Sitter med datorn, har varit en sväng på stan, mejlar mejl, skriver texter och fixar med olika i en fet mix av allt och inget.
Men det går bra nu.
Sitter med datorn, har varit en sväng på stan, mejlar mejl, skriver texter och fixar med olika i en fet mix av allt och inget.
Men det går bra nu.
Allt om det sägs HÄR.
Kärlek till alla er som förstått att en hjärna är till för att tänka med. Och att tiden kräver utveckling av oss.
Det är rubriken på Jenny Wennbergs ledare i dag i Arbetarbladet.
Jenny skrev en text i veckan med ett jämställdhetsfokus. Det tåls inte av många män. Män som därefter känner sig manade att inte bemöta det Jenny skriver utan beskriva henne som i rubriken.
Inte någon av oss kvinnor som befinner sig på en position som är tämligen utsatt och offentlig är förvånad alls. Sånt här möts vi av ständigt. Ständigt.
Runt om oss måste ju de här männen promenera på stan. De som läxar upp en kvinna genom att berätta att hon nog inte knullat tillräckligt. Hade det hänt hade hon nog bara varit lugn och sansad. Foglig. Aldrig nämnt något om jämställdhet. Aldrig PROVOCERAT män så hårt. Så hårt att de måste skriva mejl om att kvinnan är ful.
En av kommentarerna på artikeln säger att det här inte har något med jämställdhet att göra. Att det är idioter som skriver och att det inte har nåt med könet att göra. Så oerhört märkligt då, att alla elaka, vansinniga och uppläxande mejl jag någonsin får kommer från en ”manlig” adressat. Vilken slutsats kan vi dra av det?
Att tro att det är en ”slump” och inte ett patriarkalt system där män tar sig makten över kvinnorna är naivt.
En enda gång har en kvinna sagt om mig att jag nog knullat för lite. Det var min brors exflickvän som inte gillade att jag ifrågasatte varför hon inte kunde köpa skor hon önskade sig själv utan ville att min bror skulle handla åt henne. Hon var inne i en gammaldags syn där mannen ska ta ansvar för kvinnan, precis som alla de här männen som tycker sig ansvara för oss mindre vetande kvinnor. Då blir det så, att de undrar om vi knullat för lite som inte fogar oss i systemet.
Kanske blir det 2013 nästa år, kanske fortsätter 1960-talet ett tag till.
Det har alltså blivit min mosterssyssla att baka pepparkakor med tvillingarna. Jag har satt en deg och har goda förhoppningar. Även om jag ser trött ut på bilden.
Jag är också ansvarig för julkakor i Norrala och i kväll gör vi kokostoppar, kolasnittar och mjuk pepparkaka. Den senare har i receptet måttet kaffekoppar. Svårt. Äger ingen.
Haft äran att hänga med före detta kollegor och klasser på Sofiedalskolan. Det är en märklig känsla att höra itll men ändå inte på ett ställe där jag varit så många år.
En sjua redovisade sina tankar kring energi mm förr, nu och i framtiden. Spännande! Duktiga!
En hel del tal om skolpolitik blir det.
Jag gick upp i ottan för att kika på luciatåget i riksdagen innan jag ersatte på civilutskottet som i dag började klockan 8.30. Inget vet varför.
Det var förmodligen en sån musikklass för de spelade massor av instrument och vad galet bra. Inte ett sånt där annat charmigt högstadietåg som är frnittrigt och man aldrig kan vara säker på om det ska brista i tusen bitar.
Dessutom svimmade ett litet gossebarn. De inledde med en förstrupp av barn i frolkdräkt med fioler. Det var det bästa av allt.
I dag har den inneboende varit med mig i riksdagen. Bland annat har vi nogsamt följt en av kulturdebatterna från läktaren. Här talar kulturministern och Irene lyssnar noga.
Bortsett från det har vi voterat (fast det är tisdag!!) och haft riksdagsgrupp. De andra drog på julfest, jag valde att träffa en kär vän för middag istället. Och lek med henens barn. Har delat en hel del träfrukt under ett täcke.
Nu är jag på kontoret och ska läsa handlingar inför ett möte i morgon.
Började dagen med distriktsstyrelsemöte med socialdemokratiska partidistriktet. Gick lite tidigare på förmiddagen för att föreläsa på en facklig utbildning om politik och politikerrollen.
Därifrån till styrelsemöte med arbetarekommunen. Taktiskt att jag just i dag bett Ahmed leda mötet (kul med variation), för jag behövde verkligen vila rösten. Inte helt pigg!
Vi har pratat framtiden på samtliga möten.