Om arbetsmarknaden

I förmiddags hade arbetarekommunen seminarium om arbetsmarknaden och omställning.

Patrik Roselin från LO och min riksdagskollega Raimo Pärsinnen som sitter i arbetsmarknadsutskottet gjorde en dragning om vad som krävs för att få människor i jobb.

Mycket matchar det som Svenskt Näringsliv sade till oss igår. Inget matchar det som regeringen gör.

Ofattbart att Moderaterna hävdar sig ha den bästa politiken för jobb när inga resultat märks. Har förstått att statsministern gjort en klen insats på radion i dag på lördagsintervjun. Orkar inte höra eländet även om jag själv ofta använder begreppet know your enemy.

Vad är väl en fredag

I dag har allt gått i ett. landat hemma klockan 22 och helt nöjd över hur mycket jag hunnit med av olika slag. Promenaden mellan möten och dejter av olika slag har jag utnyttjat till telefontid, så det har varit maxat.

Bland annat har jag tillsammans med mina riksdagskollegor i Gävleborg träffat lokala Handelskammaren, Företagarna och Svenskt Näringsliv.

Avrundade med middag på Bergrenska gårdens uteservering med Eva. Fler kompisar kom också förbi. Passerade Polhemsskolans trappa på vägen hem. Kan nästan tro det har varit festligheter där i dag.

Samling om viktigt

I torsdags hade vi S-märkta politiker på viktiga positioner i Gävleborg nere hos oss i riksdagen. Och personal. T ex SSUs ombudsman Sanna.

Vi diskuterade inför budgetmotionen i höst och Micke Damberg kom också över till oss en stund. I verkligheten är vi inte så suddiga.

Jane fotade.

 

Jag måste ändå skriva om det här

I natt har jag sovit cirka 3.30-06.00. Halv fyra har det varit ljust länge … Tidningen har kommit också.

Försöker tänka att jag en gång klarade mig med en timmes sömn och ändå höll sex lektioner efteråt.

Jag vet inte varför det blev så här. Jag hade inte ens druckit cola.

 

”Man får ju inte ens sjunga nationalsången”

Under nationaldagen passade jag på att köpa en pizza på en av Söderhamns pizzerior. Det finns många att välja på. Flest i Sverige per capita?

Överhörde ett samtal mellan en grupp andra pizzaätare medan jag väntade. Så klyschigt. ”I det här landet får man ju inte sjunga nationalsången ens för då är man ju rasist”. ”I Sverige får man ju inte ha svenska flaggan”.

Känner hur nåt inom mig bryter ihop medan jag väntade på min Al Funghi. Knöt nävarna för att inte bete mig olämpligt. Läste i dag att just politiker är duktiga på att tygla sin ilska …

Funderade på den skiten de hävde ur sig. Minns en tid för rätt många år sen ändå när det sågs som lite problematiskt att sjunga sången och att ha 100 procent svensk-tröjor på skolfoton. Men varför var det så? Därför att ett gäng personer faktiskt använde sig av de här attiraljerna för att manifestera Sverige åt svenskarna. Ett slagord från den organisation SD är sprungna ur.

Därför blev det också tätt sammankopplat. För att den som satt i tröjan och hävdade att det var synd att man inte inte kunde sjunga nationalsången utan att bli kallad rasist, nästa sekund hävde ur sig blandat rasistiskt skit. Så var det när jag gick i skolan.

Så var det med de elever jag hade i undervisning. Tröja med flagga på och illa underbyggda åsikter om invandrare. Extra roligt när personen i fråga själv hade utlandsklingande namn. ”Hade inte tänk på det”.

Så hur var upplösningen på pizzerian? Bekräftade bilden av detta. Strax gled samtalet in på hur många invandrare Sverige ”tar in”. Vad fan är det för uttryck, ”tar in”! Siffrorna kryddades så att de var långt ifrån verklighetsförankrade och så nickade de unisont åt att invandrarna är ett stort problem.

På nåt sätt blir det kanske så att om de har en flaggtröja och om jag har det blir bilden lite olika, beroende på vem som har tröjan. Är man dåligt påläst vardagsrasist i flaggtröja blir det kanske inte så snyggt.

Men ha vilken tröja ni vill för all del. Och läs på lite fakta innan ni snackar. För er egen skull. Nu framstod ni som … inte så brighta.

Hoppas det var gott med nationalrätten pizza på ”national dagen”. En bunt rassar på Twitter har glatt skrivit om ”national dagen”. Samma killar som tycker invandrare ska lära sig språket ordentligt.

Allt blir så galet.

Minns när de vilsna killarna på min skola skulle sjunga nationalsången för att manifestera sin kärlek till moderslandet. De kunde inledningen och avslutningen på första versen. Inte ett skit mer. Det var så ironiskt kul. De förstod det givetvis inte själva.

6 juni 2012

I dag är det Sveriges nationaldag. Vasa valdes till kung och en regeringsform antogs. Samma datum, olika år.

Jag har firat den i Söderhamn och deltagit på en demonstration mot rasism anordnad av SSU och Grön Ungdom. Demotåg från Kulturens Hus till Stadsparken. Bra talare och fin sång. Många anslöt i tåget längs vägen. Den här bilden togs av Åsa Lindestam. Hon är på facebook vän med en av de som i Söderhamn drivit ett högerextremt parti. han ironiserade över bilden genom att skriva nåt om ”de främsta i frontlinjen”. Intressant. En kille med ett gäng fängelsedomar på sig sitter och tycker att han är så jävla bra att han kan skriva nedlåtande saker om mig. Jag blir fan fjortisarg av sånt. Medger gärna att jag blir provocerad. Bara människa och allt det där.

Efter det var det dags att fira min systers födelsedag och jag fick också träffa min familj. Lina hade ordnat så fint med fransk chokladtårta och annat.

Blues följde också med. Självklat intog hon platsen under bordet. Där är det ju som mest plats! Hundlogiken.

Några kamrater åkte med på samma tåg hemåt och vi landade på Wayne´s. Jag frågade tjejen i kassan om de liksom skojar om oss som är där typ alltid. Hon intygade att det gjorde de inte och att vi alltid är välkomna. Tur!

Dimman lade sig tät över stan och har den fortfarande i sitt grepp. Jag firade det genom att springa en liten runda. Solnedgång i dimma. Jag trodde först jag såg ett ufo, så speciellt var det. Nu någon timmes blandat datorjobb.

Social kväll

Ankom till Gävle samtidigt som min vän Tina gjorde detsamma fast från ett annat håll. Vi käkade middag inklusive ananaspaj till efterrätt made by me. Jag skärper till mig vid besök.

Avrundat kvällen med rejäl långpromenad med Johan, partivän. Vi såg rådjur! Så kan det vara i en storstad som Gävle.

Alldeles underbart alltså.

Fast man får ju skämmas för sig själv

I dag har det varit lite news kring att M är ”ledsna” över att det finns Socialdemokrater som uppmärksammar att denne Kent Persson likt sin företrädare far med osanning. Ni vet, Arkelsten påstod seriöst att M varit pådrivande när det gällde kvinnlig rösträtt vilket är fetaste skämtet. Nu har Persson sagt att M inte alls ska 2006 att det rådde massarbetslöshet i landet.

Det är lätt att tänka sig att han önskade att det inte var sagt då, eftersom det skulle betyda att vi i dag har megamassarbetslöshet, och då vore ju det ett misslyckande för M. Och M misslyckas som bekant aldrig. Med någonting.

Persson har sedan medgett i radion att han hade fel. Gott så. En bunt socialdemokrater har då på Twitter liksom drivit lite med Persson för att han inte har koll.

Hur svarar Moderaterna på detta? Genom att dra igång snacket om att S betalar människor för att skriva elakheter om M. Nämner bland andra en talskrivare och en ombudsman som hör och häpna har uttryckt missnöje med M. Och de har lön! M har minsann gjort en lista över vilka det rör sig om. Man ba, okej?!

Ni fattar ju själva, alla fattar. Även anställda socialdemokrater är socialdemokrater men om man säger att de har betalt, så är de per autmatik betalda för att skriva elakt om just Persson.

Nu är naturligtvis vår gävleborgsmoderat på barrikaderna just på barrikaderna. Vänner som skriver till honom dök plötsligt upp i mitt flöde. Jag blev rädd å hans vägnar, vad gör han nu? Vet han vad han säger? Själv blir jag rädd varje gång jag får i mediabevakningen. Inte för att han skrivit om mig (vad tycker Elin Lundgren om det här?!) utan för om det kommer att betyda att jag måste kontakta någon igen för att tala om att han kallat mig nazist.

Han vill gärna vara med och sätta bilden av att Socialdemokraterna betalar sina valarbetare. Liksom det fattar väl alla, socialdemokrater med lön ska väl inte twittra heller? Och särskilt inte om Persson. Vet inte herrn ovan att de flesta ombudsmän har oreglerad arbetstid och vad det innebär? Var inte sån surpuppa!

Att fackligpolitisk samverkan funnits i hundra år verkar inte finnas i medvetandet. Ej heller varför. Men som bekant, alla får skämmas för sig själva.

I valet 2010 stod vi några socialdemokrater utanför Läkerolarena i T-shirtar med budskapet om att gå och rösta. Ut ur bussen kom massor av unga ungdomar med flygblad som de delade ut till hockeyköerna. En partikamrat  till mig stod i kön och ville diskutera politik med en av ”moderaterna”. Men hon kunde inte det för hon var bara anställd för att dela ut de här broschyrerna. Det var allt jag ville säga, samt visa ett klipp från den dagen. Här kan man kolla filmen om hur jag nästan blev dödad.

Kortare möte och så Dalapalatset

En dag i interna mötens tecken. På dagen hade vi sittning med ordföranden i länets arbetarekommuner och drog upp lite riktlinjer. På kvällen hade jag möte med styrelsen för min arbetarekommun. Ett litet mål kring arbetsformerna har för mig varit att korta mötestiden. Tidigare har vi brukat hålla på ungefär tre timmar. De möten jag hållit har blivit lite kortare. I dag höll vi på 90 minuter. Det kallar jag okej.

Det betydde att jag kom hem bra mycket tidigare än beräknat, trots handling till morgondagens middagsbesök.

Vädret känner ni till. Så här maffigt snyggt blir Dalapalatset (passerar flera gånger om dagen när jag är i Gävle) mot regntung himmel.