Pride i Gävle

Först och viktigast, varmt tack till alla er som varit möjliggörare till Pride i Gävle, Gävles första. Jag kan bara tänka mig hur mycket ni slitit och fixat, ett så här stort och lyckat arrangemang över flera dagar gör sin inte självt. Bra gjort!

I dag var det dags för paraden genom Gävle. Tusentals människor som gick eller tittade och underbart festlig stämning. Så fint att få vara en del av detta.

Självklart spelar Pride roll. Pride gasar på politiken och gjuter mod i människor. Att vara den man är, att älska den man vill. Det berörs vi alla av.

Här är jag med mitt härliga, socialdemokratiska gäng.

gang1 gang2

 

Aida Hadzialics avgång

Man kör inte bil med alkohol eller annan drog i kroppen. Man gör inte det.
Det är oroväckande att människor börjar jämföra med lagar i andra länder eller med andra typer av brott, allt i syfte att förminska morgonens nyhet om ministerns rattonykterhet.
Sitt livs misstag säger hon. Det stämmer säkert. Jag är glad över att inget mer hände på färden än ett stopp i en poliskontroll, vilket är en mycket bra sak.
Så många gånger tidigare har alkohol på olika sätt satt käppar i hjulet för människor. Egen konsumtion eller andras konsumtion. 


Hon får nu beröm för att hon lämnar sin post. Det är bra, det är jag överens om.
Men handlingen innan visar på dåligt omdöme och oklokhet. Det är inga frågetecken kring vad som gäller i kombinationen alkohol och bilkörning. 


Kanske dags för Sverige att införa nollgräns i trafiken så att folk slutar lita till att det finns ett litet utrymme.

Bok: Kärleken till livet

marie

Vilken bra bok det här var. Min skarpaste relation till Marie Fredriksson är att min mamma var mycket förtjust i henne när jag var liten, de tidiga grejerna innan Roxette ens var påtänkt.

Ingen kan väl inte gilla Roxette heller. Och så vet jag att hon varit sjuk naturligtvis. Men så särskilt mycket mer om Marie visste jag inte innan boken.

Det är en finstämd bok som går att sträckläsa. Musikhistoria, fantastiska historier från turnéer och mycket kärlek. Den förlamande skräcken som sjukdom orsakar.

Jag tänkte också en del på hur unga människor i dag som har det förspänt kanske tror att alla nu levande har haft det så väldigt bra, och att hårda liv ligger långt borta. Både geografiskt och i tid.

Hos Marie fanns inte rinnande vatten när hon var liten. Det var kallt. Det fanns inget överflöd alls. Så här det för många som bara är strax över femtio år. Och absolut för några fortfarande.

Alkoholismen som finns där i någon form och nyper till.

 

Det rullar på

Torsdag. De här godingarna lämnade mig för en stund sedan. Två systrar och en kusin. Vi har ätit och promenerat lite i Gävle, kikat på allehanda. Lite sorgligt när de åker hem till sitt, och jag känner mig kvarlämnad. Inte hälsingska vidder för mig i kväll.

besökare

Innan det var jag på Kulturhuset och lyssnade på lite Pride-föreläsning och förde det hade jag avstämning med min ombudsman.

I går hade jag långfika med en kompis som flyttat hem från utlandet. Det hinner hända lite saker på ett femtontal år. Till exempel pratade vi om postkontorens icke-vara.

Jag har också den här veckan varit föremål för sjukvårdsinsats av icke akut karaktär. Ni behöver absolut inte vara orolig för mig. Jag måste säga att jag är oerhört glad över det bemötande och den effektivitet jag mötts av.

 

Hälsingland

tönn1 tönn2

I förmiddags åkte jag till Hälsingland, och en av de vackraste platser jag vet där. Två nära skulle vigas i ett litet format och det blev några härliga timmar på bryggan i skogen. Oerhört glad över den stunden.

Valde att läsa de två första verserna i Hälsingland av Tomas Andersson Wij, detta mästerverk. Här kan du se videon.

Hälsingland du farsans land
Det är kväll jag tar min dotters hand
Och går den lilla stigen ned mot tjärnen
Åkern badar som i guld
Och bergen lyfter av min skuld
Dom säger sjung din sång igen så ska vi svara

Hälsingland du morsans land
Världen är nån annan stans
Jag har vart där ute men alltid vänt tillbaka
Till markens doft av evighet
Till dum och simpel långsinthet
Och spåren genom skogen till mitt hjärta

Sindarve 2016

I år är det fjärde året som jag är på läger på Sindarve. Har kört -11, -14 och -15 innan. Det blir i princip bara bättre och bättre. Vi är sju stycken som är ”vårt gäng” i hela gruppen på cirka 30. Det är jag, mina vänner och deras syskonbarn som utgör ”vårt gäng”. Lägret har blandade åldrar där jag tror den yngsta är åtta och vem som är äldst har jag ingen aning om.

Det är en mycket fin sak med ridning, att det är en hobby som förenar över både åldersspann och könsgränser. Om inget hänt är väl ridsport den enda idrott där män och kvinnor inte tävlar i olika klasser.

Jag har absolut ingen tävlingsambition med ridning. Faktum är att min enda ambition är att få vara med hästar och kompisar och det är uppfyllt.

Alla tidigare år har Limbo varit min lägerhäst. I år är Vikar en ny vän, och det funkar fint. Riktigt fint. Han är en mycket trevlig fjordingherre.

16sindarve1 16sindarve216sindarve4

Fusk med välfärdssystemen

De allra flesta av oss tycker att välfärdssystem i någon form ska finnas. Jag tillhör, inte förvånande, skaran som tycker att dessa ska vara väldigt välutbyggda. Helt enkelt för att människor som behöver hjälp och stöd ska få det.

Men. Jag tycker väldigt illa om när system överutnyttjas av de som inte har rätten på sin sida.

I dag fanns den här artikeln hos Sveriges Radio, om vilka som utnyttjar systemen och hur.

Jag förstår vad Cecilia Nyqvist, förundersökningsledare vid bedrägerisektionen i Stockholm menar när hon säger:  ”– Vi kan inte se att de är kriminella, utan det är allmänheten, vanliga Svenssons som kanske passar på att utnyttja systemet lite grann.” men av formuleringen kan man få intrycket att Svenssonfuskare inte gör kriminella handlingar när de försöker få bidrag de inte har rätt till. Men det är dom. Det är därför sådant polisanmäls.

”Fusk med barnbidrag, underhållsstöd, föräldrapenning och vab-ersättning ligger till grund för majoriteten av Försäkringskassans polisanmälningar. Att det blivit fler polisanmälningar beror till stor del på att fler vab-ärenden kontrolleras. 728 av årets 1 200 polisanmälningar gäller vård av barn.”

Om vi vill ha de här systemen kvar bygger det på att människor tror på dem. När det fuskar så undergrävs den tilliten och de blir mer ifrågasatta. Resultatet kan bli att de försvinner. Är det så ni vill ha det, ni som fuskar?

Och ja, visst ser jag en skillnad mellan att ha organiserad kriminalitet som suger ut systemen, och att min granne ”svindlar lite”, men jag har lika liten respekt för båda fenomenen.

Hoppas alla myndigheter som är involverade orkar jobba på.