Författararkiv: Elin

Hälsingland

tönn1 tönn2

I förmiddags åkte jag till Hälsingland, och en av de vackraste platser jag vet där. Två nära skulle vigas i ett litet format och det blev några härliga timmar på bryggan i skogen. Oerhört glad över den stunden.

Valde att läsa de två första verserna i Hälsingland av Tomas Andersson Wij, detta mästerverk. Här kan du se videon.

Hälsingland du farsans land
Det är kväll jag tar min dotters hand
Och går den lilla stigen ned mot tjärnen
Åkern badar som i guld
Och bergen lyfter av min skuld
Dom säger sjung din sång igen så ska vi svara

Hälsingland du morsans land
Världen är nån annan stans
Jag har vart där ute men alltid vänt tillbaka
Till markens doft av evighet
Till dum och simpel långsinthet
Och spåren genom skogen till mitt hjärta

Sindarve 2016

I år är det fjärde året som jag är på läger på Sindarve. Har kört -11, -14 och -15 innan. Det blir i princip bara bättre och bättre. Vi är sju stycken som är ”vårt gäng” i hela gruppen på cirka 30. Det är jag, mina vänner och deras syskonbarn som utgör ”vårt gäng”. Lägret har blandade åldrar där jag tror den yngsta är åtta och vem som är äldst har jag ingen aning om.

Det är en mycket fin sak med ridning, att det är en hobby som förenar över både åldersspann och könsgränser. Om inget hänt är väl ridsport den enda idrott där män och kvinnor inte tävlar i olika klasser.

Jag har absolut ingen tävlingsambition med ridning. Faktum är att min enda ambition är att få vara med hästar och kompisar och det är uppfyllt.

Alla tidigare år har Limbo varit min lägerhäst. I år är Vikar en ny vän, och det funkar fint. Riktigt fint. Han är en mycket trevlig fjordingherre.

16sindarve1 16sindarve216sindarve4

Fusk med välfärdssystemen

De allra flesta av oss tycker att välfärdssystem i någon form ska finnas. Jag tillhör, inte förvånande, skaran som tycker att dessa ska vara väldigt välutbyggda. Helt enkelt för att människor som behöver hjälp och stöd ska få det.

Men. Jag tycker väldigt illa om när system överutnyttjas av de som inte har rätten på sin sida.

I dag fanns den här artikeln hos Sveriges Radio, om vilka som utnyttjar systemen och hur.

Jag förstår vad Cecilia Nyqvist, förundersökningsledare vid bedrägerisektionen i Stockholm menar när hon säger:  ”– Vi kan inte se att de är kriminella, utan det är allmänheten, vanliga Svenssons som kanske passar på att utnyttja systemet lite grann.” men av formuleringen kan man få intrycket att Svenssonfuskare inte gör kriminella handlingar när de försöker få bidrag de inte har rätt till. Men det är dom. Det är därför sådant polisanmäls.

”Fusk med barnbidrag, underhållsstöd, föräldrapenning och vab-ersättning ligger till grund för majoriteten av Försäkringskassans polisanmälningar. Att det blivit fler polisanmälningar beror till stor del på att fler vab-ärenden kontrolleras. 728 av årets 1 200 polisanmälningar gäller vård av barn.”

Om vi vill ha de här systemen kvar bygger det på att människor tror på dem. När det fuskar så undergrävs den tilliten och de blir mer ifrågasatta. Resultatet kan bli att de försvinner. Är det så ni vill ha det, ni som fuskar?

Och ja, visst ser jag en skillnad mellan att ha organiserad kriminalitet som suger ut systemen, och att min granne ”svindlar lite”, men jag har lika liten respekt för båda fenomenen.

Hoppas alla myndigheter som är involverade orkar jobba på.

Bra om barnfrihet

Apropå rätten att välja sitt liv utan att andra ska synpunkta om valen. I går publicerades på ETC en finfin text om barnfrihet. Jag väljer att inte skriva så ofta om det, men ibland kommer guldkornen strösslade.
”Vi kan leva ganska precis som vi behagar, men ibland är det som att vi alla antas instämma i att barn är det ultimata.”
Läste en universitetsuppsats om ämnet nyligen. Den slog fast det jag och andra likasinnade märkt: Kvinnor som inte vill ha barn bemöts som om de vore monster, män kommer undan (kul för dem). Icke-valet och viljan accepteras inte av omgivningen som ständigt vill korrigera, argumentera och berätta varför det är så oerhört viktigt att ha egna barn. Utan att jag någonsin hört ett hållbart skäl, bara samma tugg om ålderns höst.
Som om man är helt omyndigförklarad att fatta vettiga beslut om sin egen vilja att bli förälder eller inte.
En sak vet jag med säkerhet, jag kommer aldrig att behöva bli en av alla vuxna som jublar över sk egentid och att få göra nåt så fräckt som att gå på bio. Det känns fantastiskt. För det är precis så jag vill ha det. Jag vill inte att någon ska vara beroende av mig. Jag vill inte ständigt oroa mig och jag vill knappt laga mat till mig själv.
Jag vill göra mina saker.
Låt mig. Låt oss.
Att gå sin egen väg måste alltid vara ett reellt val.
Och nej, man har ingen skyldighet att förse sina föräldrar med barnbarn.

Prideparad, Stockholm

pride1 pride2

I går var det parad. Ni vet alla allt viktigt som den står för. Det finns länder där det vore otänkbart att statsministern skulle finnas med i ett Pride-tåg. Sverige är inte ett sådant land.

Jag och Markus var i Stockholm hela dagen, med detta som huvudfokus och att titta tar ett gäng välinvesterade timmar.

Vi var en liten sväng på Fotografiska också och plöjde igenom utställningarna.

I dag har jag vilat upp mig med att flytta en systers bohag.

Markus bilder.

Sovmorgon och fix

I dag är sista dagen på länge då möjligheten att sova nästan på länge jag önskar fanns. Så då gjorde jag det.

Markus har tillgång till bil ett par dagar så i dag har vi gjort ärenden så de står som spön i backen. Storhandla är en viktig ingrediens i det. Är därför helt matt nu och glad över att min livssituation inte är sådan att storhandlingar görs särskilt ofta. Det går till och med bra utan dem.

Efter att ha lyssnat klart på alla sända Stil-program har jag nu börjar lyssna på P1:s Släktband. Så många spännande historier och så mycket allmänbildning på vägen.

Gulledjuret

pickel

Den obegripliga turen i att just jag får så gulliga guldhamstrar. Om sommaren har Nickel fått leka på den hamstersäkrade balkongen på kvällarna, vilket hon uppskattar.

Precis så här söt är hon. Inte så lite.