandet HÄR.

Efteråt var vi några som fick hem till mig med hämtmat och jag gjorde en kladdkaka jag verkligen inte behövde skämmas över.

 

Valkompass

valkompass

Det här är en fråga i Aftonbladets valkompass. Den finns där av ett enda skäl. Det är SDs enda fråga. De bidrar till en normalisering av att kunna ifrågasätta en jättestor grupp utifrån en liten med mkt extrema åsikter. Rätt vidrigt.
För övrigt undrar jag över definitionen av ’svenska värden’. Får jag räknas som att ha svenska värderingar när jag inte vill äta djur, inte dricka alkohol och tycker föräldrar ska dela lika på föräldraförsäkringen?!
Sånt här fördummar oss.
Valkompass i all ära, men våga lägg lite mer tid på hur du disponerar valsedlar än att fylla i ett test som tar två minuter. Framtiden är värd mer än så.

För att parken är vår

I veckan har vi genom lokala media i Gävle fått veta att polisen avråder oss från att vara i Stenebergsparken.

Parken tillhör inte buset och polisens uppgift är inte att säga att vi ska stanna inne, utan fånga buset. Vi ska kunna vara trygga överallt, när som helst.

I protest har jag därför vistats i parken kvällstid. Det framgår väl av bilden?

parken

Det där jordiga, härliga

Jag tycker så väldigt mycket om att syssla med mina krukväxter. Det är inget speciellt med dem. De flesta är mest gröna, men de är mina och har varit det länge. Många har en historia, och många har jag förökat själv.

Jag vet att många ser växter i hemmet som knappt nödvändigt ont. Jag kan inte tänka mig att inte fylla upp fönsterbrädorna och gärna lite till. Kul att experimentera lite och se hur det funkar. Visst köper jag nya varianter ibland som förhoppningsvis ska bli långlivade. Det hände för några månader sedan. Allt med tunna blad är dött vid det här laget. Nästan i alla fall.

Därför sitter jag nu här med lagom mycket sorgkanter och jag antar att viss nagelvård kan passa ikväll.

Det här har varit en bra lördag. Jag och Ahmed åkte till Hamrånge och hälsade Axel Andersson, 80-årig partikamrat som släppt bok om sitt liv. Blev bjudna på fika och berättelser från förr, och lite prat om nu.

Därefter två timmars dörrknackning med partivänner på Brynäs. Gick bra och jag värvade en ny medlem. Roligt förstås!

Markus och jag promenerade 1,5 timme (allt jag orkar med pollenslappheten i kroppen även om det är bättre i dag).

Innan jag satte igång med jord och rötter så åt vi tacos. Har väl gjort det 150 ggr vid TVn tidigaremen just i kväll lyckades jag välta ner allting från tallriken på golvet. Man brukar ju skoja om att tacos är grisigt, men tja …

Nåja. Tror att sortering av pysselrummet kan vara grejen nu.

 

Akademisk högtid

Var tredje år äger en akademisk högtid rum på Högskolan i Gävle. Olika titlar installeras och det diplomeras osv. Människor som forskat och jobbat fram mer kunskap. Beundransvärt och viktigt. Att allt det här sker kopplat till vår regions högskola är extra viktigt.

högtiden

I talet var rektorn tuff och lyfte problematiken med att regeringen inte lägger mer pengar, utan mindre, på högskolan mednäst högst högtryck i landet där mer än hälften inte får studera fast de önskar. Mycket onödigt i en region med kunskapsbrist samt arbetslöshet som vår.

På middagen hade vi väldigt trevligt sällskap vid bordet och mannen som var folkpartist var bjussig. Berättade att det får räcka med Alliansstyre nu, berättade att Socialdemokraterna är bra och har många bra företrädare och liksom ursäktande sade att han var ideologisk folkpartist, inte utifrån partiledningen … Nu var det inte det bästa, utan allt övrigt prat.

Det är klädkod på en sådan här tillställning och jag valde att ta ut min dräkt. Det finaste jag har.

dräkten

Markus fotade båda.

Torsdag i Sandviken

Först av allt vill jag återkomma till pollenproblematiken. Den golvar mig. Jag mår faktiskt väldigt dåligt. Orken är på två av tio och jag kan inte riktigt fokusera. Det blev särskilt tydligt i eftermiddag, där jag trots väldigt bra samtal, kände att mitt huvud inte var med alls. Nu, efter att kvällsmötet också är över, känner jag mig helt färdig.

Gick upp tidigt i morse för att vara i Sandviken och på Vallhovsskolan klockan 8.30 tillsammans med kollegan Åsa och Signe som är ordförande för skolfrågor i Sandviken.

Vi fyllde dagen med besök i olika skolverksamheter och som alltid imponeras jag av skickliga lärare, god pedagogik och charmiga elever. En jättebra dag!

Var hemma vid fyra. Sov en timme (pollenskadad) innan jag gick iväg till arbetarekommunens möte om det lokala framtidskontraktet. Det var ett möte av kreativ karaktär med post-it-lappar och duttar osv. Superkul.

Nu har jag svarat på mejl samtidigt som jag och Markus kollar på SVTs dejtingprogram. Markus älskar dejtingprogram. En kul sida av honom.

Samtalsonsdag

I går var jag tillsammans med partikamrater på högskolan i Gävle på förmiddagen. Här är vi:

hig

Vi förde politiska samtal med massor av studenter och det var väldigt roligt. Extra kul vad att en del av mina fd lärare kom förbi och samtalade när ryktet spridit sig om att vi var på plats.

På eftermiddagen förberedde jag inför kvällens möte innan jag gick iväg och träffade en bunt elever på folkhögskolan nära där jag bor. Om vad? Om socialdemokrati som de gör ett arbete om.

Tisdagens diskussion

I tisdagskväll var Sjömanskyrkan fylld av människor som ville prata om tiggeri. Centerpartiet arrangerade detta utifrån de uttalanden om att förbjuda tiggeri/tiggare som en moderat riksdagsledamot från Gävle gjort. Än så länge verkar ingen moderat härifrån hållit med. Även under politikerdelen av diskussionen tog Gävlemoderaterna avstånd från den åsikten. Skönt att det finns några med ryggrad.

Vi var överens, fattigdom går inte att förbjuda bort. Utsatthet måste arbetas med på andra sätt.

Jag använde rätt mycket starkare ord än jag brukar och tycker jag fick fram Socialdemokraternas synpunkter rätt bra.

Det värmde också att lokalen var fylld av människor med stor omtanke om andra.

tv

Björk om raismen

Nina Björk har skrivit en goding till artikel i Dagens arena.

Utdrag:

”Ja, vi socialister ställer klass mot klass. Vi gör det som ett svar på det klassamhälle som existerar: ett samhälle där några äger råvaror, kapital och produktionsmedel och där några inte gör det och där de ägande klasserna därför har makt över de som inte äger.

Det är en milsvid skillnad mot att ställa ”ras” mot ”ras” – klasser har nämligen sin grund i samhälleliga förhållanden och förändras av dem. Om ägandet skulle bli gemensamt skulle kapitalisterna upphöra att existera. Inte för att vi hatade dem så mycket att vi sköt dem, utan för att den sociala konstruktion som var upphovet till deras existens inte längre finns och därmed inte heller kapitalisterna (i egenskap av medborgare i en ekonomisk demokrati existerar de naturligtvis även fortsättningsvis, fast som individer – inte som klass).

Att människor har olika hudfärger är däremot ett faktum bortom det sociala: ett faktum som det inte följer några som helst konflikter av – om inte vi människor aktivt skapar dem.”

HÄR är hela.

Att vara pollenallergiker

Så här år två saknar jag fortfarande rutiner.

Jag kan inte förutse när det värsta slår till, jag vet inte hur jag skiljer förkylningssnuva från pollenproblem.

Egentligen kan jag ingenting om det här. Jag vet bara att det är som de nyss sade från TV-morgonsoffan: Det är tufft att vara pollenallergiker.

Och det menade de alltså på ett dåligt sätt.