Den här helgen har jag varit i Norrala. Tittat på stjärnhimlen och när min syster rensar bort ogräs i singlet. Det har firats en födelsedag. Jag har avsynat mina syskonbarn. Har läst ut Suhonens Juholt-bok. Jag har varit vaken på natten och sovit på förmiddagen.
Jag har ätit upp äpplet på bilden. Jag har klappat hästar. Nu är jag redo igen!
I går hade vi ärendet om vattentaxornas utformning i Gävles kommunfullmäktige.
En del hade invändningar mot den nya taxeutformningen och tyckte att det skulle vara mer kostnad på den rörliga avgiften så att det inte blev så att folk inte brydde sig om att ”spara vatten”. Nu handlar det hela om att vi behöver ha ett mer förutsägbart taxesystem eftersom vårt VA-system står inför rätt stora utmaningar i framtiden. Krasst sett så blir det ALLTID dyrare om man använder mer vatten.
I sammanhanget fördes från moderathåll ett resonemang om att om Gävle är den X största kommunen ska den också ha en vattentaxa på X plats i landet.
Ett relativt ohållbart resonemang eftersom kostnaden för vatten inte beror enbart på hur många som bor i en kommun. Utan exempelvis sådant som: kommunens geografiska utformning och var människor bor, ålder på rören som ligger i, nybyggnation som krävs osv. Det finns inte alltid en direkt korrelation.
Hur som helst gjorde jag en snabb check på Svenskt vatten som sammanställer vattentaxorna. Kika själv. Excelfilerna var lite klumpiga så om jag räknat något fel ber jag om ursäkt.
Typhus A är en ”normalvilla”. Stockholm är billigast med en månadsavgift på 346 kronor och en literavgift på 2,8 öre. Gävle ligger på 27e billigaste plats i landet med månadsavgiften 346 kronor och literavgift på 2,8 öre. Dyrast är Ragunda på 1230 i månaden och 9,8 öre per liter.
Typhus B är ett ”normalflerlägenhetshus”. Stockholm är billigast med en månadsavgift på 124 kronor och en literavgift på 1,12 öre. Gävle ligger på 49e billigaste plats i landet med månadsavgiften 263 kronor och literavgift på 2,37 öre. Dyrast är Tanum på 696 kr i månaden och 6,26 per öre.
Att hävda att Gävle skulle på något sätt stå ut som en dyr vattenkommun fungerar inte. När det gäller en så pass viktig fråga är kvalitén och hållbarheten i systemet mycket viktigare än att ha så långa kostnader som möjligt. Därmed inte sagt att överpriser ska tas ut, som alltid.
Viktigt att var och en funderar på sin egen vattenförbrukning. Jag har ingen privat pool exempelvis. Det spar rätt många liter.
Denna söndag: åkt tåg, jobbat med motioner, träffat distriktsstyrelsen för Socialdemokraterna i länet, haft styrelsemöte med en av mina S-föreningar, sprungit på band och kollat på Atleterna.
Nu ska jag göra nåt jag tycker är riktigt kul innan jag ska sova.
I morgon vaknar vi upp till en kommunfullmäktigemåndag!
Ibland är min omvärldsanalys i allra högsta grad bristande. Till gårdagens tågresa valde jag att köpa ett magasin som stod i närheten av andra jag brukar köpa. Helt nytt för mig. Camino. Jag tyckte jättemycket om det och som en glad slump hade de också monter på Bokmässan. Så jag köpte 16 tidigare utgivna nummer till mycket förmånligt pris. Läs mer om tidningen HÄR. Jag har bara hunnit läsa just det nummer jag köpte i går, men trots det vill jag rekommendera!
Jag har stått fyra timmar i riksdagens monter och pratat med folk. Allt mellan att träffa de som vill engagera sig i Socialdemokraterna till de som vill läxa upp mig. Hur vet jag? För att jag frågade: -Vill du på riktigt prata eller vill du mest bara läxa upp mig? -Eh, jag vill nog bara skälla … -Okej, då är vi nog klara nu.
Riksdagsmontern är populär och det är oftast roligt att prata med folk såklart. Men tyvärr tenderar jag att bära med mig de otrevliga mötena och får jobba med att intala mig att det är inte Elin de skäller på, utan det jag representerar och som de inte gillar.
Den här veckan generellt har varit en överdos i män som beter sig illa. Som omväxling var det fantastiskt att i går morse träffa en hoper kvinnor som går facklig utbildning och prata om fackligt/politiskt, om politikens villkor och om hur härskartekniker används. Så det tänker jag på när jag vill vara glad.
I går kväll när jag anlände Gävle kände jag mig rätt färdig. Färdig som i slut. Men jag kände inte att soffan skulle vara nåt som puffade upp, så jag gick en sväng istället. Jag tycker om att gå: jag har ju mitt projekt som handlar om att lyssna igenom alla Stil på P1 från början. Snart färdig med 2009, så det går framåt!
Stannade lite vid Milles änglar. I går var ingen snabb promenad för att skaka fläsk. Den var långsam för att stilla hjärnan.
Morgonmöte på departementet. Det har vi ungefär varannan vecka och stämmer av aktuella och kommande frågor med våra två ministrar och /eller deras stab. Dvs Johansson och Ygeman. Kul att kunna säga ”Bra jobbat” till Johansson angående arbetet med EU och flyktingmottagandet.
Så till ett seminarium om polisforskning som arrangerades av MP och Polisförbundet. Diverse inlägg om vikten och betydelsen av forskning där jag gärna hört mer av Amir Rostami. Hoppas på det en annan gång. Det avrundades med en debatt mellan S och MP samt en vardera från FP och M som inte vill att polisutbildningen ska vara en högskoleutbildning pga ”det är så mycket praktiskt”. Dessutom med en moderator (välkänt namn, man) som jag har en hel del kritik emot utifrån dagens agerande. Skulle kunna skriva ett särskilt stycke om moderatorer men jag skiter i det.
Och så amerikanska ambassaden och ett seminarium med paneldiskussion om datasäkerhet. Kalle och jag var glada.
Nu är jag nästan ännu gladare för i kväll får jag faktiskt komma hem!
I söndags efterlyste en av partivännerna mer rapporter om Cindy. Det förstår jag, för även om man fick en om dagen är det för lite.
I går tumlade hon runt med kartongerna i badkaret. Det tycker hon är ganska kul, men inte lika kul som att gå i bollen.
Världens sötaste.
Skärmdump från aftonbladet.se i dag
Moderaterna tycker att budgeten ”slår” mot det mesta. Såklart, eftersom de inte har välfärdsbyggande som fokus.
Men rubriksättningen här ändå. Det har lagts så många budgetar som inte haft minsta intresse av omfördelning mellan könen. När det nu ändrats är M alltså griniga. Givetvis är det enorma skillnader inom gruppen män, några har allt, många har lite. Men kikar man på gruppen män kontra gruppen kvinnor så vet vi att en kvinna under en livstid tjänar 3,6 miljoner mindre. På vilket sätt är det för M egentligen ett problem med en jämställd fördelningspolitik?
Eller egentligen fördelningspolitik alls?
Den här tabellen ur budgeten visar att de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst gynnas absolut mest, på bekostnad av de som tjänar mest. Ju mer man tjänar desto mer får man bidra.
Bidra till vad? Jo, en budget handlar ju inte enbart om att fördela mellan plånböcker vilket journalistiken ofta förenklar det till.
Pengar behövs till skola, infrastruktur, klimatarbete, omvårdnad och annat som vi förväntar oss ska finnas till hög kvalitet, och det är inte gratis. Borgarnas skattesänkningar har urholkat en hel del och nu börjar jobbet med att återställa det, och få tryggheten på rätt väg igen.
Det här med journalistikens hantering av budget har många andra andra skrivit om i dag. Hur det kokar ner till ”vinnare” och förlorare” på individnivå, snarare än att se till samhällsvinster. Sorgligt tycker jag. Och slött.
rrr
I samband med att Socialdemokraterna i Gävle hade medlemsmöte i går samlades de som var där ur föreningen Unga S för att ta den här bilden. Jag tycker den blev så fin.
Kul i går också var att det blev knökfullt och extrastolar fick bäras in. Vi avhandlade budgeten som kom i dag genom att olika företrädare fick berätta vad den skulle betyda för Gävle/Gävleborg på de områden de ansvarar för.
Jag sitter på tåget efter en helg i Stockholm med vänner.
Vi har blandat kultur med kroppsarbete. På bilden ses hur vi rensade rännor på Hallmyra. Som en av alla saker som gjordes på stallets fixardag.
Vi har sett ”Så ock på Jorden” på bio, ”Sara sara sara” på teater och höstsalongen på Fotografiska. Dessutom har vi hunnit äta en del.
Allt det där är ju ungefär hur bra som helst. Men ett av de gladaste ögonblicken var det när jag hittade min kalender på kontoret efter ett drygt dygns övertygelse om att den var förlorad. Såg hur det skulle ta timtal att rekonstruera tiden fram till nyår.
Nu är smolket i bägaren en förkylning som kommit på besök. Men sådant är övergående.
När jag kommer hem laddar jag om direkt för att hålla i arbetarekommunens medlemsmöte, som har fokus på budgeten om ska debatteras i kammaren i morgon.