Att föda ett barn

att_foda_ett_barn

För att bli varm igen efter utehäng igår läste jag ut den här i badkaret. Kristina Sandbergs ”Att föda ett barn”.

Det finns ingenting upplyftande eller roligt i den här bokens innehåll. Maj är ung på 30-talet. Flyttat från Östersund till Örnsköldsvik för att komma över Erik. Blir påtvingad ett umgänge med Tomas, och blir med barn. Han har det ändå ekonomiskt bra ställt och ”gör sin plikt” och gifter sig med henne.

Hon är i en situation hon hatar, och fortsätter hata.

Det här är ett Sverige för ganska länge sedan. Hårt styrt av normer uppkomna ur kristendomen. Till godo för vem? Inte för Maj i alla fall. Här finns inget av jämställdhet, inget av glädje. Och gissa vad, hon vill inte ha barn … Faktiskt. Hon ser inte att det är lyckan med livet. Men hon bör ju foga sig!

Jag tycker du ska läsa den här.

Cupcake med jordnötssmör

NYmuffin

Och efter att jag har lagt upp den här bilden går jag ner i gymmet och cyklar en halvtimme. Det räcker väl för någon tugga av glasyren i alla fall.

Fick SMS från en syster med frågan om jag börjat längta hem ännu. Nej.

Full av intryck

Nu har vi avrundat fjärde dagen på studieprogrammet i New York.

Vi har förmånen att träffa så många imponerande duktiga personer som gärna delar med sig av sin kunskap.

I dag talade vi till exempel med Paul Ladd på DESA Post 2015. En av hans budskap gällande offentligt/privat som vill göra världen till ett bättre ställe att bo på är att det bästa företag kan göra är att anställa folk med schysta löner och arbetsvillkor och sedan betala skatt på ett ordentligt sätt till staterna, så att pengarna omvandlas till bra grejer som alla får ta del av.

Inte det som många företag i dag gör, dunkar upp en skola någonstans för att kunna sätta sin skylt på den och peka på att man gör något för världen.

Det är också en skillnad på länderna i FN som är jämförbar, att några villkorar sina pengar till vissa projekt för att de tydligare ska kunna visa vad just de gör. De som inte villkorar är de som blir möjliggörare för annat, arbete som inte passar att sätta sin skylt på men sådant som måste göras.

Vidare har jag inspirerats mycket av de träffar som har med kvinnors situation att göra. I går träffade vi Margot Wallströms efterträdare i arbetet mot sexuellt våld i väpnade konflikter. Ni vet hur Margot har berättat om allt som hon sett och fått ta del av. Arbetet mot detta måste gå vidare och Zainab Hawa Bangura från Sierra Leone driver det. Jag bespar er detaljer av det hon berättade.

I dag träffade vi Antoine de Jong på UNWOMEN. Vi pratade om situationen i världen gällande jämställdhet och han kunde inte nog betona att saker bara går framåt om vi tvingar fram utvecklingen. Han säger, vilket ju är helt rätt, att INGET löser sig av sig själv bara tiden får gå. Han stöter på det ibland hos företrädare för olika länder, att tiden ska ordna det men han ser att det bara är hårt arbete som gör skillnaden.

Han sade också att det är viktigt att kvinnor världen över, som lever i länder som Sverige där jämställdheten kommit relativt långt, inte får slappna av. Se till att alla kvinnor förstått vilken strid som legat bakom så de noga slår vakt om det som är vunnet, eftersom det inte är för evigt givet.

Å andra sidan också en positiv syn, tänk på hur mycket resultat hårt arbete faktiskt gett i många länder på bara de senaste åren. Just därför är det inspirerande att jobba vidare.

Att väcka hatet

Jag vill uppmärksamma artikeln ”Politikens kvinnor lever under hot” av Åsa Petersen.

Dels handlar det om Jonsson i Nordmaling som blev misshandlad i sitt hem.

Dels handlar den om det allmänna hatet, där våldet blir det yttersta.

”Hela 86 procent av riksdagskvinnorna hade under det senaste året fått nedsättande kommentarer i samband med sitt politiska arbete, visade en undersökning som Svenska Dagbladet publicerade i maj. Varannan kvinna i riksdagen hade under samma tidsrymd blivit hotad.

Av riksdagens 150 kvinnor deltog 128 i enkäten. Vissa som avstod sa att de inte vill väcka den björn som sover. Andra riksdagskvinnor uppgav att de har dragit ner på sin närvaro i sociala medier på grund av hat och hot.”

”Förföljelsen av kvinnor i samhällsdebatten beror
inte på vilken yrkesroll de har, utan på att de över huvud taget tar sig ton och
tar sig makt. Det tillhör inte den traditionella kvinnorollen och då ska de
straffas.”

En strosande söndag

Att se New York Marathon var en kul upplevelse! Så peppade och engagerade löpare och frivilliga!

När jag är utomlands gillar jag att spana in matbrutiker. På nåt sätt känns det som att där får jag någon slags bild av hur människorna som bor där lever.

Sak som borde hända i Sverige: enmetersrör med opoppade popcorn. Fatta bra grej!

I går somnade jag klockan 21. Helt magiskt. Var inte alls särskilt trött halv sju.

popcorn

Sverige och FN

utsikten

Utsikt från arbetsrummet Kaliz hos den svenska FN-representationen. Jag är glad för deras skull.

I dag har vi mestadels varit på hos den svenska FN-representationen med undantag för en kort och snabb rundvandring inne på FN.

Vi började med att delta på morgonmötet som de har måndag/torsdag. Därefter en basic genomgång av arbetet för oss. Arbetslunch om aktuella utvecklingsfrågor och så den där turen i FN-högkvarteret. Min bild på passerkortet … Den är värre än både passbilden och körkortsbilden tillsammans.

När vi är inne i Säkerhetsrådets lokaler kommer en sån guidad grupp, och i den gruppen går Björn, en sossekompis från Gävle. Visste att han skulle vara i stan, men att vi skulle hamna i samma rum samtidigt kändes så där alldeles galet.

Vi avrundade dagen med en sittning med ambassadör Grunditz och hörde honom ge sin syn på en del aktuella frågor.

Därefter var vi några som käkade middag och sedan har jag spenderat tid med mejlen innan ett längre besök i fitnessrummet.

Ska sova rätt tidigt, vill inte vara opigg när vi gör allt det här lärorika.

Listigt, men lätt att se igenom

I dag publiceras min text om Gävle också i papperstidningen av Arbetarbladet förstår jag, utifrån positiva mejl som rullar in.

Utdrag:

Alliansen i Gävle motsätter sig skattehöjning. Av ideologiska skäl anser de att gemensamma lösningar på välfärden ska stå tillbaka till förmån för privata lösningar. Då vill de givetvis inte bidra till en kassa där vi omfördelar pengar så att alla som bor i kommunen ska kunna ha tillgång till den välfärd som så väl behövs.

Trots det hör jag med viss förvåning Alliansföreträdarna prata om framtida skattehöjningar. – Vi klarar den kommunala välfärden utan att höja skatten. I framtiden tror vi att den kommunala skatten kan behöva höjas, säger Inger Källgren Sawela (M).

Jag kan konstatera att för Socialdemokraterna är framtiden här. Alliansen tänker sig taktiken att vara emot skattehöjningen nu, hoppas på ett maktövertagande och därefter göra en skattehöjning. Listigt, men lätt att se igenom.

Anlänt NY

I går tog vi tåget från Washinton DC till New York där delegatprogrammet börjar i morgon. Det ser jag mycket fram emot.

Innan vi for besökte jag ett postkontor i Georgetown där vi bodde. Känslan av att hänga på ”posten” var fin. Skrivpulpeter, galsdiskar, hyllor med sånt som behövs för att skicka brev och paket. Paketeringen gratis i US. Småpratade med kassören och berättade att i Sverige görs postärenden i livsmedelsbutik. ”Sounds stupid”.

Jag har egentligen inget emot det, men som älskare av brev så gör det mig härligt nostalgisk att vara på ett ställe där det är enda fokuset. Jag tänker ofta på känslan av att få massor av brev (ty i min ungdom hade jag brevvänner) som ser personliga och skojiga ut, väntan på postbilen (finns ju iofs för fortfarande men får inte lika mkt kul post) osv. Fascinationen för frimärken har ökat med åren. Har nu börjat klippa loss från kuvert som ska kastas. De är snygga i pysselsammanhag och vad som avbildas säger något om nutiden.

I natt fick vi en timme här, pga vintertid. Tänk att uppleva detta två ggr på en höst! Det ihop med att jag fortfarande inte lämnat Sverigetiden rent mentalt och lade mig i god tid gjorde att jag en söndag vaknade halv sju. Jag repeterar, halv sju.

Jag har gått igenom mejlboxen, ätit youghurten jag klämde in i minibaren, playat TV-avsnitt från hemma, surfat nyheter och allt sånt viktigt.

Om två timmar ska jag möta en kollega för att långsamt cirkulera och känna in stan. Vi tror det kan bli lite svårt för det ska springas en mara i staden. Tydligen är 600 svenskar med i loppet. God tur till alla. Jag gör nog så att jag gåer ner i fitnessrummet och cyklar en halvtimme.