Har varit ytterligare några dagar i Norrala. Lite mer målning av skrinnleret, rätt mycket läsande, promenader, häng med min kusin och en del annat.
Känner att hjärnan börjar fungera igen, liksom öppna sig och orka tänka nya tänkar och göra hittepån. Det känns bra.
Allt är vackrast i Norrala.
Mitt mission varje sommar är snarare att läsa ner den hög som samlar sig och ständigt byggs på. Inte köpa några nya. Jag misslyckas allt, men är inte så ledsen över det. I går när vi var i stan var det många bra erbjudanden på pocketar på olika ställen. Jag köpte helt enkelt en hög. Varje bok kostade cirka 30 kronor, och om man tänker att en bok tar mellan tre och fem timmar att läsa blir det ett rätt billigt nöje per timme. Det bästa av allt, en bibbla drar ner priset till noll!
Dessutom ramlade jag och min syster in på leksaksavdelningen där vi tycker om att titta på leksaker som vi också gillade när vi var ännu yngre. Jag föll handlöst för tjejen med fyra marsvin. total målbild! Jag gav Sara ett lego-kit med ett hundparty. Partyhattar och allt. Att vara vuxen och ha möjlighet till det man önskar är en ynnest!
Här är en bild på mig och Liz från i går kväll när vi tog en ganska lång runda. Jag lyssnade på Krunegårds sommarprat och tyckte det var bra Både roligt och sade saker utan att säga den direkt. Litar på lyssnarnas intelligens, tack.
I övrigt hade vi ärenden in till stan (köpa rödfärg) samt kollade in syrrans rensande av blivande potatisland.
I dg är det målning igen men vissa praktiska problem föreligger just nu. Som lämplig stege för just den byggnadens vägg. Det är liksom några aktiva ställen samtidigt.
Så jag tog paus, gick in och kollade mejlen och tog tag i reseräkningar för senare delen av vårterminen. Glädjen och lättnaden när det är klart i det inte helt pedagogiska systemet som jag efter sex år hanterar en sjua på skala ett till tio
I går satt vi på bron (det som andra dialekter säkert skulle kalla för trappan) och höll span. På de få förbipasserande, på åkrarna, på himlen, på det mesta. Särskilt spanade vi efter Monika. Men hon låg visst inne och sov kattskrället.
Man kan tro att jag skulle ha tagit bort många fästingar från djur. Det har jag inte, mest för att fästingar inte varit så vanligt hos oss plus mamma alltid tagit bort. Men nu är hon ute och jobbar, så annat måste till. I går plockade jag helt själv bort två fästingar från Liz mungipa och både hon och jag skötte oss jättebra. Jag tog hushållspapper emellan för att få bättre grepp.
Lagom intensiva dagar med jobb i form stängslig av hagar, översläpp av djur och så den där rödfärgningen. Det ostadiga väderläget ställer till det en aning liksom jordgetingar (två stick).
Jag har också varit hos syrran och syskonbarnen i går samt i kväll hos mormor. Då visade det sig att jag pga en inställning jag ruckat på i bilen råkat dra ut hela bilbatteriet när jag skulle i väg. Ni kan tänka er. Det ordnade sig.
Jag stämmer av mejlen och bollar lite lagom uppdragsmejl emellan sommaraktiviteterna. (Vadå, har inte politiker semester? Nej, men vi kan ha fler eller färre möten. Just nu färre.)
På kvällen spelade vi Yatzy. Sonja hjälte mamma med poängföringen. Säkert därför jag kom sist.
Nu ska jag följa händelserna i Turkiet och läsa ikapp om Nice.
När jag går all in på semestern är det inte bara rödfärgning som gäller.
Till exempel skämmer min syster bort mig så jag får läsa om inredning i hennes kökssoffa.
I går vad vi in till stan på ”Österdagarna” och kollade på utställningen om hur man bodde för om man var en fiskarfamilj och träffade min klassföreståndare från gymnasiet. Efteråt fikade vi. Fattar inte att kedjefik ens är en grej i mindre städer där kondisen håller sjukt bra priser och kvalitet.
I kväll har vi varit på Ringa Gård som arrangerade en spelning med Draupner. Folkmusik så det sprutar om det alltså. Härligt. De hade för övrigt också gott fika. Framförallt har Ringa fantastisk utsikt över Norraladalens solsida, så det är skönt att prova det lite också.
Jag umgås också med många djur förstås. Här är några:
I ungdomen hade jag en del sommarjobb på hemmaplan. Rödfärga maskinhall och ladugård exempelvis. Vet att jag var så less på järnlukten från rödfärgen att jag ville spy mot slutet.
Nu målar jag mer frivilligt kan man säga. Det är skönt att se resultat direkt och det blir snyggt. Maskinhallen är det som är föremål för infärgning också nu. Lite smetigt är det.
Förra veckan hade jag turen att få en bok på posten. Uppföljaren och bok två av tre om Tebbe. Tebbes trubbel var boken där vi lärde känna henne.
Utan att utelämna för mycket av handlingen så är det i början av boken så att Tebbe bor ihop med Erik, spelar handboll i ett topplag och studerar till polis. I slutet av boken är det lite annorlunda.
Det är ofta meningen att man ska sympatisera med bokens huvudperson ur vilken man får skåda dennes värld.
I den här boken vet jag inte om jag gjorde det. Ja, folk är elaka. Men hon är inte alltid så slug i sitt agerande Tebbe. Verkar till och med ibland agera mot bättre vetande.
Det är väl precis så vi alla gör ibland så att skriva om det är vettigt och smart.
Det är i sanning en bra ungdomsserie det här. Det säger jag inte för att författaren är min vän, utan för att jag läst väldigt många ungdomsböcker och har något att jämföra med.
Bild hämtad från författarens blogg.
I år kväll var Nickel på balkongen igen medan jag läste. Vi har lagt ut blomkrukor och lite annat för att det ska vara spännande. Hon är snabb och gullig.
Det var en tweet som svävade förbi i dag.
Om den tänker jag lite olika saker.
Först och främst att inte alla tycker heller det är lätt att få vänner när man är liten eller ung. Så det behöver inte vara en vuxenproblematik. Men visst, som barn och ung fogas man ihop med jämnåriga på skolan och kanske på olika sporter eller musik som man håller på med så att förutsättningarna kanske ses som bättre.
Sedan tänkte jag att den som har ett föreningsengagemang av något slag i vuxen ålder har ganska stora möjligheter att träffa nya vänner. Föreningar finns för nästan allt, så att hitta något som passar ens intresse kan inte vara svårt. Nästan alla föreningar jublar också över fler aktiva.
En annan grej är att gå en studiecirkel eller läsa en kurs på närmaste universitet. Och ja, det går att kombinera med jobb om man vill.
Vidare finns sociala media där man kan interagera med människor på olika sätt. Naturligtvis lite urskillningslöst och helt utan baktanke. Men de som verkar trevliga och som verkar tycka du är trevlig är kompismaterial.
Den viktigaste grejen om man vill bli vän med någon är att ta initiativ, om inte den gör det. Precis som om man kanske är intresserad av någon på annat sätt. Fråga om ni ska ses, göra nåt kul. Som alltid inte kul om det blir ett nej, men heller ingen skada skedd.
Att fortsätta vara vän med någon sedan är något helt annat och jag är ingen expert på området, men jag har rätt många vänner och bekanta som jag månar om. En del träffar jag mer sällan än jag skulle vilja, en del är jag frågande inför varför de inte vill ha så mycket kontakt med mig som jag skulle vilja med dom men allt har säkert goda skäl.
Faktum är att jag är så priviligierad med goda vänner att jag har en handfull jag skulle kunna ringa mitt i natten om det krisar. En rätt stor bunt dagtid, om det nu är måttet. Och jag hinner inte träffa alla så ofta som jag skulle önska. Alltså, väldigt lyckligt lottad.
Jag svarade på den där tweeten. Kortversionen av detta. Hen skulle testa förening.