Kategoriarkiv: Störande

Tips till restauranger ang. vegetariskt

Ser hur en vän över Twitter frågar en krog om de har något vegetariskt. Det syns nämligen inte på menyn som jag gissar att hon kollat på hemsidan. De svarar att de rätterna får man reda på muntligt om man kommer dit. Bättre sent än aldrig så att säga. Tyvärr är de inte ensamma. Vill man ha kunder ser jag inte ett skäl.

Restauranger som är dåliga på vegetariskt förlorar mest troligt en del på det. I mitt kompisgäng i Gävle går vi ibland ut och äter i rätt stort sällskap. Några är vegetarianer. Alla vill att alla ska få god mat. Av erfarenhet vet vi att flera av de ställen dit köttisarna kanske hade gått om de inte också ville ta hänsyn till oss då försvinner snabbt. Köttisvännerna undrar liksom jag hur svårt det kan vara att erbjuda lite varierat utbud.

Ibland, på nya ställen, eller där menyn är osäker frågar vi i dörren vad de har. När de då diffust svarar ”-Eh, jag ska kolla med kocken” så vet man att det oftast är kört. Blir det nåt så är det ofta typ wokade grönsaker. Och det älskar ju alla vegetarianer. För vegetariskt är ju detsamma som en grönsak. Eller inte. Bara att byta ställe. Vi tar med oss våra matpengar och går.

Senast jag var på mindre konferens och satte oss och maten var på väg in så frågade jag lite försynt -Det är väl nåt protein på det vegetariska också? När rätten kom ut var det uppenbart att de panikstekt Quorn och lagt uppepå som en klump.

Quorn är en ”nödlösning” många matställen har liggande. Men kockarna har tyvärr inte förstått att det inte är en färdigprodukt. En quornfilé måste likt andra fileér kryddas, tillagas och gärna ha nån sås till eftersom det annars blir lite torrt. Stekt potatis och en varm quornfilé är inte lattjo.

Mina köttätande vänner har många gånger blivit lika förbannade som jag på nonchalans och helt utebliven service i frågan eller vegetarisk mat kryddad med bacon osv. Att som vegetarian få vänta till sist att bli serverad, ibland långt efter de andra är inte heller ovanligt. Särskilt i samband med buffér där de ska hämta alternativet. Det glöms så lätt och så ofta bort. Ens sällskap tycker det är olustigt att äta innan min mat kommit och då kallnar deras mat och de undrar hur matstället är funtat.

Här skrev jag i våras om två riktigt kassa upplevelser från Gävle. Stället som serverade mig kött, och skulle kompensationsbjuda på middag för det har jag inte haft någon lust att gå tillbaka till. Inte det andra heller för den delen. Inte ens upprepade gånger om köttfritt funkar alltid.

Inte ovanligt att lunchställen listar vilka fem rätter man kan välja på den dagen med tillägget ”vegetariskt alternativ”. Man måste gå in och fråga vad det är och rätten är densamma hela veckan. ”I dag: Köttbullar med mos, kåldolmar med sylt, kycklingsoppa med bröd samt ett vegetariskt alternativ.” Smärtar det att skriva vad det är? Förstår ni inte att det är ett försäljningsknep?

Det finns få matkunder som är så lätta att tillfredsställa som vegetarianer. Vi är vana att serveras utan kärlek och ambition, så när det händer glömmer vi aldrig stället. Vi kommer att tala väl om det i alla sammanhang. Ni behöver mig och mina vänner! Som kommer att äta ert kött.

De allra bästa menyerna är de där all sorts mat står blandat och där det är en liten symbol (tex en morot) eller skrivet i grön text för att markera snäll mat (veg alltså).

Ibland när man frågar så säger ställen ”Vi kan göra om mycket mat till vegetariskt”, och det är skitbra. Men skriv ut det tydligt på menyer eller tavlorna utanför så stövlar vi glatt in utan att dra oss. Alltid det där momentet. Bäst är ”Vi gör vårt bästa för att tillmötesgå önskemål kring maten” typ för det är bra för allergiker osv.

Helt Enkelt i Gävle är bra.  Alltid tre snälla grejer att välja på som växlar över tid. Vällagat och gott. Mitt ständiga tips.

Många ställen är tyvärr hjälplöst efter. Det finns jättebra webbsidor med vegmat. Tror alla kockar/menymakare är läskunniga. Alla borde vilja göra alla gäster glada.

En nöjd kund kommer tillbaka osv.

 

 

Skräp!

När snön tinar bort påminns jag åter om folks obegripliga oförmåga att hålla koll på sitt eget skräp. Är det någon vardagsgrej jag har inbyggda aggressioner emot så är det nedskräpning. Men också sådant som det obegripliga i att det ska vara så svårt att sortera sopor rätt i sopkärlen. Allt på temat hela enkelt.

Satt på balkongen i kvällssol och pratade med en vän i telefon. Ser hur skräp från i höstas driver runt på min innergård. Tappar humöret. Går ut med en påse och plockar upp det som inte är fimpar. För inte helt oväntat är det vanligaste skräpet i Sverige relaterat till bruk av tobak. Fast ni vet hur det är, inga brukar är skyldiga till det. ALLA man pratar med slänger ALLTID på rätt ställe. Ett mysterium det där.

Ibland gör jag så. Tar en påse och plockar. Har oftast förbarmat mig längs Fältskärsleden i mitt närområde. Mycket snabbtmatsförpackningar, mycket flaskor/burkar efter alkoholdrycker på helgerna. Den enda bra lösningen som finns på det här är att alla måste fatta att skräp får man bära med sig till en papperskorg dyker upp. Och korgarna får gärna stå tätt. Det är precis så enkelt. Att många tycker det är en utmaning att slänga sitt skärp på annat ställe än på marken är ett underbetyg till mänskligheten.

GD kör någon grej på det här nu och det tycker jag är bra. Vore najs om de räknade på vad vi i kommunen skulle kunna spara rent ekonomiskt om vi inte behövde städa upp efter oförmögna personer.

Tycker det är obehagligt att tänka på hur mycket som blåser ner i ån och rinner vidare ut i hav. Det är väl känt hur det ställer till problem för djur. Hur små, små plastbitar lagras och vad det gör på sikt med ekosystemet vet vi inte.

Att det är fult rent estetiskt med skräp är ju givet, men att det är farligt är ännu värre.

I dag gick jag över viadukten på Kaserngatan, den som går över tågrälsen. Att kika ner där är att dö en smula. Ett annat klassiskt ställe är där rälsen går över Fältskärsleden. Där bunkras det hur mycket som helst i buskagen. Sidan av banvallen nära stationen, vem ansvarar för den? Samma skräp har legat i år och förfulat. Tips till Moderaterna är att plocka upp sin skylt sedan valet som ligger vid hundrastgården (på Brynässidan av viadukten) och vittrar.

Jag är ALDRIG upprörd på den ”som borde städa” egentligen, det får inte slå över på det. Utan på den okunskap eller ovilja eller lättja som vi låter breda ut sig som gör att vi inte värnar vårt gemensamma.

1 april

Dagen då lokaltidningsredaktioner (och kanske fler) laddat för. Ett riktigt bra skämt ska hittas!

Jag kallar det ovärdigt. Ovärdigt mot de stackare som måste hitta på, och ovärdigt för oss läsare som ska ”roas” av detta.

Jag är inte road.

 

Svårigheten med det vegetariska

Det finns tillfällen då jag förstår att vegskeptiska forsätter att vara skeptiska mot den mat som ibland serveras till vegetarianer.

Jag ska i affekt redogöra för dagens samt ett rätt nyligt tillfälle.

Jag följde med till ett rätt poppis lunchställe i dag. Lunchen kostade 89:- oavsett om man tog kött, fågel, fisk eller mitt emellan.

Jämför gärna vad som serverades en köttätare respektive en vegetarian (tänk till salladsbord) och fundera över om jag tyckte det var prisvärt. Kan lova att jag aldrig frivilligt går tillbaka till det stället i Gävle.

köttet

För några veckor sedan bjöds vi på restaurang av svärföräldrarna till ett av de nyare ställena på Söder i Gävle.

Till vegetarianen, mig, rekommenderades en soppa när jag frågade. Jag kikade på innehållet och pekade på ett italienskt begrepp och frågade om det inte var kött. Jag fick veta att det var namnet på brödet som var krutonger. Är du säker svarade jag? Absolut.

När jag äter soppan är det uppenbart att bitarna är fläsk. Jag säger det till personalen som framhärdar, det är bara krutonger. Jag var alltså där med mina svärföräldrar, självklart vill jag inte ställa till med något som kan påminna om en scen även om jag vet att jag har rätt så jag åt helt enkelt inte upp.

Däremot ringde jag upp stället när jag kom hem och fick prata med samma personal som då plötsligt insåg att hon hade gjort fel. Hade ingen förklaring till hur det kunde hända och bad så mycket om ursäkt.

Hon skulle stoppa en lapp med mitt telefonnummer i kassaapparaten så jag och en vän kunde komma in och käka gratis vid tillfälle. Det kändes bra då, de bad om ursäkt och ville ställa till rätta. De agerade på ett bra sätt utifrån en uppkommen situation.

Nu, när det satt sig lite, tycker jag fortfarande att de ville kompensera bra men jag är inte ett endaste dugg sugen på att gå tillbaka.

Den stora diskussionen är hur det är möjligt att det här inte är begränsade händelser. Hur är det ställt med utbildningen kring annat än normkost hos kockar och serveringspersonal? Inte så bra med tanke på att det som händer i 90 procent av fallen när jag säger till restaurangpersonal att jag är vegetarian får frågan om jag äter fisk. Det säger allt.

 

 

Biggest Loser

Jag har kollat på alla program hela den här säsongen. Främst för att en av deltagarna är bekant.

Jag beundrar alla som tar itu med stora utmaningar i livet, och övervikt är onekligen en sådan. Uppenbar hälsorisk men också negativa konsekvenser som deltagarna själva berättat om. Att inte orka leka med barnen, att inte veta om man får plats på stolar och så vidare.

Jag hör också till kategorin ”överviktiga”. Jag tycker inte det är så jobbigt (och det beror väl på att min övervikt inte är enorm) men jag tycker det är jävligt jobbigt att göra nåt åt den. I mitt fall handlar det främst om att jag tränar en massa och jag avskyr att träna. Men det är lättare för mig en någon ohygglig diet. Käka bara fett? Käka 500 kalorier om dagen. Nej tack!

Men programmet. Alla tittare är väl olika, men jag vill följa en massa människors väg mot ett mål. Jag är helt ointresserad av intriger mellan individerna. Något som genom olika lagbildningar eller extrakilon som ska delas ut av en deltagare till andra och så vidare borgar för.

När deltagare ska straffas och får sitta i ett rum med gottis några timmar eller inte få tillgång till träningslokal och tränare känns programmet helt kontraproduktivt mot deltagarna.

Om man tänker sig att programmet också ska fungera som inspiration och också leverera lite kunskap till tittarna så finns det väldigt många förbättringar att göra. Prata mer om träningsupplägg, träningsformer, risker och möjligheter med olika träning, om snabb och bra mat.

Ge utrymme till de tävlande att reflektera lite mer om det de är där för att göra snarare än vem som är trött på vem. Till programmet är två duktiga instruktörer kopplade. De har mycket liten roll. Ge dem mer plats.

Varför måste några åka hem? Låt alla som når sitt uppsatta mål bli ”vinnare”. Förresten är alla överviktiga som jobbar på viktminskning vinnare. Långt mycket viktigare än pengar.

Träning och viktnedgång innebär både bakslag och segrar. Fokusera på den biten.

Nu lägger jag inte mer energi på att förbättra TV-program för i dag.

 

Vi drar till fjällen -fest hela kvällen!

Gammal Markooliodänga som heter duga.

Men det blev väldigt trist för Anna Kinberg Batra det här med att hon tror att det finns en hög fjäll i Falun.

Påminner mig om när en moderat, som jag satt i samma utskott som förra mandatperioden, frågade mig hur lång tid det tog för mig att flyga hem till Gävle.

Men jag vill poängtera att det här inte är ett moderatproblem. Det är mer av ett storstadsproblem. Det finns partivänner till mig med samma lokalisering som har en världsbild åt det hållet.

Att allt norrut är fjäll, is och renar. Det går att skoja om det men det sitter djupt i mångas själ att det skulle vara på det viset.

Bara en liten enkät

Den som har politiska uppdrag skulle förmodligen kunna svara på enkäter hälften av arbetstiden.

Från olika håll trillar de in i allt från stort till smått. Och alla med varianter av det käcka ”den tar bara cirka tio minuter att svara på”. Allt från hur jag värderar Peabs samhällsengagemang till om jag kommer att sakna trillingnöten i chokladkartongen.

Travar man de där tiominutrarna på varandra blir det hur många minuter som helst.

Frustration givetvis.

Så gott som alla enkäter har ett rätt stort friutrymme för att kunna utveckla sitt svar. Återkommande rutor som ”Vill du tillägga något” eller ”Motivera gärna ditt svar”.

En enkät som absolut inte gav den möjligheten, och det medvetet fick jag veta efter fråga, var den enkät som Gefle Dagblad skickat till kommunfullmäktiges ledamöter.

Jag antar att frågorna väljs ut utifrån vad som anses ha någon slags allmänintresse. Hoppas jag. Jag ska svara på om jag har knarkat, men inte om jag druckit alkohol. Jag ska svara på om jag betalt TV-licensen men inte vad och hur länge jag har studerat. Jag ska svara på om jag äter kött men inte vad jag läser för böcker. Jag ska berätta om jag har en bil och i så fall vilken, men inte om jag äger en cykel. Logiken inte helt klar för mig.

Men det tar ju bara tio minuter. I dag har jag svarat på en från Demokop. Klickat bort en annan.

Deppigheten på perrongen

Jag har haft otur med mina tågresor se senaste veckorna. Tågen är helt enkelt sena, sena, sena, Pinsamt att behöva ringa och försöka omdirigera tider, att komma för sent.

Jag tror att förnedringen blir extra stor eftersom allt som händer är ett kallt utrop på stationen eller genom tågets högtalarsystem. Ingen som kommer och delar ut äpplen och sprider tröstglädje. Inget erbjudande om en Plopp för att pigga upp.

Istället får jag kanske stå och glo ner på de riktigt skruttiga perrongerna på Stockholm C. Det är så ofräsch känsla på spår 6-9. Ojämnt och söligt och dystert. Ovärdigt på något sätt.

sj

Skolmatsfrågan från förra veckan

Bakgrunden är att utbudet i skolmatsalarna i Gävle förändrats en aning.

När man läser Arbetarbladets ordval i ingressen i den här artikeln tror man ju att det knappt finns nåt ätbart kvar: ”En ny upphandling mellan Sodexo och Gävle kommun tvingar många elever att äta ute.”

Flera, som vet att det finns en hel del att äta i matsalen, SMSade mig med frågor om vad problemet egentligen är?

Bäst av alla svarade en gymnasieelev i en insändare i Arbetarbladet: På min skola Vasaskolan så finns det tre varmrätter varje dag, en av dem är en vegetarisk rätt. Det finns ett salladsbord, och det finns knäckebröd. Elever tvingas inte äta ute som det blev skrivet i artikeln jag läste, elever väljer att äta ute för att de inte längre kan dränka sin fil med socker. ”

Märkligt ordval av Arbetarbladet detta med att elever tvingas äta ute. Väl påpekat av Annifrid Huhtala.

 

Folkpartiet är mitt röda skynke just nu

Jag skulle kunna skriva ett ambitiöst inlägg med länkar och hänvisning till forskning och så vidare.

Det tänker jag inte göra för jag ska ordna lite annat men jag vill ändå vara tydlig med hur FP spårat.

Björklund som önskat massor av evidens osv för ur vi ska styra upp skolan skiter totalt i vad forskare säger kring betygsfrågan. SKITER TOTALT. Fyrorna ska ha betyg. Det är ju inte klokt.

De dammar också av sitt gamla och återkommande förslag om språktester som grund för medborgarskap. De fiskar precis som KD (som vill bryta mot dagens grundlag och återkalla medborgarskap) efter väljarna som är ”invandringskritiska”.

Ta fram ett prov. Gör det. Sedan testar vi av alla medborgare. Kan de stava till medicin? Klarar de att använda de och dem? Inga särskrivningar väl?

Det kommer att bli ett relativt tomt land.

OBS! Det finns folkpartister som är hårt kritiska mot partiledningen. Jag ser er. Tack för det ni gör.