Djurskyddsarbetet i EU

Jag skickade en fråga till minister Bucht:

Fråga 2016/17:410 Djurskyddsarbetet i EU

av Elin Lundgren (S)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

På ministermötet i mitten av november lyfte ministern upp frågan om djurtransporterna i Europa. Det gjordes med anledning av hur undermåliga dessa transporter många gånger är. Det gläder mig att det gjordes och att frågan verkar ha vunnit gehör. Jag litar nu på att frågan rullar vidare och att det blir skillnad för djuren.

Att EU är en viktig arena för att jobba med djurskyddsfrågor står alldeles klart, och jag undrar därför:

Vilka djurskyddsfrågor avser statsrådet Bucht att lyfta fram i EU framöver?

Han svarade:

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:410 av Elin Lundgren (S) Djurskyddsarbetet i EU

Elin Lundgren har frågat mig vilka djurskyddsfrågor jag avser att lyfta fram i EU framöver.

Djurskydd är en viktig fråga för mig. I början av 2015 inledde Sverige ett samarbete om djurskyddsfrågor inom EU med Danmark, Nederländerna och Tyskland. Detta har hittills resulterat i en gemensam deklaration om grisvälfärd och ett förslag om att kommissionen bör inrätta en

EU-plattform för djurskydd.

En EU-plattform för djurskydd syftar till att bidra till ett stärkt djurskydd, bl.a. genom att underlätta kommunikation samt utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer. Förslaget om en plattform för djurskydd har under året diskuterats vid tre jordbruks- och fiskeråd och tagits emot väl av en klar majoritet av medlemsstaterna och av kommissionen. Kommissionen har nyligen meddelat att de kommer att gå vidare med förslaget och att ett första möte inom ramen för plattformen kommer att hållas under våren 2017.

Många angelägna djurskyddsfrågor inom unionen kommer att kunna behandlas inom ramen för plattformens arbete. Exempel på detta är

bland annat att verka för att stympning av djur, särskilt i fråga om svanskupering av grisar och näbbtrimning av fjäderfä, ska upphöra, liksom långa djurtransporter. Vad gäller frågan om att komma ifrån obedövad kastrering av smågrisar anser jag att även den ska vara ett prioriterat område.

Samarbetet med likasinnade medlemsstater fortsätter med det övergripande målet att stärka djurskyddet inom EU.

Stockholm den 7 december

Sven-Erik Bucht

Tisdag och onsdag

Vad har jag gjort i Stockholm de här två dagarna?

Haft två utskottsmöten, ett vardera i justitie och miljö- och jordbruk. Varit på gruppmöte. Varit på ett insynsrådsmöte hos polisen och ett hos Kriminalvården. Mött en klass från Vasaskolan på besök i riksdagen. Suttit på tre timmars debatt om justitieområdets budget. Voterat. Seminarium med Hållbara städer. Hälsat välkommen till ett seminarium om våra gemensamma klimatutmaningar i Gävleborg arrangerat av Handelskammaren tillsammans med S och KD. tillsammans med alla andra kvinnliga riksdagsmän fotograferats till produktionen av Fröken Friman. Spenderat fyra timmar i gymmet. Skrivit ett mycket viktigt brev. Besökt en julfest en timme. Och så lite småsaker på det. Men ungefär så.

I morgon, om tio minuter, ska jag ha utskottsmöte, träffa en grupp från en kurs och votera som inplanerade punkter.

Rent vatten i kranen

I vårt land har vi det väldigt förspänt när det kommer till rent vatten ur kranen. Nästan överallt räknar vi med att det bara ska komma.

Det har vi vant oss vid och räknar med att det är för evigt givet. Det är det givetvis inte.

För någon månad sedan drabbades Gävle av vattenproblem. Några kvarter blev helt utan vatten, medan resten av staden fick koka det vatten de skulle dricka men toan och duschen och tvätten fungerade som vanligt. Även i den senare gruppen fanns personer som exempelvis på Facebook uttryckte sig som att sista dagen var kommen.

I kväll har jag och några andra ledamöter träffat fyra branschorganisationer som samarbetar under paraplyet ”Hållbara städer” – där avfall, biogas, fjärrvärme och vatten är fyra hörnpelare. En av dem är Anna Linusson, VD på Svenskt Vatten.

Vi talade om det vansinniga i att kommuner har som mål att ha så låg vattentaxa som möjligt och att det finns rankingar som utan särskild bakgrundsorganisation pekar ut somliga kommuner som alldeles för dyra när det gäller att köpa vatten.

Det skiljer sig massor beroende på kommunens geografi och hur man ligger till med renovering av rör exempelvis. Men det uttrycks som att det plockas ut överpris här och där av illvilja.

Rätt säker på att priserna kommer att behöva höjas i Gävle inom de närmaste åren.

En del organisationer, som kanske värnar villaägare, verkar tro att billigt, högkvalitativt vatten kommer av sig själv och att det alltid kommer att vara så billigt. Det kommer det inte.

Vi ska nog vara beredda på att vi kommer att behöva betala mer för fräscht vatten. Rätt värt det ändå, om man tänker på alternativet.

Har vi råd? Tja. Vi måste. Vi får väl sluta dricka de nästan hundra liter per år som vi köper som mineralvatten eller läsk. Prioritera om lite.

Bra bostäder för alla

bygget”I den Svenska modellen är allas rätt till ett eget hem en viktig byggsten. Det finns ett brett samförstånd mellan kloka kommunpolitiker och regeringen som bygger på samsyn av behovet av nya lägenheter. Vi bygger som aldrig förr men behöver ändå göra mer”

Läs vår text HÄR.

Ledarutbildning på Bommersvik

bommers

Den här ledarutbildningen som vi går var i helgen igen.

Jag tog med några av de bästa killarna jag vet. Det är vi som representerar Gävleborg bland de här hundra socialdemokraterna. Vi pratade bland annat gruppteorier, men också om arbetet med vilken sorts partistruktur som kan vara relevant i framtiden.

Efteråt åkte vi som en pil, enligt hastighetsbegränsningarna, till Gävle där det var mingel i Sätra med anledning av andra advent. Hos några andra bra killar.

Nu ska jag förbereda ett prat jag ska ha i morgon med Socialdemokraternas seniorklubb i Gävle.

Vänner

Nu är jag mjuk och nöjd efter att ha haft tid att i veckan haft tid att prata med gamla och nya vänner, kortare eller längre tid. Men ändå tid. Så fint.

Riksdagspolitiker högt utbildade

Utifrån en debattartikel kan man få en bild av att riksdagsledamöter saknar högre utbildning.
Bild som visar riksdagsledamöternas utbildningsnivå.

utbildningsnivå

46,8 procent av politikerna har eftergymnasial utbildning i tre år eller mer. När det gäller de som får rösta har bara 19,6 procent så hög utbildning. Här finns statistiken om ledamöterna.

Jag är medveten om att skribenten till artikeln försöker göra en poäng av att ”vem som helst kan bli politiker”. Det är både sant och inte. Det är fantas…tiskt att bo i ett land där det inte är krävs att komma från rätt familj för att ha en chans att få sitta i beslutande församlingar. Den som vinner förtroende i sitt parti och från sina väljare får chansen, det är samma möjlighet för alla. Det gör man på sin samlade kompetens. Dvs erfarenheter, förmågor, driv, kunskaper och en massa annat. Att tro att de kompetenserna enbart skulle komma från akademisk utbildning är felaktigt. Man kan bilda sig på många fler sätt än så, lyckligtvis.
Det är inte sant att ”vem som helst” blir politiker”. Den som backas av ett parti och väljare kan bli det. Men alla kommer inte att backas av ett parti.
Däremot är det allvarligt när färre människor väljer att engagera sig partipolitiskt, för det gör urvalet mindre. Det är det som är en reell fara när det handlar om att hitta politiker av lämpligt virke. Utbildningsnivå är inte det som är avgörande i sammanhanget.

Dessutom görs det vanliga men felaktiga, att påstå att ett politiskt förtroendeuppdrag skulle vara att likna vid ett yrke.

Furuvik fick fel schimpansart i sitt artbevarandearbete

Många har engagerat sig i hur schimpansen Linda blir en bricka i ett spel. Furuviksparken vill flytta på henne med motiveringen att det finns ett större syfte, nämligen avel på en av schimpansvarianterna. Hennes situation blir då underordnat detta i avelsarbetet.

Just avelsarbetet är det som Furuvik, och organisationen EAZA hållit så högt i den här situationen. Berättat hur genomtänkt och viktigt de arbetar. Hur viktigt det är med just den art som Linda tillhör. Att det var därför Tjobbe flyttades in i gruppen i Furuvik, för att underhålla den genpool som finns för den västafrikanska schimpansen.

Furuvik publicerar ”Frågor och svar” för att berätta att allt de gör är under kontroll och det är ingen fara för Lindas eller de andra schimpansernas välmående.

Den där rigorösa kontrollen och det starka värnandet av den västafrikanska arten, hur har det gått?

Så här skriver de:

”Varför behövs det en ny hane till Furuvik – Tjobbe flyttade ju in för ett par år sedan?
Det har i efterhand visat sig att Tjobbe inte var av den västafrikanska arten som alla trodde från början, vilket innebär att hans ungar inte skulle bli den hjälp för arten att leva vidare, som är så viktigt i bevarandearbetet.

Därför är det viktigt att vi får en ny hane till Furuvik, så att nya schimpansungar ska se dagens ljus – ungar som kommer bli mycket viktiga för bevarandet av den västafrikanska schimpansarten.”

Det rimmar förstås vansinnigt illa med alla påståenden om noggrann kontroll och viktighet.

Om det absolut största syftet med att bedriva djurpark inte är kommersiellt utan för att bevara djurarter (som inom överskådlig framtid ändå aldrig kommer att komma till Afrika utan helt enkelt vara djurparksdjur), hur kunde denna dundertabbe ske?

Om att Linda och Tjobbe varit kompatibla och fått en unge tillsammans, då hade det saboterat artbevarandeplanen. Av Furuvik och EAZA själva. För att de faktiskt inte har koll på schimpansernas arttillhörighet, trots att arbetar så professionellt. Enligt egen utsaga.

Med vilken trovärdighet kan nu Furuvik och den expertorganisation de lutar sig emot nu säga att de har full koll på vad de gör?

Ingen.

Låt Linda stanna i den miljö som blivit trygg för henne. Hon har genomlevt tillräckligt med skit i sitt liv som människor orsakat. Hon har inte bett om att flyttas.

Kan hon då få ungar?

Vad svarar Furuvik själva?

”Kan Linda få barn vid sin ålder?
Linda befinner sig förvisso mitt i livet, men hon är fortfarande i en fruktbar ålder. Vi och EAZA skulle inte planera den här flytten om vi inte trodde att det skulle kunna leda till nya schimpansungar.”

Det finns inget ja på den här frågan, bara att hon hypotetiskt är i fertil ålder. Skulle jag vara riktigt konspiratorisk skulle jag säga att de efteråt kan hävda att den totala omflyttningen i schimpansgrupperna ledde till fler ungar, även om ingen av dem kommer från Linda.

Jag förutsätter att alla som arbetar med djur är stora djurvänner. Jag tror inte ont om någon människa som jobbar med djuren varken på Furuvik eller andra djurparker. Tvärtom, människor som gillar djur är människor jag gillar. Jag har träffat Daniel, som är den som frontat Furuvik i frågan. Jag har inget ont att säga om honom. Jag gillar honom. Det är hela systemet som det är fel på. Det är systemet jag ifrågasätter.

Det är systemet som drabbar Linda. Furuvik har möjligheten att säga ifrån, att välja en annan väg. För att värna en enskild schimpans som jobbat hårt för parken under många år.

Det kan tyckas lätt för mig att säga, som står utanför. Det är det. Det är därför jag gör det. För Lindas skull. För andra djur i hennes sits.

(HÄR är när jag och Daniel var i lokalradion om det här förra veckan.)