En natt var jag i Närby. träffade systrarna och startade vårt billarm på E-centers parkering. Det är mycket mest hela tiden. Här snackar jag lite med Anton och Sölve.
En riktigt bra dag
Jag har inte blivit arg en enda gång i dag.
Däremot har jag haft ett bra möte med folkhögskoleelever i Bollnäs om demokrati och engagemang. Väldigt roligt.
Jag har vigt ett par, och de och deras gäster var så mysiga. Underbar sång.
Vi hade vårt vanliga drop in-politiksnack och jag höll i diskussionerna om budgeten.
Allt det där var trevligt. Nu är det trevligt att vara hemma. Få sova i egen säng.
Senaste dagarnas viktigheter, mycket om våld
I går hade vi justitieutskottsmöte. Statskontorets utredare som gjort första delrapporten om genomförandearbetet i polisen var där. Rapporten ”Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet” kom förra veckan. Sammanfattat säger den. ”Statskontorets sammanfattande bedömning i denna delrapport är att polisen hittills har genomfört viktiga delar av omorganisationen, vilket ger förutsättningar att på sikt nå målen för reformen. Samtidigt konstaterar vi också att många utmaningar återstår.” Något som särskilt sades var dumt är att chefstillsättningarna tagit så lång tid. Klart det blir problem, vem ska då föra kommunikationen på ett bra sätt med de anställda? Vi fortsätter följa.
På kvällen i går var jag i Hofors och träffade partivänner som ville prata om rättspolitisk. Så det gjorde vi. Jag berättade lite om aktuella utredningar och nämnde då särskilt den som släpptes i dag. ”Ett starkare skydd för den sexuella integriteten”. HÄR kan du se presskonferensen.
Några av förslagen:
- Sexualbrottslagstiftningen ska ändras så att gränsen mellan straffri och straffbar gärning dras vid om deltagandet i en sexuell handling har varit frivilligt eller inte.
- Brottsbeteckningen våldtäkt tas bort och ersätts med sexuellt övergrepp. Även vissa andra brott får nya brottsbeteckningar.
- Det ska klargöras i lagtexten att sexualbrott som sker på distans, till exempel via internet, kan rubriceras på samma sätt som när personerna befinner sig på samma fysiska plats.
- En ny omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett visst brott ska rubriceras som grovt införs i syfte att erhålla en skärpt syn på brott som begås mot barn, särskilt de barnen som har fyllt femton men inte arton år.
- Ytterligare en grad, synnerligen grovt brott, föreslås för bestämmelserna om sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barn.
- Ett oaktsamhetsansvar införs för vissa sexualbrott.
Nu hoppas jag att regeringen jobbar på för att vi ska få igenom så mycket som möjligt så snart som möjligt.
Det blir en snygg radioövergång till de besök som jag gjort i dag, som alla handlar om övergrepp på kvinnor och barn.
Jag och de andra socialdemokraterna i justitieutskottet (plus minus) besökte på förmiddagen Nationellt Centrum för kvinnofrid, NCK i Uppsala. De släpper många viktiga rapporter gällande mäns våld mot kvinnor. I en av dom (om våld och hälsa) finns till exempel den här tabellen. Jag har rödmarkerat. Dra egna slutsatser.
Därefter träffade vi personal på polisen i Region Mitt som arbetar med att bekämpa övergrepp mot barn på nätet. Som ibland också leder till övergrepp vid möten. Det är så vidrigt. Du kan aldrig veta, aldrig, vilka som ägnar sig år att köpa och utnyttja barn. Det är fler än du tror. Om jag var förälder till barn skulle jag eventuellt aldrig låta dem finnas i sociala medier. Där sonderar män beredda att begå övergrepp ständigt. Kanske några kvinnor också, men de verkar i så fall gömma sig bättre för polisen än männen.
Vidare till Tris, Tjejers rätt i samhället. En av alla kompetenta civilsamhällesorganisationer som gör ett mycket viktigt arbete. Så här beskriver de sin verksamhet: ”TRIS är idag en av landets stora ideella organisationer som arbetar med resultatinriktade förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. TRIS är även unik med att ha dokumenterade kunskaper och erfarenheter av unga med intellektuell funktionsnedsättning som riskerar att utsättas för hedersvåld. Idag är TRIS en organisation öppen för unga kvinnor som lever med ett inskränkt livsutrymme och unga kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterad våld och förtryck. TRIS är även en ledande organisation i att ta fram och utveckla metodstöd för hur andra kan arbeta förebyggande mot hedersvåld.”
Var mycket imponerad när jag gick därifrån.
Förutom att jobba vidare politiskt med frågorna har jag nu två konkreta saker att göra närmast. 1. Se filmen 10 minuter av frihet. Finns också på Youtube, bra för lärare och andra 2. Gå NCK:s webbkurs om våld.
Bollnäs baby!
Det är mycket kollektiva transportmedel för mig nu. I går 5,5 timme. I dag 4 timmar. Nyss landade jag och ponnyn i Bollnäs.
Jag är inbjuden för att träffa elever på Bollnäs Folkhögskola i morgon. Tog med North Star, en old school My little pony. Ibland har jag med prylar som säger något om mig till presentationer.
Jag ska samtala med eleverna om demokratifrågor, engagemang och lite om till exempel vem som tar politiska uppdrag. Vad som vad som händer om hot, hat och oförskämdheter gör att ingen vill ta uppdrag. Vem och vad segrar då?
Tyvärr upplever jag att också de som egentligen vill väl (också partivänner) ibland inte kan låta bli att uttrycka sig på ett sådant sätt att det är lätt att tappa lusten för uppdraget för en stund. Går till personangrepp istället för att fokusera på sakfrågan.
Till exempel fick jag nyligen höra att jag gör det här för att få pension. Eller igår när en kollega fick veta att hon inte kunde skriva nåt om kanelbullens dag pga löjligt och skulle ägna sig åt annat. Eller en utskottsvän som just blev kallad mupp. Eller när någon tycker jag ska ”förklara” vad en minister exakt menar, som om det vore jag själv som sagt det. När jag inte kan eller vill är jag en idiot.
Alltid män också. Som vet och ska trycka till. Elakt och medvetet. Tyvärr. Nästan allt stöttande kommer från andra kvinnor. Tack till alla er som hjälper mig när det är svårt!
Oftast är politiken möjligheter. Varje människa kan vara med och bidra på det sätt som passar den bäst. Det är fokus i morgon.
För mig och ponnyn och de viktigaste, eleverna.
Det blir inte bättre med tiden.
Det har jag lärt mig av en mer erfaren politikerkamrat i dag. Jag berättade för henne att jag blivit så oerhört arg på en skitsak på morgonkvisten. ”Man blir inte mer hårdhudad”. Synd. Fast också lite bra.
Skåda följande mejlkonversation med ”däck expert” (Sic!) Johan:
—–Ursprungligt meddelande—–
Från: johan@abswheels.se
Skickat: den 30 september 2016 09:01
Ämne: Fråga som ligger mig varmt om hjärtat inför kommande val!
Hej! Jag ville bara säga att jag har partiet varmt om hjärtat och som marknadschef på ABS Wheels vill jag fråga dig om vad du tycker om friktionsdäck och dubbdäck. Min fråga till dig är:Ska man köra med dubbdäck eller friktionsdäck på vintern? Själv tycker jag att friktionsdäck är bäst då det ur ”miljösynpunkt” är bättre. Men jag hittar ingenstans på er hemsida om vad ni generellt tycker om dubbdäcksfrågan så jag frågar dig vad du tycker och nöjer mig med ett svar:)
Vänligen
Johan
——————————————————-
Hej Johan!
Tack för ditt mejl!
Det finns, som jag ser det, olika gånger då olika däck är att föredra. Jag tror faktiskt inte att partiet gjort ett ställningstagande i frågan om vilka däck om är bäst.
Vänligen
Elin Lundgren (S)
——————————————————–
3 okt. 2016 kl. 11:56 skrev ”johan@abswheels.se” <johan@abswheels.se>:
Vilka däck väljer du till vintern?
Och jag svarade kort:
Jag? Inga. Äger ingen bil.
Vad som inte framgick i mejlet, var att detta skulle användas till en sammanställning på en blogg.
I morse kom den upp i mediebevakningen. Rubriken var ”Vilka däck väljer Sveriges riksdagsledamöter?”. Jag ser att riksdagsledamotskollegor tappert försökt svara utifrån partihållning, liksom jag gjorde, och det hedrar dom. Det är ju en relevant fråga. Mycket mer relevant än vad jag själv väljer om man nu har en bil.
Jag läste i alla fall snabbt HÄR. Mitt svar låg där ganska högt upp. Kort och koncist. Så som jag brukar svara.
När jag läste var slutet på inlägget ett annat än det som finns nu.
Då stod det (fritt ur minnet) ”Och de tre sämsta svaren:” Ett av dessa sämsta var mitt sista svar på karlns kompletteringsfråga ”Inga. Äger ingen bil”.
Ett annat av de sämsta var det som nu återfinns under rubriken ”Bästa svaret någonsin”.
Jag skrev en kommentar på bloggen: Hej! Först svarade jag på din allmänna fråga om vilden (sic!)däcksort som är bäst, där du redovisar svaret. Så mejlar du en följdfråga vad jag själv kör med och då svarar jag att jag inte äger en bil. Och får det utpekat som dåligt svar. Märkligt förfarande.
Sen tänkte jag att jag mejlar honom istället. Fick snabbt svaret att det var borttaget, och efter det gjordes ovan nämnda ändring. Men kommentaren fick också ett svar. ”Frågan var: Ska man köra med dubbdäck eller friktionsdäck på vintern? Jämför du ditt svar med alla andra ovanstående politiker så var ditt svar sämst. Ha en fortsatt trevlig dag!”
Då plötsligt var det inte längre det enskilda som var viktigt ändå, utan partiets hållning, dvs ”ska man …?” Ni fattar.
Om frågan var om partiet så var mitt första svar helt okej. Om frågan var gällande min bil, ja då har jag ju ingen. Och då blir jag sämst.
Ja. Det här är verkligen en skitsak. Och ja, jag borde inte alls lägga tid på det. Men jag tycker hela grejen är ett bra, konkret och okontroversiellt exempel på hur en person kan vända och vrida på saker så att det blir något helt annat än det faktiskt var. Sådant gör mig alltid förbannad, och möjligen överreagerar jag. Men so be it.
Djuren i solen
Här är en av bilderna jag skulle ta på mig med korna. En axel kom med, mest kor. Bra proportioner. Jag är väldigt nöjd med att ha träffat många djur i helgen men hade gärna önskat att helgen var en vecka. Bara den här gången.
I morgon blir det mycket åkande och viktiga möten. Det ser jag fram emot.
I kväll har vi haft möte med arbetarekommunens styrelse. Skönt att se kamraterna.
Söndag med hästar.
Det här var en söndag att räkna med! Tack vare min kusin och moster har jag fått rida och träffat hästar i dag. Det jag helst av allt vill alla dagar. Det var fint i skogen i dag. De två fölen var fina och busiga.
I helgen har jag också varit hos två av mina systrar, ätit smörgås på TeWes, blivit hoppad på av syskonbarn och sovit.
Innan nästa vecka drar igång har jag nu gått igenom mejlen. Som varje söndagskväll.
Torsdag
Nu är det mörkt när jag går upp tidigt. Otroligt deppigt. Startade från Gävle i morse, då jag var hemma för att delta på ett kurstillfälle om valberedning som vi hade igår. Extra kul var att socialdemokrater från andra arbetarekommuner också kom! Gillar den gemenskapen.
I dag är det utskottsarbete och möten med fackliga som är de största punkterna. Styrelsemöte med Ecpat innan jag kan åka hemåt.
Ser bilder på Facebook på fantastiska regnbågar i Stockholmstrakten. Något sådant hade vi inte i Gävle, men det var fint ändå.
Inga vilda djur på cirkus
I förmiddags träffade jag några från Djurens Rätt en sväng utanför riksdagen. HÄR kan du läsa om det.
”Enligt en opinionsundersökning från tidigare i år anser 78 % av svenskarna att det inte ska vara tillåtet att hålla vilda djur som exempelvis elefanter och sjölejon på cirkus.”
När man har anmält sig så kommer man
För mig är det enkelt. När jag har anmält mig till någonting så har jag anmält mig. Då kommer jag att komma.
Jag har fortfarande dåligt samvete för att jag för snart två år sedan inte kunde gå till en bjudning som en vän arrangerat, då en förkylning slog till med stor kraft bara någon timme innan. För att jag vet att hen hade planerat för mig och nu blev det i onödan. Dessutom missade jag kul.
Min uppfattning är att det är för släpphänt och respektlöst att inte komma till saker man faktiskt anmält sig till.
Jag menar både privata saker och i föreningslivet. Det är helt enkelt inte kul att förbereda något för ett visst antal personer som sagt att de ska komma och så kommer det en hord sena avhopp, med mer eller mindre godtagbara motiveringar. Där kan jag stå och ha gjort paj och kakor och bullar till personer som tydligen inte bryr sig nämnvärt om det. Får jag känslan av i alla fall. Ofta eftersom det gärna handlar om samma personer upprepade gånger. Och ja, jag kan ta ett eget ansvar att inte bjuda dem fler gånger, men jag gissar att det kanske också kan vara känsligt.
I föreningslivet är det ännu värre. Någon planerar en kurs eller träff för ett visst antal personer. Det beställs mat och material och kanske ännu fler saker. Det görs gruppindelningar och ofta genomtänkta planeringar som bygger på det förväntade antalet.
När det närmar sig är det inte enstaka sjukdomsfall som avanmäler sig. Utan det är rätt många, med ofta helt diffusa skäl. Och återigen, ofta samma personer gång på gång. En del dyker inte upp alls och då får man lägga tid på att kontakta dem, blir ju också oroligt om det är så att något allvarligt inträffat.
Tendensen är lika på andra återkommande möten. Det är till stor del samma personer som kommer sent, går tidigare och ofta uteblir. Rätt ofta utan att meddela detta i god tid.
Jag tycker det är ohyfsat och det tar bort flow och glädje för den som ansvarar för grejer eller bjuder in. Dessutom driver det kostnader för föreningen.
Tendensen att inte heller avanmäla sig/anmäla förhinder på rätt sätt tycker jag har ökat. Istället för att meddela ansvarig så meddelar man någon annan som ska dit, vilket gör att det inte blir någon dialog. Vet inte om det känns enklare att glida undan på det viset.
Men personer som till exempel i föreningslivet satt det här i lite system, jag undrar om de tror att det inte märks? Eller anser de sig själva så obetydliga att det inte spelar någon roll om de närvarar eller inte?
I ett parti brukar det sällan vara så när det närmar sig att göra nya val i alla fall. Då är alla oerhört viktiga och har stort engagemang, oavsett hur det visat sig under mandatperioden. Ganska fantastiskt!
Om du anmält dig kommer du. Om du anmält dig och inser att du inte kan komma, avanmäl dig genast och till rätt person. Det är ganska enkelt.
En god kamrat i Sandviken brukar fundera kring det här ibland och konstaterar att det verkar som att väldigt många lever så spännande liv där det ständigt dyker upp saker från ingenstans som förhindrar anmält deltagande. Lite så där ironiskt.