Dagens kommunfullmäktige

Mötet är ännu inte över men ser ut att kunna bli lite kortare än vanligt. Sedan nåra år tillbaka kör vi mötet 9:00-17:00  i Gävle, med avbrott för lunch och två kortare raster.

Det som fått medial uppmärksamhet inför mötet valen till bolagen. Samma läge som i höstas när vi valde till nämnderna.

Liberala ledarskribenter (är noga med det där efter att det blev värsta hallået när jag kallade GD:s ledarskribenter borgerliga ty de är liberaaaaler) som försöker trycka på SD att rösta på Alliansen. Moderat ledamot som försöker detsamma.

Resultatet blev att SD har fullt fog för att fråga moderaterna vad de vill egentligen, ber dom om SD:s röster eller inte? Utifrån all logik, och allt som sagts från talarstolen, rimlig fråga.

GD:s ledarskribent frågar mig (på Twitter) det hypotetiska vad vi hade gjort om det var vi som haft 27 mandat och borgarna 30. Jag svarade att vi aldrig aktivt bett om SD:s stöd.

Av andra ärenden är det om Gävle Hamn (Framtida organisation och strúktur) ett av de större.

zahra

Här är Jörgens Edsvik, helt rutinerad. Och Socialdemokraternas Zahra Jabbar som tjänstgör för första gången.

Svårigheten med det vegetariska

Det finns tillfällen då jag förstår att vegskeptiska forsätter att vara skeptiska mot den mat som ibland serveras till vegetarianer.

Jag ska i affekt redogöra för dagens samt ett rätt nyligt tillfälle.

Jag följde med till ett rätt poppis lunchställe i dag. Lunchen kostade 89:- oavsett om man tog kött, fågel, fisk eller mitt emellan.

Jämför gärna vad som serverades en köttätare respektive en vegetarian (tänk till salladsbord) och fundera över om jag tyckte det var prisvärt. Kan lova att jag aldrig frivilligt går tillbaka till det stället i Gävle.

köttet

För några veckor sedan bjöds vi på restaurang av svärföräldrarna till ett av de nyare ställena på Söder i Gävle.

Till vegetarianen, mig, rekommenderades en soppa när jag frågade. Jag kikade på innehållet och pekade på ett italienskt begrepp och frågade om det inte var kött. Jag fick veta att det var namnet på brödet som var krutonger. Är du säker svarade jag? Absolut.

När jag äter soppan är det uppenbart att bitarna är fläsk. Jag säger det till personalen som framhärdar, det är bara krutonger. Jag var alltså där med mina svärföräldrar, självklart vill jag inte ställa till med något som kan påminna om en scen även om jag vet att jag har rätt så jag åt helt enkelt inte upp.

Däremot ringde jag upp stället när jag kom hem och fick prata med samma personal som då plötsligt insåg att hon hade gjort fel. Hade ingen förklaring till hur det kunde hända och bad så mycket om ursäkt.

Hon skulle stoppa en lapp med mitt telefonnummer i kassaapparaten så jag och en vän kunde komma in och käka gratis vid tillfälle. Det kändes bra då, de bad om ursäkt och ville ställa till rätta. De agerade på ett bra sätt utifrån en uppkommen situation.

Nu, när det satt sig lite, tycker jag fortfarande att de ville kompensera bra men jag är inte ett endaste dugg sugen på att gå tillbaka.

Den stora diskussionen är hur det är möjligt att det här inte är begränsade händelser. Hur är det ställt med utbildningen kring annat än normkost hos kockar och serveringspersonal? Inte så bra med tanke på att det som händer i 90 procent av fallen när jag säger till restaurangpersonal att jag är vegetarian får frågan om jag äter fisk. Det säger allt.

 

 

En söndag.

Märkligaste promenaden i går förmiddag. Det tar tio minuter för mig att gå till Folkets hus. När jag lämnade min port var det snöstorm. När jag anlände sken solen. Inget är förutsägbart.

Vi körde heldag med AK-styrelsen igår, tog ut inriktningen för verksamheten närmaste tiden. Tyvärr blir det lite rumphugget när frånvaron är hög. Det går inte heller att styra över, men nu kommer det att krävas ännu mer jobb för att komma i mål bara med planeringen.

Var helt slut när jag var hemma vid halv sex och somnade därför någon timme.

Sedan var det festlig lördagskväll med Markus och Cindy i vanlig ordning.

Den här söndagen har jag redan hunnit ha finbesök, både planerat och oplanerat av släktingar och vän.

Jobbat en stund och tänkte läsa lite.

Kraften i slöjden

Det känns väldigt, väldigt sent. Det beror inte på att det är sent, utan på att jag hunnit med mycket kul i dag.

Morgontåget till Järvsö tillsammans med Carina Blank där vi möttes upp av en hoper skickliga representanter från Gästrike-Hälsinge hemslöjdsförbund. Vi talade om den verksamhet de bedriver, om slöjdens roll i samhället, tittade på alster och en massa, massa annat. Hade förmånen att äta lunch på Orbaden också.

Bland mycket annat en rekonstruerad tapet och täljda hästar.

hästarnatapet

Efteråt tog jag mig till Söderhamn och där träffade jag min nya vän och revisorskollega för S-kvinnodistriktet. Vi genomförde revision och fikade. Den som någonsin känner sig ensam, välkommen till föreningslivet. Oändligt med roliga kontakter.

Därefter hämtades jag av en syster och så åkte vi och åt middag. Kanonskönt. Ett fint X-tåg tillbaka till Gävle sedan.

Här sitter jag nu. Laddar för morgondagens arbetsdag med arbetarekommunstyrelsen.

 

 

Lilllördag med kompishäng

Två som jobbar mycket behöver slappa ihop en kväll då och då. Så vi började med att äta ute. Följde upp med att äta ost (och blåbärsmarmelad!) hemma innan vi körde ett rejält träningspass och adderade simning på det. Sjukt bra jobbat av oss!

elinellinor

Bland mycket annat denna tisdag …

… så hann styrelsen för Riksdagens nykterhetsgrupp ha ett lunchmöte och staka ut lite verksamhet för året som kommer.

Notera att gruppen fyller 120 år i år. Och ni som tror att nykteristerna är överrepresenterade i riksdagen och rädda för att vi ska torrlägga landet: vi är underrepresenterade. Borde vara dubbelt så många för att komma upp i de cirka 10 procent som vi brukar säga är nykterister i landet. Vi tog den här bilden i dag.

rng

 

 

 

En liten men stor förebild

I går kväll hängde jag med Cindy. Hon sprang fritt i ett rum och jag satt mot en vägg och läste för att ha tillsyn.

Plötsligt känner jag hur hon buffar och buffar på mig. Hon vill alltså fram längs väggen där jag sitter och verkar tycka det är görligt att flytta kolossen.

Cindy väger knappt tre hekto. Jag är en gigant jämfört med henne. Men ger hon upp? Absolut inte. Så jag flyttar på mig. Hon vinner.

Hon ger aldrig någonsin upp den lilla gnagaren. Hon klättrar som besatt när det finns nåt att klättra i, hon gnager sig ut där det finns minsta möjlighet, hon hänger och sprattlar sig uppåt på de mest märkliga ställen.

Hon misslyckas ibland också, och fastnar upp och ner i halvfulla tidningssamlare exempelvis. Men ger upp gör hon aldrig.

Hon är tre hekto att inspireras av.

Tre dagar med fest

Ullie, min vän, fyller 40 år på onsdag. Hon celebrerar detta under tre dagar. Jag sitter nu på ett tåg hem från Eskilstuna, utpumpad som sig bör efter en sådan begivenhet.

I fredags stort tacomys på IOGT-NTO-lokalen i Torshälla (vilken lokal alltså), i går lördag var vi totalt 50 personer som var på stallet där Ullie rider för hästhäng, skattjakter, quiz, korvgrillning och annat.

I dag sedvanligt kakkalas. Kul att träffa hennes vänner, både de jag kände innan och några nya.

tors1 tors2 tors3

Fredagens studiebesök

I fredags hade jag förmånen att få besöka Polisrytteriet i Stockholm. Ridande poliser och polishästar finns också i Stockholm och Göteborg.

Vi samtalade om hur ekipagen arbetar och vilka fördelar det finns med poliser till häst, men också olika svårigheter. Så som det är överallt. På bilden har en häst klätt sig i skyddsutrustning för att visa mig hur det ser ut. Så är de inte utstyrda vid den vanliga patrulleringen.

Minutiös ordning i stallet och tillgång till hovslagare och veterinär.

Nedan en skärmdump från deras Facebooksida -följ!

rytteriet