Den lokala makten kan utnyttjas bättre

Ledare av Mattias Kjellin publicerad i Söderhamnskuriren 31 januari 2013

Socialdemokraterna är ett parti som har lösningar på många av dagens strukturella problem i samhället. Men partiet är en alltför svag röst i Gävleborg. Det finns så mycket bra politik som genomförs som vi glömmer bort att föra ut till medborgarna, tycker Elin Lundgren.

Socialdemokratiska riksdagsledamoten Elin Lundgren är uppväxt i Norrala, har en bakgrund som lärare i matematik och naturorienterande ämnen och har även varit ledarskribent på denna sida för ett antal år sedan. Hon bor numera i Gävle och leder partiet lokalt där. Men hon har ett stort engagemang för utvecklingen i Söderhamn. Ledarsidan är nyfiken på hur hon ser på utvecklingen i Söderhamn och partipolitiken.

Socialdemokraterna har makten i nio av länets tio kommuner, liksom i landstinget, i olika konstellationer. Mycket av samhällsutvecklingen påverkas av lagstiftning på riksnivån, där högeralliansen sitter i minoritetsregering. Men det lokala maktinnehavet borde kunna utnyttjas bättre, anser hon. Särskilt när det gäller utbildningar. Länets kommuner borde kunna leverera en skola som ger eleverna de bästa förutsättningarna att utvecklas. Särskilt viktigt är det i ett län där utbildningsnivån traditionellt är låg samtidigt som företagen ropar efter rätt kompetens att anställa. Där borde vi Socialdemokrater ta ett större ansvar för att väga upp snedfördelningen utbildningsmässigt, anser Elin Lundgren.

Det är klart att det kan saknas resurser för att klara alla utbildningsbehov. Man kan inte trolla hur som helst i kommunerna. Men det som verkligen behöver förändras är inställningen till vikten av utbildning. Regeringens väg att skapa en låglönemarknad för ungdomar som inte orkar studera vidare är fel. Även om det finns låglönejobb så finns också alltid en efterfrågan på att de anställda ska ha språkkunskaper, datakunskaper och vara flexibla. Det går inte att lösa genom att skapa gymnasieutbildningar helt utan teoretiska inslag.

Elin Lundgren tror starkt på Socialdemokraternas roll i framtiden. Partiets företrädare skapar bra politik i vårt län tillsammans med sina samarbetspartier. Det går inte an att fastna i moderaters svartmålning. Trots att det förstås finns brister så levererar till exempel landstinget en högklassig sjukvård. Patienter är mycket nöjda i undersökningar, och landstinget vinner inte sällan utmärkelser för kvalitet och ökad tillgänglighet. I Söderhamn ges förutsättningar för en växande ny arbetsmarknad inom Teleperformance och satsningen på utbildningar inom CFL har gett goda resultat. Söderhamn har näst bästa företagsklimatet i länet i en mätning och satsningen på etablering av H&M kan ge en extra energi i Söderhamns centrumutveckling.

Något som ger en väldigt positiv signal är initiativet att dra igång en Pridefestival i Söderhamn. Det visar att det finns medborgare som kan ta egna initiativ utan att vänta på att myndigheter ska göra det. Det finns mycket att göra för de goda krafter som inte gör skillnad på människor av olika bakgrunder, påpekar Elin Lundgren.

Jag hoppas ni inte missat S utspel om skola

Detaljerna i S skolpolitik kan ni som är intresserade googla lätt som plätten.

Att på allvar vara emot en ambition om att ge alla människor en gymnasieutbildning (när vi vet att det krävs, allt annat är att luras) och berätta hur omöjligt det är att ha det som mål säger inget annat än att det finns en bild om att alla inte kan. Det är not so nice.

I en allt mer komplex värld behöver vi för vår egen skull redskap för att analysera, värdera information, vi behöver träna oss i många situationer och på många människor för att bli så flexibla som samhället kräver av oss. Som krävs för att för sin egen skull kunna hänga med. Det är alltså långt ifrån enbart en fråga om att få ett arbete.

Utbildning och särskilt bildning är som bekant så mycket mer. Dessutom är kunskap makt och det är inte nytt under solen detta att de med borgarsympatier hellre ser att meningsmotståndare håller sig på mattan. Vi från arbetarklassen ska nöja oss med de här låglönejobben som Reinfeldt pratar om. För fortsätter samhällsutvecklingen som den gör nu, är det det scenariot som är tydligt.

Borgarna är inte intresserade av att erbjuda utbildning till alla. Och de som inte orkar slå sig fram får mest troligt veta att de inte kämpat tillräckligt. För de erbjuds låglönejobb som mest troligt kommer att vara tunga och kanske farlig amed tanke på att arbetsmiljö är noll prioriterat. Lyssnas mer på Svenskt Näringsliv ska vi dessutom kunna bli sparkade när som helst. Då är det inte kul att bryta ett ben, ta ett fackligt uppdrag, höja rösten mot chefen, be om mer lön, säga ifrån när chefen tafsar, bli gravid eller behöva vabba. Hello bright future!

Tur då att S pekar ut en annan väg där vi vill rusta alla människor för få och kunna ta chanser som erbjuds. Så här ser en moderat på det:

Man ba´ -Är det här ett skämt? Nej, det är det inte. Men det visar väl verkligen hur mkt arbetarklass jag är i alla fall. Min far kör lite sopbil. Men vi är så arbetarklass att han inte ens bryr sig om sin avkomma. Men tänka sig, trots det (tack vare?) har det gått rätt bra för också en sån som mig Maria.

Ni som tar hand om vårt avfall, Moderaterna vet allt om er! Att ni är outbildade och aldrig skulle förmå att studera.

Jag tycker inte att du ska va en sån feministisk bitterfitta.

Budskap från otrevlig person som lämnar kommentar.

Så här brukar vi ofta säga i min bekantskapskrets

-VAD VILL DU?

I sakfrågan kommer jag att fortsätta tycka att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att välja sina liv och till exempel tycka att det är oacceptabelt att (genomsnittet) kvinnor tjänar miljoner mindre än män på en livstid. det är ingen slump, det är struktur. Då är det lätt att bli bitter

Men det här är givetvis en person som inte har mamma, systrar eller andra tjejer i sin bekantskapskrets och därför kan ha en attityd som säger att tjejer ska nöja sig, inte sticka upp osv.

En onsdag och en kommande resa

0700. Upp. Som alltid ledsen och oförstående över varför just jag måste gå upp. Gäller varje given tid på dygnet efter sömn.

08:00 Infinner mig på kontoret. Förbereder mig det sista inför dagens debatt. Kollar mejl och läser nyheter.

09:00 Debatt om vapenamnesti och andra vapenfrågor. Kolla HÄR

11:00 Käkar lite improviserd lunch av dålig kaliber samtidigt som jag kollar igenom papper en gång till inför mötet kl 12.

11.30 Möter upp vid Riksdagens Nykterhetsgrupps samarrangemang med UNF. Träffar många jag känner och byter några ord.

12:00 Sitter på möte med en av de fyra gruperna som ser över riksdagens arbetssätt. I varje grupp sitter en från varje parti och jag är stolt över att mitt parti valt ut just mig till den här rätt viktiga biten om hur vi ska jobba.

13:30 På kontoret igen och läser utskottshandlingarna inför gruppmöte och morgondagen. Pratar med en journalist samtidigt som jag går till nästa möte.

15:00 S-gruppen i justitieutskottet träffas som vanligt och vi går igenom handlingarna ihop och annat som är aktuellt.

16:00 Votering och därefter ett besök hos Helpdesk pga teknikstrul. Äter sedan en matlåda på mitt rum och släcker ner och sover 30 minuter.

18:00 Ansluter till ett kvällsseminarium om energi. Efteråt pratar jag med en kollega och sitter sedan 45 minuter i telefon (av jobbkaraktär)

21:00 Byter om på mitt rum och går ner i gymmet.

22:00 Kommer upp igen. Ringer först Markus för att summera dagen och säga godnatt. Ringer sedan min syster på Azorerna (där är klockan halv nio är jag ringer). Eller ringer och ringer. Skajpar med båda. Modernt. Kan berätta för Lina att jag faktiskt hittat några dagar över en högtid som jag kan komma och hälsa på henne. Längtar verkligen efter henne. Azorerna får väl leverera, jag förutsätter att det bara är lagom varmt. För ett par dagar och enbart flyg betalar jag nog bittert mer än vad två veckors charter dit kostar. Livet. 

Företagande

I fredags hade jag, som jag tidigare berättat, en sittning med bland annat Svenskt Näringsliv som varje år släpper en ranking kring kommuners attityder till företagande.

För nåt år sedan kollade jag upp en lite mer noga, och konstaterade att för Gävles del så hade under 100 av 6000 företag svarat och 25 procent av dessa verkade inom transport.

Men inte så noga varför jag bad att få genomgånget för mig hur undersökningen är uppbyggt mer exakt. Hur slår det i rankingen om politikerna själva inte driver egna företag,  om politikerna i kommunen gillar LAS eller vad som helst annat. Och betyder det per automatik att det är bättre att starta och driva företag i en mindre kommun långt från kommunikationer på säg plats 100, än i en större kommun med goda kommunikationer på säg plats 170.

Inga svar levererades men fick ett löfte om att få en noggrann genomgång vilekt jag ser fram emot. Enligt dagens nyheter har företagsklimatet i Gävle förbättrats en aning. Det är ju givetvis kul, men betyder det att det är så stor skillnad på 2013 och 2011, EGENTLIGEN?

En annan skoj grej är dagens nyhet om att det bildats en socialdemokratisk förening med inriktning på företagande, S-företagare.

S-föreningar är grejen!

Sovmorgon efter gårdagskvällens festligheter då min kärlek till The Deer Tracks bara växte sig större. Också glad för att vinnaren av årets arrangör, 026 Hardcore, tackade UNF för stödet.

Stopp ett var Andersberg där S-föreningen hade årsmöte och hade bjudit mig. Vi förde samtal om partiets jobbfokus, men valde också att prata om det som vi kanske saknar ibland, nämligen den lilla människans roll. Jobb är odiskutabelt viktigt, men livet har också andra värden. Hur göder vi detta idag? Vi behöver en parallell, levande kulturdebatt.

Väldigt god sallad och gott bröd bjöds vi också på.

Stopp två var på ett fik på stan där ett antal medlemmar bildade en helt ny S-förening. S-Pedagoger.Syftet är att organisera just pedagoger kring frågor som intresserar oss särskilt. Bildning, utbildning, skola och kunskap. I går på konserthuset kom en lärarutbildare rusande och ville prata om Täbymaffian. Hen gillade vår idé och kommer att bidra i vår verksamhet. Glad i hjärtat!

Nu har jag eftermiddags-/kvällssovit i soffan vilket inte alls var meningen men så lätt händer. Ska förgylla tillvaron med protokollsskrivning!

While Unconscious

Försöker vara ledig i dag då. Sov rätt länge. Åt gröt. Gick till stan. Nästan spontanshoppade en guldhamster. Fikade. Kikade in på den creddade utställningen av Sara-Vide Ericson på Länsmuseet.

Det var en upplevelse. Lite läskiga målningar, men gripande. jag tolkar ine konsten så mycket, bara känner av den.

Den 6 februari kl 17.30-19.30 erbjuds After work med konstnären på museet. Det bjuds på te, bröd och marmelad. Tips!

Love is the way – the only way!

Jag utgår fortfarande en hel del från fysiska skivor med musik på. I julklapp fick jag en med Gävlebandet The Deer Tracks. Eftersom pojkvännen har känningar var den signerad och allt.

I kväll spelar de på Local Heroes-galan. Därför laddar jag lite med den nu, på ett förutsägbart sätt.

Gillar det lilla, lilla men viktiga budskapet Love is the way – the only way!

Den där fredagen som gick

Dagen inleddes med en träff med Svensk Näringsliv, handelskammaren och Företagarna. Vi träffar dem regelbundet och pratar om allehanda. i går talade vi mycket om infrastrukturfrågor. Där är vi rätt överens. Vi pratade också om löner. Där är vi inte överens.

Stämde av mitt kvällsrecept med Lotta som är regionchef på SN och hon okejade det. Skönt. Men jag fick freestyla lite eftersom butiken inte hade grönkål (som jag heller inte visste hur det såg ut). Fick ändå ihop en mycket god pastarätt. Bestämde då att aldrig mer ha dåligt självförtroende gällande matlagning. Okej, det är inte kul, men jag är INTE dålig på det.

På eftermiddagen träffade jag en medlem i arbetarekommunen som jag tidigare inte haft särskilt mycket kontakt med, men hen ville stämma av saker och det blev ett mycket bra samtal. Önskade (på förekommen anledning) att fler gjorde på det sättet.

Satt med mejl och grejs en bra bit in på kvällen.

Den här fenomenala maten var färdig lagom till På spåret. Jag kunde ”melanin” men i vanlig ordning inte så mycket annat.