”Inred med vintage”

elsa1 elsa2

”Inred med vintage” skriver Elsa Billgren. En dröm för den som är en sådan där loppisälskare och dyper djupt i hyllorna. Jag är kanske inte en superdedikerad loppisfyndare men har absolut prylar införskaffade för småpengar som förgyller delar av mitt hem.

Främst tycker jag om att titta på de vackra bilderna. Och så gillar jag uppslag som ovan. Tydliga tips. Och arbetsplatser/skrivbord/arbetsrum är det jag tycker är roligast att läsa om. Ett välorganiserat skrivbord är det bästa.

Jag har tidigare läst ”Elsa Billgrens Vintage” av samma författare. I den handlar det om hur hon köper klänningar och vårdar dom. Jag är inte särkskilt intresserad av att göra det själv, men det är en kulturuttryng som kanske har peakat och att höra från en av de mest profilerade i frågan hur hon tänker är ju kul.

Tidningar som räknas

tidning

Vi läser. De två senaste numren. Eftersom Birgitta Stenberg lämnat jordelivet så kändes det lite särskilt i hjärtat att läsa det långa reportaget om henne. Mitt hjärta bultar enormt för alla som går spännande stigar i livet. Generellt så är tidningen en skön avslappning, får mig att skriva upp verk på att läsa-listan. Just nu är högen som redan är införskaffad rätt stor. En vid sängen, en i ett skåp. Endera dagen ska jag låna en hoper Stenberg på bibblan. Bibblan är ju ändå bäst.

Hemslöjd. För två år sedan visste jag nog inte att tidsskriften fanns. På Bokmässan har den precis vunnit årets kulturtidsskrift, om jag förstod det rätt. Fullt begripligt. Innehållet är mångfacetterat. Både till innehåll och karaktär. Långa, korta, nära, långt borta. Hur tidningen känns i nävarna är ett kapitell för sig. Så skön. Helheten ger det stora extra. Kärleken till alla skapande människor enorm. De söker inte uppmärksamhet eller pengar. De gör sin grej. Och det kan vara allt från mattor som tar evigheter att fixa till märkliga metallföremål av återvunnet.

En blank lördag

En lördag som i kalendern var helt blank. Alltså, en Elin-lördag. I många månader nu har anspänningen inför de olika valen varit så stor. Även om det givetvis funnits liten tid att göra annat har ändå tanken varit väldigt fokuserad på socialdemokratin, partiarbete och val.

Än finns det trådar att redaefter valet och sedan ser jag fram emot en himla massa folkrörelsearbete med någon slags organisationsöversyn och såklart nyttiga aktiviteter för alla socialdemokrater att göra tillsammans för utveckling av allt.

Men i dag är det dags att göra saker som jag vill, som ger mig något och som bara kan vara spontana.

Sovmorgon. Frukost på pannkaksrester från i går. Långpromenad fram och tillbaka till scrapbookingmässan i Bomhus. Mötte upp Markus och vi tittade på den fascinerande utställningen Slow Art som går på länsmuseet nu. Vad människor är fantastiska när de gör och skapar.

Hemma hittills har blivit en mix av att sortera i pärmar och snygga till etiketterna, plantera skott som stått i glas och rotat sig, göra rent under diskbänken, läs massor av tidningar, spana ner i buren efter sovdjuret, läsa bok, göra äppelpaj till senare (alltid lite godare när den kallnat), sortera och bära ut till insamling, dammtorka här och där. Och så lite radio på det.

Inga klagomål. En av de allra bästa höstdagarna?

slow slow1 slow2

Den där ojämställdheten

Daniel Swedin skriver om det ojämställda föräldraskapet i dag.

Utdrag:

”Nu visar det sig att kvinnor i snitt är ­lediga drygt 13 månader fram till att barnet fyller två år men bara tar ut ersättning för 9,5 månader.

Det får konsekvenser. Rollfördelningen i familjen cementeras och kvinnor ­halkar efter både när det gäller inkomst och pension. Det är efter barnafödandet ­löneskillnaderna mellan män och ­kvinnor på allvar drar i väg.”

”Den enda situation där män och kvinnor tar lika stort ansvar för städning, matlagning och disk är innan de fått barn.”

”En uppskattning är att cirka 90 000 medelålders kvinnor gått i pension, sänkt sin arbetstid eller sagt upp sig för att de måste vårda en äldre anhörig. 114 000 kvinnor uppger att deras inkomster minskat av samma skäl. En illustration så god som någon till att äldreomsorgen behöver mer pengar.”

”En individualiserad föräldraförsäkring rättar inte till allt. Men det är ett stort steg på vägen. Det ger kvinnor större frihet på arbetsmarknaden och i hemmet.”

Hälsingland. Vi prater som vi vill vi.

Hälsingetidningar har publicerat en behändig och viktig ordlista med Hälsingeord.

Jag tänkte att jag ska dela med mig och hajlajta mina favoriter.

Dôrgvagel – spindelnät

Flurig – trasslig, rufsig, oredig

Glåma – stirra häpet, förvånat

Hugvill – yr i huvudet

Joll, jåll – löjlig, löjligt

Klema på mej – Dalta med mig

Kurka – inte orka med

Lamä – intill, tillsammans med

Mängta – knåda, blanda

Åbleka – låtsas inte om /ovetande

Åma – larv, insekt

Ôcken – Vem?

Ett ord som jag saknade är ett som används rätt frekvent i Närby. Oklart hur det stavas men det låtar ”hannarjas”. Det är lite som bråka/strula. Typ som om jag inte få tag i Cindy när jag ville för att hon bara rusade runt i buren skulle jag kunna säga ”Sluta hannarjas nu!”

Välkommen Cindy!

Jag har klurat på det ganska länge. Att bli med guldhamster igen.

I dag var det dags. Lite spontant på lunchen när jag och Markus var på stan blev det. Zoobutiken hade en guldhamstertjej på tolv veckor. Svart med små ljusa detaljer. I en liten kartong transporterades hon till Brynäs.

cindy1 Ja, jag är precis så glad som det ser ut på bilden. Fixade till buren med lite gamla och lite nya saker. Hon verkade trivas direkt.

cindy3

Jag anar att hon inte är särskilt mycket hanterad under tiden hon bott på butiken, men däremot när hon var hos sin uppfödare som också är lokal.

Därför vet jag egentligen inte så mycket om lynnet än, men det spelar ingen roll hur social eller asocial hon är. Hon är Cindy och hon är min nya vän. cindy

Det där med morgonträning

Det här är jag igår kväll.

gymmet

Strax efter bilden togs satte jag igång att lyfta de här vikterna du kan se i framkant. Eller inte. Däremot hoppade jag ganska mycket hopprep. Det tycker jag är skoj. Inte så tung, men sen får jag ont i vaderna och i flåset. Vilket är poängen. Eller. Poängen är att vara frisk.

Sedan tänkte jag att jag i morse skulle träna några andra delar av kroppen. Det här kan vara tjugonde gången jag går och lägger mig helt säker på att jag kommer att stå i gymmet 8,5 timmar senare. Nittionde gången som jag på morgonkvisten vägrar. Hur blir jag en morgontränare? Eller ska jag bara ge upp det och tänka att det är okej med kvällarna?

Djävulsdansen, bra men inte nytt

I går kväll gick första avsnittet av Djävulsdansen på SVT. Sanna Lundell och Ann Söderlund skildrar anhörigperspektivet när någon har problem med alkohol och/eller andra droger.

djäv

Foto: SVT

Det är JÄTTEBRA och JÄTTEVIKTIGT. Ur många olika aspekter. Att de som råkat ut för det inte ska känna sig ensamma, se att det finns hjälp att få, att den som är sjuk kan få förståelse hur den också skadar människor omkring sig, en opinion för ökat stöd och hjälp för drabbade och så vidare.

Jag har sett både Lundell och Söderlund i deverse intervjusoffor om detta. Har bara gott att säga.

Däremot är det inte sant det som Söderlund sade i morgonsoffan i morse, att ingen har pratat om det här förut.

Problematiken med att växa upp som barn till föräldrar med missbruksproblem är välkänd och till exempel IOGT-NTO:s juniorförbund har för elfte året i rad släppt en rapport om vilket stöd kommuner erbjuder till barn som behöver stöd.

djävls

I Gävle har vi verksamhet på Grinden, som vi kan vara mycket stolta över.

Här kan du läsa tidningen Accents intervju med Sanna Lundell.

Första gruppmötet för mandatperioden

113 socialdemokratiska riksdagsledamöter samlades. Ungefär 40 var helt nya.

Stefan Löfven, själv nyvald, talade. Mikael Damberg, gruppledare, talade. Magdalena Andersson, också nyvald, talade.

Om framtiden och utmaningar. Löfven lovade oss både highs and lows kan man säga. Jag tror mig vara förberedd.

Så lite kurser om dataprogram, lite käk i matsalen (präktigaste lunchen jag ätit sedan jag var där senast), hämta upp mejlande, förbereda saker inför i morgon och så en mycket viktig bit:

ARBETSRUMSFÖRDELNING!

Jag sitter tryggt kvar i mitt rum men en del andra är ute på jakt efter större och bättre och andra flyttar in.

Jag tog med lite krukväxter. Svarade ”ja” på frågan om jag menade riktiga, levande krukväxter! Jag trodde allt annat var förbjudet sedan 2002.

Nu ska vi mingeläta lite.

 

För oss som inte gillar träning

Eller jag vet inte.

Jag såg Kalle Zackari Wahlströms TV-program med stor fröjd och skrev om det i somras. I det inlägget skrev jag också lite om hur jag ogillar träning.

Nu har han gjort en bok Stark som en björn, snabb som en örn.  Rätt mycket av innehållet är relaterat till TV-serien. Så i princip hade jag redan ”läst” halva boken innan. Utan att veta om det.

örn

Men Kalle är charmig typ, och han verkar veta om det. Så det han gjorde i TV gör han också i skriftlig form. Det klassiska ”bjuder på sig själv” och så humor. Mycket humor.

Det som jag gillar är det opräktiga. Inte en massa träningsupplägg och hej och hå. Utan bara en uppmaning att träna. Träna det som är kul, håll ut. Det finns inget annat sätt. Ät vettigt men inte petigt. Och tränar man kan man ju äta mer som man vill, om man inte av naturen är den slanka typen.

Det här är ett sånt citat som jag går igång på. En insikt hos honom om att vi är en hel drös som saknar det naturliga drivet att hoppa, skutta, springa och hänga. Det känns bra.

örn1

Ett annat typiskt uppslag är det här.

örn2

Kalle tar i. Kalle lyfter, Kalle springer, Kalle spänner. Inte så konstigt. Det är ju en bok om kropp det här.

För den som äääälskar träning och tänker på det som en vetenskap är den här boken inte så mycket värd kanske. För sådana som mig, som väntar på att det ska bli kul att springa eller annat känns det kanska bra.

Det är ändå konstigt att jag mår illa vid tanken på springning men inte har några problem med att till exempel jobba i ett stall. Mocka, bära hö, lyfta hästhovar, rida … Motion är inte same same.