Hälsning från Stefan Löfven

Vänner,

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Igår berättade Sverigedemokraterna att de skulle stödja den borgerliga politiken och fälla regeringens budget, efter att under 30 minuter hetsat mot våra medmänniskor.

De sa också att de kommer att fälla varje regering som inte gör som de säger och dansar efter deras pipa. Det här ritar om den politiska kartan i grunden.

Därför bjöd jag igår återigen in de borgerliga partiledarna för ett samtal om hur vi kunde finna en gemensam väg framåt. Men de borgerliga partierna vägrade återigen att samarbeta.

Jag har hela vägen tagit mitt ansvar och jag fortsätter att ta ansvar för vårt land. Men jag kan inte stillatigande acceptera det som nu händer på högerkanten.

De borgerliga partierna förlorade valet. De backade med nära tio procentenheter och samlade ett mindre stöd än de rödgröna partierna tillsammans. De kunde inte regera, och avgick.

Men de står inte för sitt ord om att släppa fram det största blocket och att inte att ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande. Tvärtom så fällde de idag tillsammans med Sverigedemokraterna regeringens budget. Det är ett extremt ansvarslöst agerande som saknar motstycke i Sveriges moderna politiska historia.

Konsekvensen av de fyra borgerliga partiledarnas agerande är att Sverige inte har något realistiskt regeringsalternativ. Regeringen kommer därför den 29 december att utlysa extra val som ska hållas den 22 mars nästa år.

Vi kommer inte att ta några nya samarbetsinitiativ. Skulle något eller några av de borgerliga partierna vilja ta upp seriösa samtal för att lösa den uppkomna situationen så står dörren däremot öppen.

Jag har stora förhoppningar på ett extra val. Jag vet att svenska folket respekterar de som tar ansvar och söker samarbete. De som sätter Sveriges bästa framför taktik och prestige.

Framför allt vet jag att svenska folket har sagt nej till den rådande politiken med hög arbetslöshet, rasande skolresultat och en välfärd som brister. Svenska folket vill ha nya reformer för att skapa jobb, högre skolresultat och en välfärd att lita på. Bara så kan vi säkra det svenska löftet och din möjlighet att leva ett fritt liv i en global tid.

Jag hoppas du är med oss i det arbetet och att vi tillsammans ser till att vi också blir fler. Nu mer än någonsin behövs Socialdemokraternas orubbliga vilja att ta ansvar och utveckla Sverige.

Stefan Löfven

Högern håller på högern

Det kommer inte som en chock att SD aviserar att de har för avsikt att stötta andra högerpartier direkt. Däremot har jag ändå trott att SD skulle använda tillfället till att framstå som mer ansvarstagande, eller annat lämpligt adjektiv, som kan vara positivt för ett parti som ofta är lekstuga.

Nu var det mer attraktivt att sätta käppen i hjulet för samarbetsregeringen. MEN! Vad skriver SD på sin hemsida egentligen? Vi kollar en skärmdump.

SD

Se där! Partiet lyfter sin enda profilfråga, nämligen invandringen. Och deklarerar att de kommer att jobba för att fälla alla regeringar som vill jobba för ökad invandring. Eller ”nivandring” som de nyskapande råkat kalla det.

Med tanke på att det inte heller från Allianspartierna finns ett uttalat mål att göra någon slags korrigering som skulle innebära till exempel försämrad asylrätt eller liknande så kan jag inte dra några andra slutsatser än att om det varit ombytta roller i regeringsställningen, så hade SD agerat precis lika om Reinfeldt suttit på statsministerposten i det här läget.

Då kanske det hade varit mer förvånande ändå, eftersom ett högerparti då agerat mot andra högerpartier. Men okej. Jag ville att ni skulle se det där för att se vad det är som driver SD. Inget annat än avsky mot invandring. Ytterligare en gång ser vi det. Det kommer inte att vara den sista.

Vad Stefan Löfven säger kan du se HÄR!

Jag, och andra riksdagsledamöter från länet, blev uppringda från Arbetarbladet och bland det jag sade valdes det här ut:

SD1

Klockan 21.00 i kväll träffar Stefan alla partiledare från Allianspartierna. Jag hoppas att de har lite mer vilja att hitta en stabilitet på rimliga grunder än vad Alliansen i Gävle har.

I det här läget verkar skolsatsningar, satsningar på näringslivet, höjda pensioner och bättre trygghetssystem vara i farozonen. Det som allting handlar om.

Död åt blockpolitiken!

Tre böcker, tre böcker …

(istället för tre gubbar, tre gubbar … ni fattar)

Senaste veckan har jag läst de här tre böckerna.

trebokar

Jag har alltid varit förtjust i norska Unni Lindell och de böcker och karaktärer hon ger oss. Här är ett sorgligt familjedrama och de tuffa poliserna som också är mjuka på insidan. Sockerdöden visar precis hur komplext livet och döden kan vara. Även om de flesta av oss slipper de värsta avarterna.

Jag tror inte jag läst Jan Mårtensson tidigare, men gillade Mord i blått. En mordhistoria med modebranschen som kuliss. En trevlig antikhandlare. Kanske lite förvånande att det så ofta slumpar sig att han råkar få information om både det ena och det andra.

Carin Hjulström har tidigare skrivit om journalisten Frida Fors diverse öden och äventyr på ett rätt lättsmält men underhållande vis. Den här boken, Kajas resa, är en helt annan dimension. Bygger på en sann historia som anpassats en aning. Både lärorik och spännande. Här finns också glimtar av den tidiga socialdemokratin och de konservativa och förnyarna. Alltid aktuellt. Men också jämställdhetsfrågan och kvinnors ställning där kring 20-talet. Självklart den internationella perspektivet eftersom exilryssar spelar en huvudroll. Det är en historia i nutid med stora tillbakablickar och paralleller. Tänker att den historiska historien hade burit själv, utan kopplingen till nu. Bra.

Det var bättre förr

I mitt flöde på sociala medier dyker det upp en klassisk konflikt. Den mellan förr och nu. Eller kanske förr och framtiden? Som socialdemokrat är jag mer än van att få veta att det var bättre förr. Kommer mejl och brev då och då från människor som inte vill bidra på minsta sätt men med väldigt elak ton berätta hur saker borde göras för så gjordes dom förr. Analysen av hur omvärlden ändrats och kanske kräver vissa förändringar från alla som då verkar i den är minst sagt bristfällig.

Men här är en klassisk sådan konflikt. Den här gången i Miljöpartiet.

Birger Schlaug tycker att allt var bättre förr: ”Miljöpartiet borde nog fundera på är om man inte skall återgå till en gammal grundbult: nej till politiskt mångsyssleri. Vilket i det här fallet skulle leda till att statsråd inte får vara språkrör.

Och språkrör får inte vara statsråd. Hur skall partiets idéer om friår, sänkt arbetstid, ökande miljöskatter, tillväxtrealism och kärnkraftsavveckling annars kunna marknadsföras?”

På detta har riksdagsledamoten Rasmus Ling (som liksom jag har ursprung i Söderhamn) skrivit svar.

Utdrag: ”Jag blev aktiv i Miljöpartiet 2002, året efter att Schlaug slutat som språkrör. Under den tiden har Miljöpartiet gjort en fantastisk resa. Vi har gått från att ha varit ett litet oppositionsparti som sa nej till saker, till att bli ett positivt och framtidsinriktat parti.

Miljöpartiet är ett parti som berättar om vad vi vill och söker mandat för det. Schlaug har uppenbart inte gjort samma resa, utan sitter på sin kammare och gnäller över snart sagt allting.

Även om det till största delen har handlat om en förändrad attityd för Miljöpartiet successivt under de här åren, att berätta om vad vi vill snarare än vad vi är emot, och vara framtids- och samarbetsinriktade, så har det naturligtvis också skett politiska förändringar.”

Det är inte min roll att tycka något om just Miljöpartiets utveckling, utan jag uppehåller mig snarast kring fenomenet.

Det känns trösterikt på något sätt att också i ett ”nytt” parti finns konservatismen. Det är inte bara 1879-partiet. Samtidigt så otroligt tråkigt att det verkar vara en kultur det är så svårt att bli av med. Återblickar kring ”på min tid gjorde vi så här” utan konstruktiva lösningar hur vi tar det bästa av allt och jobbar för framtiden blir det liksom inget annat än gnäll.

Helgen, första advent

vinterfrostJag har spenderat den ihop med Markus hos hans föräldrar. På ett ställe där frosten lagt sig överallt. Där jag för första gången hört vilket spännande ljud det blir när isen lägger sig på havet.

Sovit, läst, fått god mat och varit på julmarknad. Inte mycket mer att önska där.

Debatt och möten och … möten.

talarstol

Ingen ska anklaga mig för att använda bilder som bara visar mig från min bästa sida. Här har jag printscreenat riksdagens filmning av tiden i talarstolen i dag. Gjorde kanske 12 försök. Gav upp. Nåja.

I dag har justitieutskottet debatterat lagarna om hemliga tvångsmedel och sedan ökade befogenheter till civilanställda inom polisen och Ekobrottsmyndigheten. Mina frågor så jag var i talarstolen. Inte så hetsiga debatter där jag var inblandad, men väl mellan SD och V.

I morse hade jag möte med Polisorganisationskommitten. Vi börjar landa i nåt nu, när det gäller ett förslag om tillsyn över polis och kriminalvård.

I går kväll var jag bjuden till landsbygdsminister Bucht på Rosenbad. Hade kanske trott att det skulle vara lite info, och ett bra sätt att bli uppdaterad på det utskott där jag är ersättare långt ner på listan (Miljö- och jordebruksutskottet alltså). Nu visade det sig att det ”bara” var mat, dvs ren trevlighet så bortsett från trevligt sällskap vid bordet kanske jag hellre skulle ha använt de två timmarna på annat sätt. Särskilt eftersom det är en del att ta i just nu.

Kan inte låta bli att nämna att till min och andras förbeställda vegetariska mat, god svamprisotto, serverades också en del skaldjur som pynt … Slutar aldrig fascineras över att människor som ska vara utbildade till proffs på mat inte klarar detta enkla.

Just nu är jag på seminarium med Alkoholpolitiskt Forum, där Mats Ramstedt från CAN rapporterar kring studier om att människors drickande inte alls är en privatsak, eftersom väldig tmånga människor upplever sig negativt drabbade av andras drickande.

Resten av kvällen/natten ska jag jobba på mitt anförande som jag ska hålla på den sk Framtidsdagen i morgon. Arrangeras av bland andra Stöldskyddsföreningen.

 

Det där med tåg

I dag kommer jag nästanen timme för sen till Stockholm. Nu ska skälet vara att grindarna vid tunnlarna i Söderhamn inte öppnades.

Noterar att GD snappat upp att jag frågat ministern om direkttåg Sandviken-Uppsala/Stockholm.

Men! Ibland är det skönt när det ”bara” är tekniska fel.

Dagens kommunfullmäktige

Förmiddagen upptogs av kommunfullmäktigenmöte i Gävle. Det blev inte mer än en förmiddag vilket är ovanligt här i Gävle. tre timmar får ses som ett mycket kort möte i vår kommun. Förstått att det är standard i många andr akommuner och att det är en kamp för att få till nåt livligare alls.

Så är det alltså inte hos oss, därför förvåningen. Å andra sidan beror det givetvis på vad det är för ärenden på gång.

Vad kan vi ta med från det här mötet? Till exempel att det är mycket svårt för somliga att förstå att under anmälningsärenden ska det inte vara debatt, hur hett man än så önskar. Moderaternas Bjerkén smeker SD medhårs utifrån deras motion. Finns tyvärr ingen länk redo till webb-TVn men så var det. Ledamöter i kommunstyrelsen ifrågasätter hur kommunstyrelsen har jobbat och tror att allt ansvar kan skjutas på en ordförande. Så enkelt är det inte. Det är ett delat ansvar. Som alltid i en vald styrelse.

Ledamöter från S, V och MP hade lagt en motion inriktad på företagarfrågor. Oj vad bra den var! Nästan så bra som om Moderaterna hade skrivit den, som en moderat sa.

Tråkigast på kommunfullmäktige tycker jag är lite grann hur förutsägbara vi alla är. Men det kanske är skönt också.

Det sägs ju att Alliansen inte kommer att lägga någon egen budget i Gävle nu, utan gå på samma siffror som oss. Trots alla hårda ord från det hållet om den tidigare skattehöjningen vi gjorde, fanns i dag inget förslag från dem om skattesänkning.

Märkligt detta. Med Alliansen i styret skulle ALLT bli så annorlunda. Men inte mer annorlunda än att de lägger typ vårt budgetförslag.

Cindy i sko

skocindyDet här är mitt djur! En konskevens av att förvalta henne är ändrade vanor. En är att sitta en hel del tid i garderoben. Det kan ju låta trångt, men det är en sån man kan gå in i. Ingen lyx eller så, ty jag bor i hyresrätt. Ni som är rädda för smågnagare och tänker att de skulle vara orena på nåt sätt kan lugnas med att hon aldrig kommer i kontakt med kläderna som hänger eller i lådor. Utom just de här skorna.

Garderoben avgränsad och därför säkert för en liten gulhamster att springa runt i och klättra på kartonger och annat som jag ställer dit.

I går var hon riktigt modig och klättrade hela vägen upp på min hjässa. Då fick jag avbryta läsningen för att fundera ut räddningsaktion eftersom jag inte kunde se henne. Vickade försiktigt ner henne på ett lock till skokartong.

Det här är de små äventyren. De allra bästa.

Baka liten kaka

bakbild

Lördagen var en minst sagt fartfylld dag. Mina vänner Sergio och Linnéa driver ett folkbildningsprojekt med fokus på ledarutbildning och i helgen ägde Akademixen rum. 100 ungdomar från Gävle och Söderhamn som tränade sig i att tala, skriva, arrangera och så vidare.

Jag och Ullie höll i tre bakningsworkshopar i sträck under eftermiddag/kväll. Vi knådade, rörde och hackade till bland annat hallongrottor, mozartkulor och snickerskaka tillsammans.

Tror att en del kompisar och andra kan få smaka på lite gottis till jul.

Det var så roligt. Intensivt. Galet. Ont i fötterna.

Var riktigt nöjd när jag gled in hemma sent igår.