Tatuering som klassmarkör

I veckan åt jag middag med en vän. Vi diskuterade tatueringar.

En av de saker vi kom fram till är att min svanktatuering är en lysande klass- och tidsmarkör.

Den som mot all förmodan skulle betvivla att mitt ursprung är nåt annat än arbetare kan bara kolla ovanför röven på mig.

Trösten är att det i alla fall inte är en tribal av något slag.

Och så var det naglarna

Det är ju ändå bäst med bloggar som det faktiskt händer nåt på. Så här har jag arrangerat en bild för att visa att jag nu målat naglarna för första gången på veckor.

Det är ett tecken på att jag just nu inte är på randen till att svimma av stressen jag nyss skrev om.

Jag har också misslyckats med att skrubba bort all vit färg från handen. Men färg som färg tänker jag.

För att visa hur mysigt jag har på min balkong drog jag in ljuset i bild. Doft av lija har det. Sånt som vi i den rika världen kan kosta på oss. Sånt som de som syr våra kläder inte kan kosta på sig.

Älskar Gävles största park

I Gävle har vi verkligen en fantastisk och stor park mitt i stan. Massor av vägar, ytor, träd, vatten. Beroende på hur väl man känner till den kan man hitta till de ställen där det är mer eller mindre vilt. tidigare i veckan såg jag som jag berättade rådjur. Och det är då inne i stan.

Vad man än vill göra i naturen skulle jag vilja säga att det går att göra det i parken. mer organiserat finns café, trampbåtar, volleybollplan, minigolf … Ibland är de utomhusbio. Ströva går bra.

Allt går egentligen. Och den tillhör oss alla! Finare och bättre blir det inte.

Taking care of Lill-Börje

Bland mycket annat den här helgen hade jag ett viktigt mission. Att ta hand om Lill-Börje i dag när hans människor är bortresta.

Han har badats, promenerats och fått mat och vatten. Ser trots det lika sur ut hela tiden. Fast han är fin och häftig.

Om arbetsmarknaden

I förmiddags hade arbetarekommunen seminarium om arbetsmarknaden och omställning.

Patrik Roselin från LO och min riksdagskollega Raimo Pärsinnen som sitter i arbetsmarknadsutskottet gjorde en dragning om vad som krävs för att få människor i jobb.

Mycket matchar det som Svenskt Näringsliv sade till oss igår. Inget matchar det som regeringen gör.

Ofattbart att Moderaterna hävdar sig ha den bästa politiken för jobb när inga resultat märks. Har förstått att statsministern gjort en klen insats på radion i dag på lördagsintervjun. Orkar inte höra eländet även om jag själv ofta använder begreppet know your enemy.

Vad är väl en fredag

I dag har allt gått i ett. landat hemma klockan 22 och helt nöjd över hur mycket jag hunnit med av olika slag. Promenaden mellan möten och dejter av olika slag har jag utnyttjat till telefontid, så det har varit maxat.

Bland annat har jag tillsammans med mina riksdagskollegor i Gävleborg träffat lokala Handelskammaren, Företagarna och Svenskt Näringsliv.

Avrundade med middag på Bergrenska gårdens uteservering med Eva. Fler kompisar kom också förbi. Passerade Polhemsskolans trappa på vägen hem. Kan nästan tro det har varit festligheter där i dag.

Samling om viktigt

I torsdags hade vi S-märkta politiker på viktiga positioner i Gävleborg nere hos oss i riksdagen. Och personal. T ex SSUs ombudsman Sanna.

Vi diskuterade inför budgetmotionen i höst och Micke Damberg kom också över till oss en stund. I verkligheten är vi inte så suddiga.

Jane fotade.

 

Jag måste ändå skriva om det här

I natt har jag sovit cirka 3.30-06.00. Halv fyra har det varit ljust länge … Tidningen har kommit också.

Försöker tänka att jag en gång klarade mig med en timmes sömn och ändå höll sex lektioner efteråt.

Jag vet inte varför det blev så här. Jag hade inte ens druckit cola.

 

”Man får ju inte ens sjunga nationalsången”

Under nationaldagen passade jag på att köpa en pizza på en av Söderhamns pizzerior. Det finns många att välja på. Flest i Sverige per capita?

Överhörde ett samtal mellan en grupp andra pizzaätare medan jag väntade. Så klyschigt. ”I det här landet får man ju inte sjunga nationalsången ens för då är man ju rasist”. ”I Sverige får man ju inte ha svenska flaggan”.

Känner hur nåt inom mig bryter ihop medan jag väntade på min Al Funghi. Knöt nävarna för att inte bete mig olämpligt. Läste i dag att just politiker är duktiga på att tygla sin ilska …

Funderade på den skiten de hävde ur sig. Minns en tid för rätt många år sen ändå när det sågs som lite problematiskt att sjunga sången och att ha 100 procent svensk-tröjor på skolfoton. Men varför var det så? Därför att ett gäng personer faktiskt använde sig av de här attiraljerna för att manifestera Sverige åt svenskarna. Ett slagord från den organisation SD är sprungna ur.

Därför blev det också tätt sammankopplat. För att den som satt i tröjan och hävdade att det var synd att man inte inte kunde sjunga nationalsången utan att bli kallad rasist, nästa sekund hävde ur sig blandat rasistiskt skit. Så var det när jag gick i skolan.

Så var det med de elever jag hade i undervisning. Tröja med flagga på och illa underbyggda åsikter om invandrare. Extra roligt när personen i fråga själv hade utlandsklingande namn. ”Hade inte tänk på det”.

Så hur var upplösningen på pizzerian? Bekräftade bilden av detta. Strax gled samtalet in på hur många invandrare Sverige ”tar in”. Vad fan är det för uttryck, ”tar in”! Siffrorna kryddades så att de var långt ifrån verklighetsförankrade och så nickade de unisont åt att invandrarna är ett stort problem.

På nåt sätt blir det kanske så att om de har en flaggtröja och om jag har det blir bilden lite olika, beroende på vem som har tröjan. Är man dåligt påläst vardagsrasist i flaggtröja blir det kanske inte så snyggt.

Men ha vilken tröja ni vill för all del. Och läs på lite fakta innan ni snackar. För er egen skull. Nu framstod ni som … inte så brighta.

Hoppas det var gott med nationalrätten pizza på ”national dagen”. En bunt rassar på Twitter har glatt skrivit om ”national dagen”. Samma killar som tycker invandrare ska lära sig språket ordentligt.

Allt blir så galet.

Minns när de vilsna killarna på min skola skulle sjunga nationalsången för att manifestera sin kärlek till moderslandet. De kunde inledningen och avslutningen på första versen. Inte ett skit mer. Det var så ironiskt kul. De förstod det givetvis inte själva.