Författararkiv: Elin

Rasism, berusning och en lögn om en väska

Det jag undrar mest av allt är hur det kommer sig att Lars ”tvingas” lämna sin plats i riksdagen men inte Erik och Kent. Jag kan tycker mig kunna se att det de gjort är ganska likadant. Ljugit och låtit rasismen komma fram. Det vill jag höra fortsättningen på. Såg Åkessons presskonferens klockan 11 och det var inte särskilt mycket av substans där i frågan.

Pikant detalj att Lars själv ringer upp Expressen på natten och vill att de ska ”flasha” att han blivit rånad.

Att rasistiska saker hoppar ur SD politiker såväl som anhängare förvånar mig inte det minsta. Det börjar ofta med att ”man måste väl få vara lite invandringskritisk” till att börja tala om hur illa människor från olika specifika länder beter sig … Alltså ren rasism. Det är min samlade, halvstora erfarenhet av samtal med anhängarna. Du kanske har en annan.

Senaste månaderna börjat vara väldigt noga med begreppet ”vardagsrasism”. Vet inte vad det är. Det finns bara rasism. Oavsett form. Och den är alltid äcklig.

Väntar fortfarande på svar från de lokala Sverigedemokraterna om hur och med vem jag ska assimilera mig i Gävleborg för att få vara en del av gemenskapen.

Bilden är från DI.

Minst antal facebookvänner och glad ändå

Jag kanske inte älskar bilden. Men har lärt mig leva med att inte kunna göra nåt åt det. Min inneboende tröstade: ”Men så farligt var det väl ändå inte! Dock fortf tveksam till vafan klänningen är gjort i för material … Jägartält?” Mycket, mycket befogad fråga. Nåt skumt är det för den ska inte tvättas i maskin.

Minst antal facebookvänner har jag alltså. Undra om det betyder att jag har flest på pending?! Kan så vara. Till exempel avböjt en viss moderat ett antal gånger. I ingressen (men inte brödtexten) antyds det att den mest aktiva politikern är den som skriver flest motioner. Så är det inte alls. Att mäta motionsantal blir trubbigt och märkligt. Säger ju inget om vad man gör av den tid man inte suttit och skrivit dom. Men hur som helst gillar jag veckans Mitt Gävle-nummer som tar ett slags helhetsgrepp på riksdagen och både journalist och fotograf var mycket trevliga. Värt att nämna eftersom inte alla är det.

Inkomsten för 2011. Det som inte är mitt riksdagsarvodet är arvode för vigslar samt att jag lärarvikarierade några dagar. Den senare inkomsten skänkte jag till Kvinnojouren Blåklockan i Gävle. I övrigt skänker jag pengar till barn och djur på regelbunden basis. Hade gärna betalat mer i skatt.

Kanske undrar ni varför jag lägger upp hela texten? För att min familj i Hälsingland inte får Mitt Gävle. Så väldigt praktiskt då! Och visst föredrar jag kor framför en teater i Stockholm! Jag gillar verkligen kor!

Det gråa och det bästa

Om det är det genuint gråa och blöta vädret som lägger ett täcke över dagen. Inte ett mjukt och fluffigt och varmt då.

Trots det ett kul  utskott (på olika sätt), en sittning med parlamentariker från Kongo med prat om skola. De är 139 stycken i sitt parlament. Sju kvinnor. Men hela 49 som räknades som unga (under 33).

Vi pratade en hel del utbildningsfrågor.

De fortsatte jag med på kvällen när jag käkade middag med en före detta lärarkollega. Skolan. Få saker engagerar mig lika mycket. Skolan som redskap för att ge alla barn de bästa förutsättningarna.

Den där kärleken

Den bara drabbar. Jag ljuger verkligen inte när jag säger att den inte fanns med i någon plan de närmaste åren. För det brukar ju ändå inte gå så bra har jag tänkt. Tappra försök och god vilja, men nej.

Och ändå. Ändå står han där en dag. Trots att han inte var planlagd. Då är det inte så mycket att fundera på faktiskt.

Det är fint, mycket märkligt och ganska magiskt.

Politikprat hos optikern

I går var jag hos en optiker och gjorde synkoll. Det tog lite extra tid. Hen ville prata mycket om politik. Och mycket om engagemang. Varför visa bryr sig och andra inte, men att klaga alltid går bra?

Kanske handlar det om att vi måste bli tydligare i att visa vägar för inflytande och påverkan?

Det var en fint stund.

 

 

Grattis Eva!

I dag fyller Eva! 30 år. Vi är lika på en del sätt. På vår trettioårsdag undervisar vi och får vara med i Arbetarbladet och vi kommer från Hälsingland och vi är tjejer och vi har ägnat oss åt socialpolitik i Gävle osv. På andra olika, hon har grym språkkänsla och är mycket lugnare än vad jag är.

Hur som helst, igår bjöd hon på prinsesstårta (minbästa!) och kakor som hennes förtjusande mamma hade bakat. Vi var många gäster som kände oss väl omhändertagna och Eva var trevlig värdinna en snygg, blå klänning. Grattis Eva!

Hammarkullen, 70-talet

”Jag är inte intresserad av någonting. Jag tänker aldrig. Jag gillar bara att sova och att vara tyst. På torsdagar har jag kul ibland när det är diskotek. Annars har jag aldrig kul.”

Från utställning på Länsmuseet just nu.

Hej morfar!

Mamma fotar sin pappa.

I dag har jag hängt med mormor, moster och mamma. De kom ner för att bjudas på fika, titta på utställningen med morfar och bjudas på mat efteråt. Många timmars kul helt enkelt.

En riktigt bra lördag där jag bestämt mig för att göra bara kul. Det gör jag nästan. Gör lite jobb nu framför ”Så mycket bättre”.

Har läst alldeles för lite skönlitteratur på slutet, men fått fatt i en sån där bok som drar i mig nu. Najs.