Bara en liten enkät

Den som har politiska uppdrag skulle förmodligen kunna svara på enkäter hälften av arbetstiden.

Från olika håll trillar de in i allt från stort till smått. Och alla med varianter av det käcka ”den tar bara cirka tio minuter att svara på”. Allt från hur jag värderar Peabs samhällsengagemang till om jag kommer att sakna trillingnöten i chokladkartongen.

Travar man de där tiominutrarna på varandra blir det hur många minuter som helst.

Frustration givetvis.

Så gott som alla enkäter har ett rätt stort friutrymme för att kunna utveckla sitt svar. Återkommande rutor som ”Vill du tillägga något” eller ”Motivera gärna ditt svar”.

En enkät som absolut inte gav den möjligheten, och det medvetet fick jag veta efter fråga, var den enkät som Gefle Dagblad skickat till kommunfullmäktiges ledamöter.

Jag antar att frågorna väljs ut utifrån vad som anses ha någon slags allmänintresse. Hoppas jag. Jag ska svara på om jag har knarkat, men inte om jag druckit alkohol. Jag ska svara på om jag betalt TV-licensen men inte vad och hur länge jag har studerat. Jag ska svara på om jag äter kött men inte vad jag läser för böcker. Jag ska berätta om jag har en bil och i så fall vilken, men inte om jag äger en cykel. Logiken inte helt klar för mig.

Men det tar ju bara tio minuter. I dag har jag svarat på en från Demokop. Klickat bort en annan.

Två av tre

Två av tre Stockholmsdagar den här veckan är avklarade och de har varit minst sagt innehållsrika. Jag har träffat en gymnasieklass från Vasaskolan, träffat min utskottsgrupp, min bänk, min riksdagsgrupp och sent i går kväll ”min” kompisgrupp här i riksdagen. I går kväll rusade jag iväg och var mötesordförande på IOGT-NTO Vildvuxens årsmöte. Det var kul och med goda paraplydrinkar och raw-bollar. Dessutom var Ullie där!

I dag har utskottsgruppen besökt Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det som tidigare hette Statens kriminaltekniska laboratorium. Linköping är sätet men viss verksamhet finns också i andra delar av landet. Men vi var där och fick en orientering i hur de arbetar och fick se provskjutningslådor och vapenlager. Det mest bisarra var att när vi fick lukta på marijuana som låg i plastpåse så tänkte jag att jag måste ju dra in ordentligt eftersom det är plast emellan. Det kan jag berätta nu att man inte behöver. Sedan slog huvudvärken till och min knarkrelaterade huvudvärk satt i ungefär fyra timmar. Mitt livs första och mest troligt sista.

När jag kom tillbaka till Stockholm gick jag på Alkoholpolitiskt Forums möte. Alkoholläkare Sven Andreasson snackade om studier kring alkohol och hälsa. Och varför det inte finns några studier som stöttar att alkohol skulle vara den hälsodryck som kvällstidningar och till och med hälsotidningar lyfter fram det som. Studier om alkohol och hjärta till exempel, ingen tillförlitlighet i det. Men många önskar nog det. Av helt andra skäl än att de är så bekymrade om hjärtmuskeln.

Hängde kvar lite efteråt och pratade med trevliga folk, innan jag däckade en stund på rummet.

Deckarna gick på ettan klockan nio. Ettan har inget ljud på min TV, så jag bytte om och sprang intervaller på bandet under timmen programmet höll på.

Det var det. I morgon har mitt utskott debatt och det kan bli rätt sent. Arhe och Lawen ska debattera för S. Blir kul!

Det bara måste gå

Det finns tillfällen och situationer som känns så ofantligt hopplösa. Sjukdomar vi inte har något bot för, krigshärdar, orättvis fördelning av resurser, psykisk ohälsa och annat för att nämna något av det jag menar.

Men då gäller det att tänka på alla som före oss arbetat för och emot, testat nytt, modigt hakat på saker, enträget folkbildat och så vidare. De gjorde det, de höll i.

För tänk om människorna stillat sig 1810, och tänkt att nu blir det inte bättre eller mer än så här.

Men nej nej, de driftiga 1810-talsmänniskorna stretade på. Det ska vi också göra. För att förändra och förbättra.

I dag har jag gjort som jag lovat, återkommit till personalen som jobbar på kommunens öppenvårdsmottagning för våld i nära relationer. Öppnade förra året och behovet är enormt. Både de som blir utsatta, utsätter andra och ibland både och. Sammankopplat med ohälsa och missbruk. Går det att göra något åt sådant som är bland det allra svåraste?

Det måste gå. Cred till personalen. Och till kommunen som satsat på verksamheten.

En annan söndag

Föreställ er en snygg bild på en vegetarisk sushi i hämtlåda. Det var min middag.

Perfekt efter att ha haft ett möte med SSU och sedan veckans långa intervall-träningspass! Vårt projekt med att träffa alla S-föreningar går vidare och förutom SSU var det idag Seniorerna, Bomhus, Hamrånge och Brynäs. I morgon kväll tar jag en förening till.

Har spankulerat i solen och läst och svarat på en rätt hopplös enkät från en av dagstidningarna.

Läser Hildebrandts bok ”krigaren” om de svenska soldaterna i Afghanistan. Läsning som rätt mycket bryter av mot allt i min tillvaro.

När jag gick hem i kväll förr massor av blöta flingor och täckte det mesta. Mysigt!

 

Kina

På Twitter kom en länkning från Moderaternas Patrik Stenvard som undrar om jag delar Jörgen Edsviks uppfattning om Kina, utifrån en intervju i dagens Gefle Dagblad.

Det är en premiumartikel som därför inte går att länka till men frågorna handlar om huruvida kommunens representanter på besök i vänorten Zhuhai tagit upp frågan om mänskliga rättigheter.  Hans svar är att det finns problem med de mänskliga rättigheterna i Kina, att han lyft demokratiska principer, att han tar upp allt han tror att de kan påverka, att det finns problem med yttrandefriheten.

Väl kända saker. En del av det finns beskrivet i Socialdemokraternas utrikesdeklaration.  Där står te x ” Sverige bör vara mer aktivt och närvarande i Asien.” Kritik ska riktas mot länder med dödsstraff, som Kina.

Att frågorna ställs är helt i sin ordning. Men att Stenvard lyfter frågan, som om Moderaterna skulle vara av en annan åsikt kring hur vårt vänortssamarbete hittills varit ordnat, är förvånande.

Mig veterligt har det i kommunstyrelsen hittills inte funnits några åsiktsskiljaktigheter mellan partierna huruvida det här samarbetet ska finnas och hur det ska vara utformat. Om jag förstått det rätt har det snarast lyfts fram av bland annat Per-Åke Fredriksson (FP) som sitter i styrgruppen att arbetet är viktigt. Han var med i Kina och det var hans andra resa till vänorten (om jag är rätt informerad).

Att nu få det att vilja framstå som att Socialdemokraterna själva bedriver att arbete utan stöd från Alliansen är blir en vridning av hur det hittills varit.

En aspekt värd att lyfta, och som Moderaterna själva aktualiserat, är att kommuner inte ska driva utrikespolitik. Socialdemokraterna i Gävle är till exempel för att Gävle ska vara fristadskommun för förföljda konstnärer, kanske från Kina. Ett system som stöttades av den Moderatledda regeringen, men som efter Gävlemoderaternas anmälan nu måste köras domstolsvägen för att se om det ska fortsätta vara möjligt utifrån nuvarande lagstiftning.

Så om kommuner inte ska bedriva utrikespolitik så verkar det märkligt om Moderaterna nu plötsligt anser att Gävle kommuns representanter i vänortssamarbetet ska ha fokuset att i varje möjlig och omöjlig situation ska köra hard core-snacket om mänskliga rättigheter.

Något som ingen från Alliansen hittills framfört, och som jag inte heller tror att Fredriksson gjorde nu.

Min bild är att, precis som i Socialdemokraternas utrikesdeklaration, Sverige ska vara aktivt i Asien. Och det är på statsnivån som de hårda diskussionerna ska tas.

Jag ser Gävles samarbetsprojekt med bland annat Zhuhai och Buffalo City som att dra vårt strå till stacken utifrån det vi har möjlighet att göra när det gäller att arbeta långsiktigt med de mänskliga rättigheterna. Det enda och bästa man kan göra kanske inte alltid är att köra den hårda stilen med resultatet att all kontakt och alla möjligheter bryts mellan kommunerna?

Representanterna från Zhuhai är intresserade av att jobba med det de kallar medborgarinflytande, hur man kan utveckla samrådsprocesserna med medborgarna. Kan Gävle genom att involvera Högskolan i det vara en del av det är det ett litet steg på vägen som vi kan bidra med.

Om Gävle Kommun skulle i varje givet sammanhang hårt kritisera Kina, skulle det då blir något samarbete alls, bli något underifrånarbete med medborgarinflytande? Knappast. Vore det bättre? Jag är inte så säker på det. Inget är svart eller vitt.

Min motfråga till Patrik Stenvard, Per-Åke Fredriksson och resten av Alliansen är om de nu plötsligt vill förändra spelreglerna i det samarbete de hittills varit med och jobbat fram?

Det kanske ska göras, men låtsas inte som att ni inte varit med fram hit. Förväntar mig nu att Fredriksson får samma frågor av  GD på det arbete han varit med och gjort.

(Om någon undrar har jag aldrig besök Kina och har därför inga som helst erfarenheter av hur någonting där ter sig annat än vad som är möjligt att få återberättat).

Deppigheten på perrongen

Jag har haft otur med mina tågresor se senaste veckorna. Tågen är helt enkelt sena, sena, sena, Pinsamt att behöva ringa och försöka omdirigera tider, att komma för sent.

Jag tror att förnedringen blir extra stor eftersom allt som händer är ett kallt utrop på stationen eller genom tågets högtalarsystem. Ingen som kommer och delar ut äpplen och sprider tröstglädje. Inget erbjudande om en Plopp för att pigga upp.

Istället får jag kanske stå och glo ner på de riktigt skruttiga perrongerna på Stockholm C. Det är så ofräsch känsla på spår 6-9. Ojämnt och söligt och dystert. Ovärdigt på något sätt.

sj

Brottsförebyggande rådet plus hatbrott

I dag på förmiddagen var justitieutskottets ledamöter välkomna till Brottsförebyggande rådet. Där finns massor av kunskap kring kriminalitet och trender på området. Också mkt pedagogisk genomgång kring svårigheten med statistik.

brå

En publikation handlar om hatbrott. Den kan du läsa. Du kan också kolla HÄR och höra Halima från Gävle berätta om hur hon utsätts för hat.

En mycket bra trend är att fler och fler niondeklassare tar avstånd från kriminella handlingar. De både är mindre tillåtande mot när det förekommer bland kompisar och håller sig borta själva.

Grymt bra. Vi fortsätter så!