Maggan

I förmiddags nåddes vi av beskedet att Margareta B Kjellin har avlidit.

Alla tankar till hennes familj och närmaste vänner.

Maggan har varit sjuk en period men verkligen kämpat för att orka med uppdraget och allt annat.

Maggan kommer att vara så saknad av mig och många andra. Trevlig, rolig, bitsk och samtidigt så hederlig i sitt sätt att arbete politiskt.

Vi åkte ofta tåg tillsammans och diskuterade igenom sådant som var av vikt för länet, lämpligt skvaller från respektive parti och annat som man gör med de man tycker om.

Karin Sarja ny kyrkoherde i Gävle

I söndags var jag bjuden till installationen av ny kyrkoherde i Gävle. Karin Sarja heter hon. Jag har träffat henne tidigare i samband med att en vän lät döpa sin dotter. Då gav hon ett mycket sympatiskt intryck. Det gjorde hon också under högmässan i söndags där hon i sin predikan bland annat talade om kvinnors rätt att välja sina egna liv, inte bara vara tillbehör åt män.

Jag satt långt bak men får långa den här bilden av min vän Matilda Sundquist Boox som satt längre fram. Biskopen på plats och allt.

sarja

 

Det är ju lördag

mötesbild

Jag har varit lunch till lunch i Borlänge på en partigrej. I dag lyssnade vi en timme på försvarsministerns analys av politiska läget. Låt mig säga att precis alla är roligare att lyssna på i mindre sammanhang än i större.

Kom hem. Promenerade en timme och lyssnade på Filosofiska rummet. Ojämn kvalitet på det där programmet. Somligt vill jag höra flera gånger, annat ger jag upp på direkt.

Tänkte absolut inte lägga mig i sängen och läsa och somna. Så det gjorde jag.

Nu har jag melodifestivalen på TVn. Jag är ju öppen för det mesta, men kan tyvärr konstatera att alla låtar var tråkiga. Enligt mig. Och vad jag tycker spelar ju ingen som helst roll. Så jag har både fixat hamsterburen och spelat blockflöjt under tiden. Det är lördag det.

Löfven på Facebook om Almedalen

Jag engagerade mig fackligt en gång i tiden för en så enkel grej som att vi på verkstadsgolvet skulle slippa sitta på gamla lådor när vi tog fikapaus. Det kan låta anspråkslöst, men arbetarrörelsen har alltid fått sin styrka från att vi funnits i folks vardag och engagerat oss för att vi, våra arbetskamrater och våra barn ska få ett bättre liv.

Många år senare, när jag ledde IF Metall, hade vi fattat ett beslut som jag visste skulle väcka ilska i Gällivare. Jag kände att det inte fanns något annat att göra än att ta sig dit, och vi samlade alla som var upprörda i Folkets Hus. Det var en hård stämning, men efter att vi pratat med varandra i några timmar och vi avslutade det hela, så kom en man fram till mig och sa: ”Du, vi var nog inte så arga som vi såg ut. Men det var förbannat viktigt att du kom!”

Det här har jag burit med mig. Under de senaste dagarna har jag varit i Lessebo, Växjö, Alvesta, Tidaholm, Skövde, Östersund, Vemdalen och Sveg, och idag har jag mött folk i Falun, Säter och Grängesberg. Många är stolta över Sverige, många är förbannade på saker de vill förändra – ofta är det samma personer. Men de vet, och jag vet, att ska vi skapa någon förändring tillsammans så måste vi som är demokratiskt förtroendevalda finnas ute i deras vardag för att lyssna och vara redo att påverkas. Det är kanske mitt viktigaste, och definitivt mest givande, uppdrag som er statsminister.

Genom åren har jag också haft ett stort utbyte av politikerveckan i Almedalen och mött många människor i samband med talen – förra året slog vi till och med publikrekord. Men många som inte arbetar med politik eller bor på Gotland känner, med rätta, att det är svårt att resa till och bo i Visby för att delta i diskussionen på plats.

Därför kommer jag göra något annat i år. Jag tänker ägna hela Almedalsveckan åt att träffa folk som kanske aldrig skulle besöka en politikervecka, men lik väl borde få sina röster hörda i politiken. Jag vill besöka arbetslösa som söker jobb, pensionärer som har svårt att få vardagen att gå ihop, och de som arbetar hårt när så många andra av oss har ledigt. Det är dags att fler viljor från förorter och bruksorter, landsbygd och skärgård, får ta större plats i svensk politik.

Vår finansminister Magdalena Andersson kommer att tala på Socialdemokraternas dag, men i år tar jag på ett sätt tillvara på Olof Palmes ursprungliga tanke med sitt första Almedalstal: Att tala politik med vanligt folk under sommaren.
I en tid då tilltron till demokratin minskar och extremismen växer måste arbetarrörelsen gå tillbaka till sina rötter, och alltid finnas i folks vardag. För att låna från en facklig kamrat i Gällivare: Det är helt enkelt förbannat viktigt att vi är där.

löfvis

Vem är en kålrot?

Saker och ting blir inte sanningar för att de sägs om och om igen. Tydligt exemplet är alla de som påstår att Sverige är i kris och katastrof. Ja, enskilda människor har en tuff tillvaro, men det är oftast inte det som avses utan det mer diffusa ”allt går åt helvete” vilket inget tyder på.
Jag är jätteglad över att leva nu. Glad över att vi tillsammans har alla möjligheter att skapa den framtid vi vill ha. Det finns mycket kvar att göra. Det känns segt ibland men då är det omtag som gäller.

Jag påmi
nner er om en tid som på riktigt var kärv. De hade förmodligen aldrig kunnat föreställa sig hur oerhört bra de allra flesta har det i dag. Men de visste att striden för bättre tider aldrig får stanna av. Deras utgångsläge var dock ett helt annat.
Tänker mig hur de tappra rösträttskvinnorna tuggade sina kålrötter.

 

kålrötter

Så lite efter 96 års väntan från Allianspartierna

De rödgröna kommunalråden i opposition har skrivit en mycket relevant debattartikel. När ska Allianspartierna egentligen börja driva någon egen politik? Vad skulle de egentligen med makten till? Efter 96 år i opposition var de SÅÅÅÅ REDO. Vad hände?

Läs HÄR

”Alliansen lyfte under år 2016 endast upp 27 ärenden av politisk karaktär till kommunstyrelsen. Flertalet av dessa påbörjades under det tidigare rödgröna styret. I övriga nämnder i kommunen är antalet initierade ärenden från Alliansen ännu färre.”

Kulturella besök

I dag var riksdags- och regionpolitiker bjudna till samtal om kulturen av Folkteatern och Länsmuseet.

Båda verksamheterna har sina utmaningar och viktiga synpunkter på hur staten kan stötta upp verksamheten på ett ännu bättre sätt än i dag.

Utöver det rent praktiska också viktiga samtal om kulturens roll och möjligheter i diskussionen om samhället.

Samtalen betyder mest, men jag ska inte hymla med att det var spännande att få komma in på Länsmuseet som just nu är stängt för renovering. Konsten står rengjord längs golvet, väggar har slagits ut för nya upplägg. Är så taggad på nyöppnandet sent i år.

Tack så mycket för att ni bjöd in och ordnade så bra.

kultur