Nästa fredag är festen jag laddat för länge. Releasefesten för Sergio Magazine. Gävles nya, djupare gratistidning. Kommer också att attenda frukostmötet!

Min vän Sergio, som är chefredaktör, pratade om den i Radio Gävleborg i går. Lyssna HÄR

Natten som gick sägs ha varit den ljusaste på året. Strax innan midnatt tog jag den här bilden över Gävles bangård. I verkligheten var allt ljusare men det skiter väl iPhonen i.

Men det var en perfekt kväll att ta en långpromenad runt Gävle, kolla läget och om man har otur kanske bli bajsad på. Om man heter Johan.

Slog slentrianmässigt på TVn medan jag förmiddagstvättar. SVT1 visar Lång-Lasse i Delsbo.

Ett svartvitt vardagsdrama från 1949. Innehåller allt. Konstaterar att allt inte var bättre förr.

Inviger skolhus i Guds namn, i en tidigre svart bygd. Svart, alltså dålig gudstro. I Sverige har vi ju aldrig sysslat med påtvingad religion …

… kan jag inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om. Det gör mig förstås inte unik, men jag tror att jag mer än många andra använder kvällarna till att promenera runt så mycket.

I dag var jag och Eva ute och kollade in det mesta. En brand till exempel. Och Coops erbjudanden. Sånt. Viktigheter.

Efter mötet med arbetarekommunens VU gick vi ut och åt (ej för medlemmrnas pengar) på terassen. Faktiskt första gången jag var där. Inte särskilt imponerade tyckte nån av oss. Ett ställe som erbjuder quornfilé som veg.alternativ och förundras över att jag önskar nåt annat drar ner mina poäng. Men trevlig personal, absolut!

Jag kan heller inte gå ordentligt i dag. Hela framlåren värker av träningsvärk och har gett mig ny gångstil. Förmodligen påminner jag om en nygravid som inbillar sig att hon inte kan gå ordentligt längre. Men mitt helvete är övergående.

Var i Stockholm över dagen och förutom jobbgrejerna hann jag också fixa lite med Jens. En kille från Norrala som är sjukt bra och i sommar fotograferar åt Expressen. han är alltså typ 20. Bäst. Allt från Norrala är bäst.

Det är otroligt tragiskt med kvinnan som dog bland vargarna på Kolmården.

Jag vill hävda att vilda djur aldrig ska behandlas som tamdjur, eller ens i närheten. Sist en människa i Sverige blev dödad av varg (om det är så det gått till) var också av en varg som vuxit upp bland människor.

Att inte lita på vilda djur i fångenskap är självklart, men jag skulle heller aldrig lita på tama djur. Förra veckan gick en ko till attack hemmavid. Hundar biter människor hela tiden. Somliga hästar är inte alls riskfria att umgås med.

Det finns inget riskfritt med djur helt enkelt och den insikten måste finnas hos oss alla, men inte hindra oss från att välja det umgänge med djur som passar oss. Vi får välja vilka risker vi vill ta.

Hade jag haft chansen hade jag it gå in till vargarna i Kolmården, välm edveten om faran jag utsatte mig själv för. Sanna djurvänner fattar nämligen det.

GD skriver i dag som Christer, och hur han betedde sig när han var hos vargarna på Kolmården. De vill förmodligen ha en lokal vinkel på historien.

Och så lämnar de ut stackars Christer som faktiskt inte verkar ha nåt förnuft om hur man agerar. Han fattar ju inte ens instruktioner. Regler gäller inte honom.

Skapligt nöjd efter lyckat löppass.

Avrundar kvällen med att scrappa. Helt rimlig lördagsyssla. Däremellen har jag loggat in på min sommarkurs (geologiska risker) och orienterat mig lite i vad som väntar av vuklaner och tsunamis.

Ibland fattar folk inte vad ”att pyssla” betyder. Ovan ett djurigt kort jag gjorde för några veckor sedan till Ellinor. Bara lite stämpling och färgläggning. I kväll har jag bland annat embossat. Det är magiskt.