De här böckerna har jag nyligen läst ut. Från kompisar, från bokrea, från loppis. Från Pocket Shop.
Tyckte allra, allra mest om Värddjuret. För att den var så konstig men ändå inte. Helt normal men märklig. Enkel också, läser på en kväll.
Fortsätter nu beta av den trave av halvlästa böcker som ligger bredvid sängen.
Ni vet det här argumentet mot människor från andra länder i Sverige ”Vi kan väl ta hand om våra egna först”. Läste grymt bra motreplik på det.. ”Sluta föda barn, vi kan väl ta hand om de vi redan har först”.
I veckan åt jag middag med en vän. Vi diskuterade tatueringar.
En av de saker vi kom fram till är att min svanktatuering är en lysande klass- och tidsmarkör.
Den som mot all förmodan skulle betvivla att mitt ursprung är nåt annat än arbetare kan bara kolla ovanför röven på mig.
Trösten är att det i alla fall inte är en tribal av något slag.
Det är ju ändå bäst med bloggar som det faktiskt händer nåt på. Så här har jag arrangerat en bild för att visa att jag nu målat naglarna för första gången på veckor.
Det är ett tecken på att jag just nu inte är på randen till att svimma av stressen jag nyss skrev om.
Jag har också misslyckats med att skrubba bort all vit färg från handen. Men färg som färg tänker jag.
För att visa hur mysigt jag har på min balkong drog jag in ljuset i bild. Doft av lija har det. Sånt som vi i den rika världen kan kosta på oss. Sånt som de som syr våra kläder inte kan kosta på sig.
I Gävle har vi verkligen en fantastisk och stor park mitt i stan. Massor av vägar, ytor, träd, vatten. Beroende på hur väl man känner till den kan man hitta till de ställen där det är mer eller mindre vilt. tidigare i veckan såg jag som jag berättade rådjur. Och det är då inne i stan.
Vad man än vill göra i naturen skulle jag vilja säga att det går att göra det i parken. mer organiserat finns café, trampbåtar, volleybollplan, minigolf … Ibland är de utomhusbio. Ströva går bra.
Allt går egentligen. Och den tillhör oss alla! Finare och bättre blir det inte.
Bland mycket annat den här helgen hade jag ett viktigt mission. Att ta hand om Lill-Börje i dag när hans människor är bortresta.
Han har badats, promenerats och fått mat och vatten. Ser trots det lika sur ut hela tiden. Fast han är fin och häftig.
Nej. Nej. Nej. Och jag är typen som koketterar med att jag inte är intresserad av sport utan hellre läser en bok.
I förmiddags hade arbetarekommunen seminarium om arbetsmarknaden och omställning.
Patrik Roselin från LO och min riksdagskollega Raimo Pärsinnen som sitter i arbetsmarknadsutskottet gjorde en dragning om vad som krävs för att få människor i jobb.
Mycket matchar det som Svenskt Näringsliv sade till oss igår. Inget matchar det som regeringen gör.
Ofattbart att Moderaterna hävdar sig ha den bästa politiken för jobb när inga resultat märks. Har förstått att statsministern gjort en klen insats på radion i dag på lördagsintervjun. Orkar inte höra eländet även om jag själv ofta använder begreppet know your enemy.
I dag har allt gått i ett. landat hemma klockan 22 och helt nöjd över hur mycket jag hunnit med av olika slag. Promenaden mellan möten och dejter av olika slag har jag utnyttjat till telefontid, så det har varit maxat.
Bland annat har jag tillsammans med mina riksdagskollegor i Gävleborg träffat lokala Handelskammaren, Företagarna och Svenskt Näringsliv.
Avrundade med middag på Bergrenska gårdens uteservering med Eva. Fler kompisar kom också förbi. Passerade Polhemsskolans trappa på vägen hem. Kan nästan tro det har varit festligheter där i dag.
I torsdags hade vi S-märkta politiker på viktiga positioner i Gävleborg nere hos oss i riksdagen. Och personal. T ex SSUs ombudsman Sanna.
Vi diskuterade inför budgetmotionen i höst och Micke Damberg kom också över till oss en stund. I verkligheten är vi inte så suddiga.
Jane fotade.