Författararkiv: Elin

Sommarpratare gör sommaren

Likt varje lördag utan tidspassning sov jag länge. Markus väckte mig försiktigt och sade att nu tänkte i alla fall han äta frukost. Förstod piken, gick upp.

Jag har läst. Jag läser ganska mycket nu, i bokform och det är skönt. Blandar dock vilt så läser inte ut så mycket men har massor på gång.

Gick och tränade. Siktade på kondition. Lyssnade på dagens sommarprat under tiden, Gidlunds. Smärtsamt. Klarsynt. Nyttigt. Och så en fin politisk spark på de blåa. Motiverade mig att ta i lite extra, för mig själv och för de som vill träna men inte kan.

I går städade jag. Sorterade garderoben och putsade fönster. Lyssnade igenom tre sommarprat.

Jonas Gardells. Jag gillar Jonas. Har alltid gjort. Han gör mig aldrig beskiven. Inte heller gneom det här programmet. Det var Jonas och därför ganska förutsägbart men vem är inte sån? Hans anekdoter är roliga, han förskönar inte sig själv och visst stannar jag upp lite när han pratar om HIV/Aids.

Liv Strömquists. Läser sporadiskt hennes serier där de dykter upp vilket är lite här och där. Med humorn angriper hon de blåa och visst smälter jag då. Hon fokuserade på mens. Hur män genom historien fått mens till något mycket märkligt och med det motiverat både det ena och det andra, hur mensreklamen funkar och en massa annat. Det var bra. Jag talar inte gärna om sånt men passar ändå på att i sammanhanget igen nämna menskopp! Om du har mens, köp en sådan. Bland det bästa jag gjort för enkelhet, miljö och ekonomi. Tills för några år visste jag inte att det fanns. Tills kompis informerade. Aldrig har någon lärare sagt nåt, eller sett i tidning eller hört från ungdomsmottagningen. Menskopp har framtiden för sig. Tro mig!

Liv pratade om detta med högstadiets sjuka statussystem (jag värderade, inte hon). Alla som har gått vet att det finns. Att några kan göra vad som helst utan att ifrågasättas för de är kungar och drottningar och glider på det. Andra, som Liv, använde dagarna till att fundera på hur de ska märkas och ifrågasättas så lite som möjligt. Tänkte på Agnes pappa i Fucking Åmål, när han berättar för Agnes att de som är tuffa nu inte kommer att vara så tuffa sen. Agnes hatade det, men han har ju rätt. Liv satte ord på det och konkreteisterade hur det yttrade sig.

Katarina Gospic. Hjärnforskare. Tidigare hade jag bara sett henne i morgonsoffan inför programmen. Hon gillar naturvetenskap och det gör jag med. Hade innan pratat med bekant som tyckte att hennes program ibland var lite skrytigt. Jag tänker att hon har ju lyckats med alla de här sakerna, hon är supertuff. Hon behöver inte förminska det, utan absolut vara stolt. Jag tycker hon visade rätt stor ödmjukhet i sin analys av världen, med att alla inte får samma förutsättningar och tyckte givetvis om hennes tal om rättvisa. Hon betonade hur samhällen med stora klyftor är sjukare samhällen.

I realtid har jag lyssnat på Maja Ivarsson. Modigt att berätta om tuffa erfarenheter. Hon verkar lite så där läskigt spontan och vild som jag inte är och därför fascineras av att lyssna på men lite tröttar det också ut mig. De som gör sommarprat är alla beundransvärda.

Nu ska jag leverera en krönika till Widar Andersson och Folkbladet. Temat är arbetslöshet. Jag tänkte, inspirerad av sommarpraten, vara lite utlämnande.

Kongressen rullar vidare

En kongress är speciellt. Jag var tillfrågad att hålla ett pass för ombudsersättare samt delta på ett seminarium som hanterade substitutionsbehandling.

Jag tog del av förhandlingarna hos både UNF och IOGT-NTO och bytte ord med ett gäng medlemmar som också ville prata politik, vilket är kul.

Det är en speciell känsla att träffa alla väldigt duktiga människor som jag känt så länge nu men inte träffar så ofta. Espen till exempel.

Torsdagskvällen var fin med Looptroop som UNF fixat till torget. Åhhhh så bra.

SSUs ordförande var på plats för att lämna en hälsning så jag hade förmånen att få luncha med honom och så med Ellinor också, som var där som förbundsrevisor. Och hennes nya pressis.

Nattcafét höll god kvalitet och hade omåttligt trevlig personal. Precis som allt jag såg av kongressen överlag. Här äter Sergio en kaka:

Höjdpunkten utspelade sig i natt, då det var dags för FS-show. UNF:s förbundsstyrelse levererar högkvalitativ underhållning som ska sammanfatta de två åren de jobbat. Förra gången körde de stand up. I år var det roast som gällde. Tufft jobbat! De här människorna imponerar så mycket på mig:

Bilden har jag lånat av Linda Engström, som i morgon avgår som förbundsordförande tillsammans med Vidar Aronsson. Vidar kommer framöver att vara SSU:s valgeneral vilket jag är mycket glad över.

Kongressen förväntas välja Eric Tegnander och Malin Thorson till nytt ordförandepar i morgon.

De andra rullar på till på söndag.

 

Träffat Boråspolisen

I går fick jag träffa tre poliser i Borås som berättade för mig om hur verksamheten ser ut i deras del av Västra Götaland.

Det är, som alltid, roligt att möta människor som är engagerade i sitt arbete och har funderingar framåt. Vi funderade givetvis över framtiden gällande omorganiseringen, men orienterade oss också i vad de gör just nu. Särskilt talade de om de områdespoliser som de har som jobbar förebyggande i särskilda områden.

I torsdags hade Borås sin första torsdagssommarkväll. Torsdagskvällarna i Borås under sommaren är något extra och till den första skule beredskapen vara god varför också polishästar skulle vara på plats.

De träffade jag senare under kvällen och fick klappa (fast en kunde bitas lite, dock hindrar inte det mig). Det går inte att inte imponeras av polishästar. De klarar vad som helst, så är det bara. Stabilast i stan.

Tack för att ni tog er tid!

Landstinget och alkoholen

Alkohol är på alla sätt en laddad fråga. Med rätta, eftersom alkohol inte är vilken dryck som helst. I allmänhet anses det avvikande om mängden alkohol som inmundigas av någon är allt annat än ”normal. För mycket är jobbigt, för lite är provocerande.

Situationen alkoholen intas i spelar också roll, bilkörning och kopplat till arbete anses generellt inte okej. Däremot vid social samvaro som after worker (nu för tiden) och till och med på barnkalas i de finare kvarteren.

Att folk tycker att man själv får betala sin alkohol, just eftersom den inte är vilken vara som helst, anses vara rimligt av de flesta. Att människor med politiska uppdrag i sin uppdragsroll inte ska bjudas på eller bjuda på alkohol förväntas också av de allra flesta.

Därför har många olika instanser principbeslut på att inte bjuda på alkohol. Om jag förstått det rätt är det något som också blivit mer restriktivt med åren. Jag var med och drev fram det i Gävle arbetarekommun för några år sedan. Okontroversiellt.

Jag tycker att det är bra. Jag tycker att det finns ett symbolvärde i vem som står för alkoholen när den betalas.

Det är ett ansvar att förvalta skattepengar, oavsett var i organisationen man gör det. Lärare som gör bokbeställningar får fundera, chefer som ska åka på personaldagar får väga olika alternativ osv. Det finns många tillfällen då det dyrare alternativet är motiverat, och det vet vi, att billigast inte alltid är bäst. Det är också ett ansvar.

Men när det kommer till alkoholrelaterat kan jag inte se någon situation alls där det för skattebetalares pengar är givet att alkoholservering ska ske. Jag skriver naturligtvis det här utifrån den aktuella diskussionen om Landstingets Gävleborgs förhållningssätt till alkohol.

Utifrån vad jag förstått är Landstinget Gävleborg återhållsamma med alkohol vid representation. Det är så att säga inte en situation som är på glid. Nyligen har de haft en debatt om just detta efter att en vänsterpartist lyft frågan och föreslagit att landstinget inte ska bjuda på alkohol.

Utifrån symbolvärdet tycker jag att det borde vara självklart. Landstinget är en instans som har oerhörda utgifter redan pga människors alkoholkonsumtion. Huruvida det stämmer att var fjärde sjukhussäng är upptagen av någon med alkoholrelaterad skada stämmer i dag vet jag inte. Men ni vet, det är misshandel, dåliga levrar, trafikolyckor, cancer osv osv där alkohol bidrar.

Just därför borde landstinget vara extra måna om att hålla alkoholkonsumtionen nere. Symbolvärdet. Inte för att jag tror att ”ett glas vin” är den ensamma bidragande orsaken till att människor får alkoholproblem. Det är en barnslig nivå på debatten, men trots det argument som jag hört i sammanhanget.

Vad gäller Landstingets medverkan i Almedalen med seminarier mm tycker jag att det är jättebra. Människor som har politiska uppdrag har ett ansvar för att vara proaktiva, ta in nya reflekterioner och så att säga finnas i hetluften. Almedalen är givetvis utmärkt för det. Bortsett från vad många tror är det mycket hårt jobb som görs där, det är inget lallande eller någon semester för de som åker dit.

Däremot är det ett svaghetstecken om arrangörer, och det gäller alla arrangörer, tror att alkoholservering krävs för att människor ska vara intresserade av deras grej. I så fall behöver nog attraktionskraften stärkas på annat sätt.

Eloge till Svenskt Näringsliv som valt att hålla sina arrangemang helt alkoholfria.

Att en sjukvårdande instans med folkhälsa för ögonen inte anser sig hitta något skäl till att hålla det alkoholfritt är ett svaghetstecken.

När det gäller pengar är det peanuts i sammanhanget. Det är, återigen, symbolvärdet jag hakar upp mig på.

 

Avrundar debatten med Jansson (M)

Åtta dagar efter att jag sände det här debattsvaret till Gefle Dagblad publicerades det. Det är till att använda det digitala för att hålla det rykande färskt i debatten. 😉

”Vi haft en moderatledd regering i snart sju år. Vi har provat er modell nu. Resultatet ser vi tydligt. Våra vänner i alla åldrar söker och söker och söker jobb utan framgång. Långtidsarbetslösheten har ökat enormt. Vi ser det hos de vi tycker om som är för sjuka för att arbeta, men hänvisas till socialtjänsten. Ett ovärdigt system, där Sverige inte är ett land som tillåter människor att vara sjuka. Vi ser det i sjunkande skolresultat och därmed sämre förutsättningar för våra unga. Jansson – menar du på allvar att det här är den helhet ni strävar efter?”

 

 

Första rejäla dygnsrubbningen den här sommaren

När jag kom hem i lördags lade jag mhig och läste lite i sängen. Det var mysigt. Somnade. Sov länge.

Var därför uppe till två den natten. Pysslade bl a lite kort. På bilden är de inte riktigt klara alla. Det var kul eftersom jag inte gjort så mycket klippa och klistra på slutet (läs senaste året).

Problemet var inte klockan två utan att jag sedan inte somnade förrän omkring 4.30 natten till söndagen. Hann läsa morgontidningen i godan ro innan sömnen kom.

Tappert stapplade jag mig upp innan tio och vips så är allt ordnat för i går somnade jag i normal tid och kunde skutta upp sju i morse.

Eller skutta, masa under protest.

Det här kortet gjorde jag för någon vecka sedan och skickade till Azorerna.

 

Daniel utvecklar om saft/arbetarekommunen

Ja du Elin, precis som du skriver så nämnde jag ju massor med andra saker. Men som både du, jag och många andra vet så väljer ju journalister själva vad de skriver om, och bra är väl kanske det.

Men vad har du egentligen gjort under din tid som ordförande för Gävle arbetarekommun? Svaret på det ligger i något som faktiskt inte ligger alltför långt bort ifrån saften.

När jag ser tillbaka på de ungefär 10 år som jag varit engagerad i socialdemokraterna så är det kanske i vad saften symboliserar som den största förändringen har skett. Det handlar nämligen om vilken attityd som finns till medlemmarna från partiets sida, vilka förväntningar som finns på hur en medlem ser ut och kanske framförallt vilka medlemmar man är ute efter att attrahera.

Vad som hänt de senaste åren i Gävle arbetarekommun är helt helt fantastiskt, vilket jag är övertygad om att du håller med om. Det här arbetet påbörjades ju redan innan du blev ordförande, men under din tid som vice ordförande och som ordförande har det nått en annan nivå. Det jag skulle säga är det absolut viktigaste är bryggan mellan SSU och partiet sommar byggts, rent medlemsmässigt.

Gapet som ofta finns mellan ungdomsförbund och parti är ett farligt sätt att tappa bort ungdomar. Hur har då denna bro byggts? SSU har fått tagit plats inom partiet i Gävle, men kanske framförallt tagits på allvar. Partiet ser SSU som seriösa och betydelsefulla för rörelsen. Nu är jag väl medveten om att man som ung kan komma in partiet på andra vägar än genom SSU, och det är ju bara bra att många vägar finns. Men det visar ändå på något viktigt. S i Gävle har även börjat använda sig av andra mötesformer som luckrar upp gamla strukturer som iofs varit tydliga men som kanske stängt ute engagemang.

Nu finns en grupp för unga socialdemokrater, S-pedagoger, S-företagare med flera. Vi arbetar alltså under din ledning Elin med att bli ett bredare parti som attraherar fler. Sen har vi även fått ett ledarskap som är öppet och nära medlemmarna, det är viktigt för en modern och växande folkrörelse. Så visst Elin finns det saft på mötena nu, men det finns också en hel del annat nytt. Vi i Gävle får försöka sprida exemplet Gävle vidare.och försöka förklara vad den där saften egentligen symboliserar.

Bild: GD 1 maj 2012

Midsommarafton i Norrala

Hastigt och lustigt åkte jag och Markus norröver på midsommaraftonen. Efter att ha konsulterat tidtabell blev det det bästa om vi skulle hinna det någon gång över helgen.

På ett dygn hanns med: vara i solen, sova mycket, äta sill eller annat utan djur, se en film, hälsa på grannarna och fåren, hälsa på mormor och träffa moster och kusin, sovmorgon och självklart en massa häng med Liz.

Hon fyllde fem månader i fredags och firade det med att chilla i skuggan. Inte så lätt med tjock päls.

Jag är en del av en historisk seger

Djurens rätt, tidigare Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök, har arbetat mot kosmetikatester på djur i mer än 35 år. Min mamma var medlem på 80-talet och länge låg några svartvita medlemstidningar kvarglömda på ett ställe och jag läste dem i bland. Självklart med skräck över de bilder som visade hur djuren hanterades i den här industrin.

Jag har varit medlem i Djurens Rätt jag vet inte hur länge nu. Jag och säkert många av er har haft deras lista i plånboken med märken som inte testat på djur.

Från och med 13 mars är det förbjudet att saluföra kosmetiska produkter som har djurtestats. Att utföra djurtesterna har dock varit förbjudet sedan tidigare.

Förbudet gäller nya tester och produkter som redan testats får fortsätta tillverkas och säljas.

Förutom smink innefattas tvål, tandkräm, hårspray, deo, parfym mm.

I arbetet har Djurens Rätt uppmärksammat riksdagsledamöter på djuren sida. Jag har spridit kampanjer och skrivit motioner så jag antar att det var därför jag bjöds på tårta ihop med Jens Holm (V), Sara Karlsson S) och Helena Leander (MP). Notera oss på bilden till höger.

Jag vill tacka alla kämpar som varit en del av det här under alla år. För att göra det lättare för framtida konsumenter och viktigast av allt, för djuren.

 

 

 

Pavlova med citronkräm

Efter att på Facebook ha visat en bild på tårtan från i fredags fick jag frågan om rexept och eftersom den är ganska delikat måste jag nog dela. Här är receptet ur Femina nummer 7/2013.

Jag gjorde inte just den här marängen utan en maräng ur leilas första kokbok. Du kan ta vilket marängrecept som helst som du gillar och har lyckats med. Citronkrämen är verkligen pricken över i.