Söndag. Igen.

Fredag och lördag hade vi som är ordförande i en arbetarekommuner eller är ett S-råd i länet ledarutbildning här i Gävle. Väldigt givande, utifrån att jag fick med mig många saker att vrida och vända i huvudet. Den där påfyllnaden som det brukar talas om. Hur det kommer ut sedan får märkas.

Jag har hunnit med två träningspass och mycket Cindy-gos. Vi fotade oss i går kväll. Guldhjärtat!

CindyPindy

I dag har min syster Sara varit på besök. Vi har firat en 40-åring och besökt diverse köplador. Jag talar inte om det så ofta men jag är läskigt förtjust i krukväxter och att fixa med dom. I dag köpte jag några nya (ibland förlorar man ju växtvänner) och ny kaktusjord.

Efter att ha provat en av Gävles nya restauranger och kom hem vid tio satte jag igång med några omplanteringar, främst då av kaktusar som jag odlad fram själv. Älskar det där med jord under naglarna.

Bilder från partimöten

Det här inlägget gäller politiskt engagerade från samtliga partier, som ibland delar bilder på sociala medier från politiska sammankomster av olika slag.

Det är skrivet med kärlek och omtanke och även jag gör tokigt ibland, så ni behöver inte fundera på det perspektivet.

Jag har många politiker, från olika partier, i mina flöden på sociala medier.

Alldeles för ofta lägger vi upp bilder från olika möten som förmodligen både kan döda intresset hos någon som eventuellt var intresserad av att börja engagera sig, samt lockar fram ett skratt (med i bästa fall, åt i sämsta) hos andra.

Det är helt enkelt för vanligt med bilder som är tagna på alldeles för långt håll, som visar mer av vägg eller golv än huvudmotivet, som visar partiföreträdare med märklig min, som är skakiga, som visar partivänner i diskussioner där alla ser ledsna ut (fast de egentligen är allvarliga och engagerade).

Ett konkret exempel är riksdagsgruppens tisdagsmöten då kanske Stefan Löfven, Magdalena Andersson eller någon annan av våra duktiga företrädare talar.

Då fylls mitt flöde (eftersom jag förspänt nog känner många riksdagsledamöter) av gula bilder (ljuset är osmickrande i andrakammarsalen), med en figur långt borta som ibland blundar på bilden. Gärna med en stor vit rektangel (ljuset från Power Point-visningen) som upptar en väsentlig del av bilden.

Inte ens våra politiska fiender skulle kunna ta en sämre bild av vår statsminister även om de försökte.

Vi gör det  av omtanke, vi ser vår statsminister på bilden och vet att stämningen var bra. Men det syns inte på bilden. Tyvärr.

Jag ser bilder från vårt regionfullmäktige, från AK-medlemsmöten och från andra partiers möten där vi förmedlar våra företrädare från sin sämsta sida i en till synes skittråkig verksamhet. Ingen är vinnare på det.

Mina tips:

– En bild på en talare längre bort blir sällan bra om du inte har möjlighet att gå nära. Be att få ta en bild innan eller efteråt så hinner du arrangera den lite snyggt.

-Fota inte ett möte bakifrån. Det ser extra trist ut. Ta bilden framifrån om du nödvändigt vill ha med många.

– Det blir ofta en mer entusiastisk bild om man fotar 3-4 personer istället för att försöka fånga många.

– Lägg inte upp en bild på en partivän om han eller hon har en konstig min/blundar/är skakig. Alla ska få vara sitt bästa jag.

– Nästan alla telefoner har ett bildredigeringsprogram. Använd det. Skär bort sådant som stör bilden. Starkt lysande lampor, en massa golv eller väggar eller annat. Ljusa upp eller skärp färgerna vid behov.

– Skriv intressanta upplysningar till bilden. ”Vi är på ett intressant möte” är lika klassiskt som intetsägande. ”Socialdemokratiska gruppen i utbildningsnämnden går igenom ärenden inför nästa nämndsmöte. Störst diskussion blir det nog om nedläggningen av Solskolan. Vi är emot en nedläggning då skolan har goda resultat och håller sig inom sina ekonomiska ramar.”

-Fråga fotade personer från mindre möten om det är okej att använda bilderna på sociala medier.

Vilka tips har du för att få bra bilder från politiska sammanhang? Skriv gärna i kommentarerna så vi tillsammans kan bli bättre.

Uppdaterat:

Sofia har tipsat om att hitta nya vinklar när du fotar. Från oväntade håll så blir bilden inte lika förutsägbar.

Alliansen tog inte makten, bara posterna

Minns ni det här? När Inger Källgren Sawela berättar vad Moderaterna ska ta itu med efter att ha chansen till ledande politiska poster i Gävle kommun efter 96 år i opposition?

Till Gefle Dagblad sade hon:

“Det som kommer att märkas nu är vår satsning på ett tryggt och snyggt i Gävle. Papperskorgar, måla, göra tydligt. Sådana enkla saker som man inte behöver göra så väldigt komplicerat.”

Träffade en tidigare mycket aktiv folkpartist (de hette så förut) som sade: -De verkar ju bara köra vidare på ert, de har väl insett att det är bäst för kommunen!

Nu har vi förstått att ett gäng motioner Alliansen lade i opposition inte längre är aktuella att driva fram. De ska be kommunfullmäktige att få återta dem. Insikt om att den egna politiken brister?

Och tänk igen, har vi egentligen fått veta något mer än diffusa saker om ”bättre företagsklimat” (som om någon vill ha dåligt)?  I övrigt har det hittills varit noll. Mest verkar de försöka vrida sig själva ut och in för att komma ifrån de beslut kring budgeten som togs i november som de inte längre vill verkställa.

Inte ens Bornegrims fagra löfte om att flytta den mycket provocerande, rosa bilkonsten till högskolan där de håller på med HBT och sånt (googla denna sjuka sägning) har det hänt något med. Och det som bara skulle ta en lunchrast!

Inte har jag sett någon uppsnyggad papperskorg heller!

Är det så här det ska vara, att de ska segla vidare på den rödgröna politiken som styrt Gävle under de senaste åren och inte våga ta i någonting som de egentligen vill göra?

Borde jag egentligen vara glad över att vi hittills inte ser mycket av blå politik? Kanske.

Men vad skulle de då med makten till? Den rödgröna politiken i Gävle drivs  bäst av de rödgröna, som också förstår vad de håller på med.

Det är tydligt att Alliansen i Gävle inte alls tagit makten, bara uppdragen. Var är makten? Hos SD?

 

 

Sverige Tillsammans

Fram till lunch har jag närvarat på gemensam konferens för Gävleborg/Uppsala om olika aspekter av att välkomna nya människor till Sverige. Bra föredragningar. Fler, som tror de vet men inte vet, borde få möjlighet att höra korrekta fakta.

Stor cred till alla på Migrationsverket, kommunanställda och de i civilsamhället som gör stordåd.

tillsammans

Dagens tre viktiga

I dag har jag för första gången varit på möte med Kriminalvårdens insynsråd, ett uppdrag som regeringen gett mig. Roligt. Nils Öberg som är boss har jag haft att göra med tidigare då han ledde en utredning jag satt med i. Från S är vi två som representerar, jag och min utskottskollega Petter Löberg.

Jag har på dagens votering varit med och röstat igenom förslaget om glasögonbidrag till skolbarn. Något som varit efterlängtat, efterfrågat och som gör stor skillnad i många familjer.

Arbetsdagen avrundades med informella samtal och middag med representanter från Hälsingerådet. Statliga jobb, fiber och järnväg var lite av det vi talade om. Alldeles partiöverskridande. Bra  att veta för ledarskribenter från Hälsingland som tror att sådant inte existerar.

Här är en fantastisk bild som Magnus Svensson från C tog på oss, för att skicka till våra gemensamma syskonbarn.

elinmag

 

Rejäl urspårning i kommunmejlen

Vågar jag ta i? Vågar jag stillsamt undra hur det är ställt med vuxna, kommunanställdas människors mejlkompetens? Ja, jag vågar!

Jag har ett konto i Gävle kommuns mejlsystem (eller vad det heter) utifrån mitt uppdrag som vigselförrättare.

En av de nytillträdda nämndsordförandena har gjort en tabbe och råkat mejla en fråga kring lönehantering vidare till X antal personer som jobbar i kommunkoncernen. Sånt kan hända, även om jag inte riktigt förstår vilken knapp hen kom åt.

Vad händer därefter?

Person 1 på den massiva listan SVARAR ALLA och berättar att hen inte har något med mejlet att göra, att det måste ha mejlats fel.

Person 2 känner sig manad att göra samma sak. Nu har alltså mer än tjugo personer valt att spamma ALLA andras mejlbox med liknande mejl. ”Jag jobbar som fritidspedagog, jag har inget med saken att göra, ta bort mig från listan”.

VARFÖR?

Något måste vara allvarligt fel i mejlkompetensen för att en sådan här sak ska hända. Person nummer nitton som glatt spammar vidare genom att SVARA ALLA, vad tänkte du?

Hur länge har vi nu mejlat varandra? Cirka 20 år. På tjugo år har otyget att ”svara alla” i tid och otid inte utrotats. I just det här fallet reagera alltså mottagarna på den enorma mängden av mejl man fått MEN istället för att bara chilla och därmed sätta stopp, markerar man sitt missnöje med andras hantering genom att vara ännu sämre själv.

Fullständigt obegripligt. Och ganska pinsamt.

Uppdatering en halv dag senare: Min inledande mening som innehöll en insikt om att detta kunde vara känsligt var alldeles korrekt. Person hörde av sig över Facebook (man, okänd för mig) som iofs snällt undrade varför jag vill racka ner på kommunanställda, ska inte jag som politiker ge dem utbildning istället? Jag svarade ungefär så här:

”Detta är eg inte en fråga bara för kommunen utan i massor av sammanhang jag finns i där det mejlas så just de här är knappast sämre än andra. Mer fenomenet liksom. Just det här fallet blev så extremt till antalet. Har inget intresse av att klanka på enskilda, berättade ju inte ens vem som gjorde första tabben trots politisk motståndare. 😉 Tänker att checken av personalens kunskap är en fråga för deras chefer. Knappat från KF-ledamöter. Vore ett märkligt styre. Ha en fin dag!”

Jag fick en tumme upp tillbaka så jag tror vi är vänner.

Svara alla-epidemier är ett riktigt otyg, det går inte att komma ifrån. Jag förstår att känsligheten i det här skulle kunna vara att det kunde tolkas som att jag ser ner på kommunanställda rent generellt. Never. Att jobba i bärande verksamheter är superbäst och jag har själv min profession som lärare där.

Men fenomenet finns överallt, och det här vara bara ett exempel. Riksdagsmejlen är precis likadan. Förra året svarade en f.d. minister på en inbjudan som gått till minst 349 stycken om varför hen inte kunde komma, med detaljerad beskrivning av familjeläget den dagen. Varje vecka gör någon annan ledamot samma sak. I lokalpolitikern blir den stora sändlistan olyckligt diskussionsforum för något som berör endast få.

Vi har mejlet i 20 år skrev jag. Vi inkluderar mig. Jag har också felat. Vi är alla mejlsyndare.

 

 

Historisk måndag

I dag försvinner den sk stupstocken i sjukförsäkringen. En viktig, human politisk förändring jag är väldigt glad över.

En annan sak som hänt i dag är att jag tillsammans med min kollega Patrik har träffat massor av elever på Färnebo Folkhögskola i Gävle. Vi har resonerat om allt från bussar till migrationspolitik.

Kvällningen har ägnats år möte med arbetarekommunens VU och lite historisk var det nog också att mötet ägde rum hemma hos mig. Detta på grund av att vi är mitt uppe i lokalbytet.

Jag tror det uppskattades att jag förutom smörgåsar också bjöd på kastrullpoppade popcorn.

Helgen

Det är söndag igen. Söndag runt lunch. Jag har rester av gårdagens pastagratäng i ugnen på uppvärmning och tvätt i tvättstugan. Under det projektet tänkte jag passa på att göra lite arbetarekommunrelaterade saker, som det förberedande jobb jag och Eva gör om ny verksamhetsplan till årsmötet. Mot kvällningen ett styrelsemöte med S-Pedagoger.

Det har varit en precis lagom festligt helg. I lördags bjöd jag och Markus en familj vi är bekanta med på middag. Man kan säga att barnen gillade mitt pysselrum. Roligt!

I går var det PT-träning, fika med partikompisar i ett valberedningsärende och så Matildas examensfest på kvällen. Rumlade hem rätt sent i natt. Festligheten får illustreras med en skärmdump från Sannas insta.

På andra sidan skalan finns de händelser som varit i Stockholm under helgen. Det brukar ta ett par dagar innan bilden klarar av vad som hänt, och det väntar jag på nu. Utom tvivel står däremot att det är vansinne att människor ska behöva vara rädda att gå ut, baserat på sitt utseende. (Givetvis utifrån vilka andra skäl som helst, men nu handlade det här om det). Det är riktigt, riktigt otäckt. Är du blond och bryr dig inte så mycket? Nä, du finns väl inte? Alla bryr väl sig om en sådan utveckling som är ett hot mot människor.

must

 

Feministtorsdag

Återvinner inläg från Facebook.

Från runt lunch:

Vilken morgonsuccé jag gjorde! Glömde ställa klockan i natt men vaknade ändå två minuter efter tänkt tid. Det är inget annat än ett mirakel. Så på vägen till första mötet hälsade jag extra på Kerstin Hesselgren från Hofors. Första kvinnan i riksdagen. Att kvinnor får delta på lika villkor som alla andra (dvs män) är dock inget mirakel. Det är ett resultat av hårt slit. Kvinnlig rösträtt, aborträtt, slippa ha manlig förmyndare och en himla massa som kanske tas för givet i Sverige i dag. Tack för allt slit ni gjorde, historiska ladies! Är evigt tacksam. Vi är många som fortsätter med dagens utmaningar. INGET löser sig av sig själv med tiden!

torsdag

Från sena kvällen:

Jag visst inte i morse när jag morsade på Hesselgren att det skulle bli en hardcorefeministdag.
Ni vet tågen. De har inte rullat som de skulle. Så i väntan på bättre tider (fungerande tåg) gick jag och såg Suffragette. Jag tycker ni ska se den. Jag är så glad att jag lever nu och inte förr. Särskilt med tanke på att jag föddes med större delen av könsorganen på insidan, denna avgörande skillnad.
Till lektyr på tåget köpte jag den här lilla skriften. Förträfflig! Fångar många vardagsexempel som visar varför vår vardag inte är jämställd, vilka konsekvenser det får för både män och kvinnor och lite tankar på vad man kan göra åt det. Läst på pärmen att alla i tvåan på gymnasiet skulle få den. Bra grej!! Kanske också alla 55-åringar kunde få den hem?
Alla borde.
torsdag2

Ännu en helg

Det är söndag. Jag gör det jag brukar om söndagskvällar. Kollar igenom mejlen och fångar olika saker som folk blir glada över att ha fått svar på när de kollar sin mejl i morgon bitti.

Saker jag gjort i mitt förtroendeuppdrag under helgen är att vi igår arrangerade ytterligare en föreläsning med min kollega Arhe som ursprungligen kommer från Eritrea, nu riksdagsledamot från Stockholm. Han kör aktuell politik och info om Socialdemokraterna på tigrinja. Det kom så mycket folk att vi fick byta lokal till en större. Det händer inte varje dag.

I dag har jag tillsammans med ombudsmannen packat lådor på expeditionen inför den stundande flytten. Sedan tog vi med vårt kommunalråd i opposition och åkte till Hamrånge S-förening i Norrsundet och pratade om en massa saker. Det var kul!

Utöver det gick jag och M på Local heroes i går, Arbetarbladets gala för det lokala musiklivet. Väldigt bra och välordnat. Blir så glad för alla som uppmärksammas för sitt slit.

På väg hem kurrade det lite så vi slank in på McD, vilket jag aldrig tror att vi tillsammans gjort förut. Jag äter aldrig där annars. Fick lära mig att på helgkvällar serveras alla mat i påsar eftersom folk annars slåss med brickorna. Och att det inte är någon idé att sortera avfallet eftersom de inte har någon återvinning. Sånt lur blir jag förbannad på.

När jag kom hem i kväll var jag så frusen eftersom det var rätt kyligt i lokalen för mötet så jag bestämde mig för att bada. Läste ett nummer av Filter (det om auktoriteter och anorexiabehandling bland annat) och gladdes åt långa, välskrivna texter.