M och hårdare straff

Har sett M skymta förbi på nyheterna i helgen och förstått att de istället för att prata om sitt jobbmisslyckande har gjort det populistiska att prata om hårdare straff.

Frågan är om de förstår att de klyftor de jobbar så hårt på att få till i sig är en bidragande orsak till att människor känner sig chanslösa och att risken därmed ökar för att människor väljer den kriminella banan. Inte för att de är onda utan för att de upplever att det är det enda som återstår.

Våldsbrott hörde jag Reinis prata om. Hörde honom inte nämna hur stor del av dessa som är kopplade till alkoholkonsumtion och hur han tänker om det.

Och allt ska vara kärlek

Det här är en fristående uppföljare till Yarden. Yarden är en av våra moderna arbetarlitteraturklassiker.

Den här boken är en mix av en massa känslor och återblickar och uppföljningar kring Yarden. Det är klart att det känns. Men konceptet är inte helt enkelt att greppa. Däremot har jag en väldigt behållning av Lundbergs språk. Han är fantastiskt vad gäller att måla känslor med ord. Tänjer på våra språkgränser för att få det att passa perfekt.

Så värd att läsa.

Helgen vecka 11

Några av de jag tycker allra, allra mest om i hela världen har sovit här i helgen. Inte bara för nöje utan de var också anlitade för att göra nytta igår. Då var det världspremiär på mötesmetoden ”Påverkanstorg” för Socialdemokraterna i Gävleborg. Vi höll till på slottet i Gävle och nu är mycket arbete inför nästa sammankomst på distriktsårskongressen i april gjord. Häftigt var det!

Innan de kom i fredags svängde jag in på en av mina favoritblombutiker och köpte videkvistar, pärlhyacinter och den här vita skönheten. Jag är verkligen svag för växter. Hade jag varit mer konstnärlig hade florist varit min grej.

Bäst av allt var ändå sent i går kväll. JAG VANN SCRABBLE. Mina vänner (och Markus) är erkänt skickliga med orden och klurigheten. Jag kan minnas en gång någonsin tidigare som jag vunnit och vi har spelat rätt många omgångar av brädspelet. Jag har inte gått digitalt. Nu kanske jag aldrig behöver spela mer.

I detta nu sitter min mamma i en bil med en hund. Liz ska flytta hem till oss. Denna underbara varelse som jag siktar på att träffa nästa helg. Med andra ord, det blir också en kul helg.

 

En av de första med hen

Hej, Jag håller på med en artikel om förekomsten av pronomenet hen i riksdagen.Du är ju en av de riksdagsledamöter som har använt ordet i en motion (om pappors möjlighet att begära faderskapstest), och jag undrar bara:

* Vad tycker du om ordet hen? * Hur ofta har du använt det? * Varför använder du det i motionen?

Tack för hjälpen på förhand! Mvh Lova Olsson, reporter på SvD,

Hej! Jaså, jag har inte uppmärksammat att jag var en av de första med det var ju bra.

Jag tycker det är ett alldeles utmärkt könsneutralt pronomen.

Jag har använt det i kanske fem-sex års tid i sammanhang där det har passat. Minns hur jag pratade med mina elever om det när jag var lärare och tipsade om det. Skulle absolut kunna använda det mer.

Jag hade ingen annan tanke med det än att det språkligt passade alldeles utmärkt.

Källö Förskola i Gävle

I dag har jag besökt Källö förskola. Efter att ha läst i Arbetarbladet att svenska pojkar/killar är de snällaste i världen och att en tänkbar anledning kan vara förskolornas genusarbete ville jag hälsa på en och prata om det.

Så förutom att jag läst, ritat och pärlat en hel del har jag också pratat med pedagogerna om hur de arbetar med värdegrund och empatiövningar.

Ett fint arbete är det ni gör!

Barn: -Har du trosor på dig? -Ja, absolut har jag det! -Varför då?

Barn: Du har ett halsband som ser trasigt ut. -Ja, det kanske det gör men det ska vara så här. -Nä, det ska det inte.

Onsdag i Norrsundet

I morse tog jag bussen till Norrsundet. Det är ett år sedan jag var där senast på en onsdagsträff. Ett femtontal personer kom och spännvidden var ungefär hederrelaterat våld till folkbildning. Bättre än så blir väl inte en förmiddag?

Därefter fick jag träffa en grupp som jag styrt om schemat för och bett om votering för. Det är sällan jag är borta från en votering men i dag har jag det. Istället har jag träffat en grupp asylsökande från olika länder i Norrsundet. De har berättat sina olika historier och utan att gå in på dem i detalj gråter mitt hjärta. Världen är onekligen ett orättvist ställe och orättvisan mellan våra liv är så påtaglig att den går att ta på. Vilen skräck det är, att fly från obeskrivbara hemskheter, lämna det käraste och inte få veta vad som händer nu.

Norrsundet är en härlig plats. För den som är förankrad och har sina vänner och sin familj där. När man kommer långt borta ifrån slipper man visserligen en del uppenbara hot men i övrigt erbjuder Norrsundet inte så mycket när man är helt ny. Fyren har blivit en naturlig samlingsplats som de var mycket tacksamma för.

Medmänskligheten. Solidariteten. Har vi utrymme för människor som vill leva trygga liv. Ja. Det har vi.

Aldrig sett så mycket ost på en och samma gång

Här visar Fredrik ostblock om 15 kg stycket.

Måndag eftermiddag var vigd för ett besök hos Ockelbo Ost. Min mamma har precis upptäckt att de minsann inte själva gör någon ost och var därför upprörd. Jag frågade VDn Göran Ström om de får många sådana samtal. Det fick de inte, i förhållande till hur mycket ost de levererar.

Göran startade företaget år 2000 efter att ha sett en lucka i livsmedelshandeln. I dag har de fem mejerier bland annat på Åland och Bornholm som gör osten som de säljer. I dag har företaget 30 anställda och osten säljs till butiker i nästan hela Sverige.

Det är ingen lågprisost utan bra ost till vettiga priser som är idén. Och vad mycket olika ostar det finns. Jag är ingen expert, jag bara tycker om att äta ost som inte smakar alldeles för starkt. I de olika kylrummen finns ostar av alla slag. Olika lukter också.

Vi hade ett långt samtal om mejeribranschen och jordbrukspolitik. Med tanke på att jag är uppvuxen med det kände jag mig som hemma för en stund.

Göran tyckte inte att något hade varit speciellt svårt med att starta företag, förutom ett visst aggressivt mejeriföretag. Vi pratade en hel del om företagande och Göran konstaterade att om man kommit upp en bit i åldern, kanske har ett visst kapital så är det också så att man kanske redan har ett välbetalt jobb. Vill man då gambla med det genom att bli egen? Kanske är risken för stor? Han säger också att man inte kan driva ett företag främst för att tjäna pengar utan för att ha ett jobb man trivs med. Går det att hitta modeller där risken kan delas.

Jag ställde en kontrollfråga till Göran, eftersom jag av en annan företagare hört att omgivningen beter sig illa mot människor med egna företag som ett uttryck för svartsjuka, upplever han det? Det gjorde han inte, och trodde det beror på hur man själv beter sig.

Tack för samtalet Göran. Och tack Fredrik för visningen av lokalerna och all ost.

Forma plast i Ockelbo

I måndags förmiddag besökte jag Forma Plast i Ockelbo. Där hade jag ett par inspirerande timmar med Åke Hålén.

Forma Plast arbetar med vakuumformning, formsprutning och montage av produkter. Det här är en miljö som jag verkligen trivs i. Det är spännande maskiner, problemlösning och kreativitet. Åke imponerar. Med sitt gedigna kunnande om både det ena och det andra hittar han lösningar för kunder som inte ens visste att de ”behövde” dom. Han ger exempelt på en kaffemaskin. Företaget sålde en till Åke, Åke sålde bättre lösningar på behållare till dom …

Vi pratade en del om problemet med att hitta kompetent arbetskraft, att Gästrikelärling är bra, att det mest mänskliga är att jobba dagtid, märkliga bidragssystem från EU osv.

Åke ser bara möjligheter för sitt företag. Det finns massor av oidentifierade jobb och det är bara att så att säga få fatt i jobben.

Roligt är att Forma Plast har ett bra samarbete med Högskolan i Gävle. Bland annat har det lett till att de hjälpt studenten Sara Björk med hennes fågelholk med reglerbart hål. En produkt som nu säljs på Designtorget. Kul!  Åke ser att studenterna som varit hos honom blir goda ambassadörer.