Måndag på Ulfshyttan

I går åkte jag ToR Borlänge för att besöka behandlingshemmet Ulfshyttan. Jag sitter i en utredning som IOGT-NTO har tillsatt utifrån ett kongressbeslut förra sommaren.

Det handlar främst om att hitta ett förhållningssätt till rörelsens egna behandlingshem och realtionen till LAB. LAB är läkemedelssassisterad behandling eller substitutionsbehandling som är ett annat begrepp.

Min personliga övertygelse är sedan tidigare att jag är mycket, mycket skeptisk till att ersätta ett beroende med ett annat. Och absolut särskilt när det gäller mycket unga människor. Vad jag själv tycker spelar dock mindre roll för utredningen där vi bollar olika delar fram och tillbaka.

Ulfshyttan är ett av få behandlingshem i Sverige dit du kan åka och veta att det inte finns sinnesförändrande substanser. Jag träffade Lotten och Lisbeth och så några av patienterna som berättade glimtar av sitt liv. Beroendesjukdomar är, vilket jag redan visste, ingen lek alls.

Jag har skrivit en kort rapport till utredningen, och kan kostatera att LAB inte gör människor fria. Förutom beroendet av en substans blir man också beroende av en läkare som får stort inflytande över ditt liv.

Min övertygelse är att kampen för äka frihet och oberoende är otroligt viktig, och att det verkar som att heroinberoende inte många gånger får de chansen. Snabbt, snabbt ska man in i LAB-programmen.

 

Tidningarna vill veta om vinster i välfärden

I dag har jag talat med båda Gävles tidningar om arbetarekommunens beslut att ställa sig bakom motionen om vinster i välfärden.

Var det en stor diskussion om detta? Nej, mötets deltagare var mycket eniga om detta. Kommer beslutet utifrån att några företag i Gävle kommun skulle ha misskött sig? Nej, ingen har anfört en sådan anledning. Min uppfattning är att det är en ideologisk fråga så klart. Vi tycker inte att pengar ska försvinna ut från systemet för skolor, när vi vet att det totalt i skolsystemet finns behov. Tror du att motionen kommer att antas på kongressen? Det kommer att komma många andra motioner på samma tema, kanske med andra lydelser. Vi kommer förmodligen inte att hantera dom en och en. Frågan blir en av kongressens stora och vår viljeinriktning, och andras, kommer troligt att vägas ihop i ett annat dokument som vi tar ställning till.

Frågan också, hur ska detta genomföras? Tja, kompetenta tjänstemän och politiker får ansvar för detta precis som alla andra reformer. Kan man avreglera apotek utan att någon frågar hur den reformen ska göras, är det inte omöjligt att göra en annan.

De rabiata påståendena som givevis inte kommer från journalisterna utan från moderater som inte greppar. Att Socialdemokraterna skulle hata företagare rent generellt. Vansinne.

De som verkar inom verksamheter närmast människor, som skola och vård, bör göra det av andra anledningar än att göra stora privata vinster. Om det då blir så att några kedjor av skolor inte vill fortsätta så okej. Pedagogik var inte så kul om vi inte kan dränera systemet med undervisningsfria fredagar, so be it.

Min idé är att alla skolor ska vara bra skolor. Ingen ska behöva hålla på välja om man inte vill och undra vad man missar. Alla ska vara säkra på att få bästa vården, bästa undervisningen.

I dag har valfrihet blivit ett annat ord för privatisering, men det låter lite, lite snyggare.

Jag har också sett att detta kallats ”Elins förslag”. Det är det inte. Det är en motion från fem medlemmar. Däremot står jag bakom det, men som ordförande i arbetarekommunen är jag inte allsmäktig. Det kanske fungerar så i andra partier, jag vet inte.

Mödrar och Söner

pratade jag gott om Fogelström för en vän. -Är han arbetarförfattare?, frågade vännen. -Eh, det är jag ganska säker på. Men insåg att jag inte kände till någon exakt definition på det. Men nu har jag kollat och det var lyckligtvis inte särskilt avancerat. Socialrealistiska skildringar av arbetarnas vardagsliv. Fogelström kallas för Stokcholmsskildrare. Den kända stad-serien är kronan!

En hel hög gubbar räknas dit men också några kvinnor. Jag har inte läst särskilt många men gillar Fogelström och Moberg. Klassiker. Tycker också om Sven Wernström, Torbjörn Flygt, Åsa Linderborg och Jenny Wrangborg.

Hur som helst. Hittade den här boken på loppis nyligen och fick en skildring av tidsperioden som också är i stad-serien men med fokus på familjer på Kungsholmen. Allt finns. Dåtidens klasskillnader, samhällsutvecklingen … och givetvis parallellerna till nutiden även om Fogelström inte kunde veta det. Men inget är ju nytt under solen.

”För underklassen gällde andra lagar. Många fattiga betydde god tillgång på tjänstefolk och arbetskraft överhuvudtaget. Lägre kostnader för dem som skulle betala, bättre ekonomi för staten. Den som var fattig måste göra rätt för sig, arbeta flitigt, föda många barn”.

Jag tycker om boken. Lättläst, engagerande. Och återigen bevisas det vi egentligen vet, inget löser sig av sig själv. Framsteg beror enbart på att någon stridit för dom. Konservativa typer och kapitalistkramare har funnits länge, och de av oss som vill ha jämlikhet måste fortsätta striden som började där i slutet av 1800-talet.

17-03

I fredags var jag med polisen i Hudiksvall. Jag hängde med Stefan och Stefan på deras arbetspass 17-03.

Ännu en gång är det bara att konstatera att de poliser jag träffar och får följa i deras arbete är otroligt skickliga. Ödmjuka och pedagogiska.

Att det var glesbygd blev tydligt när vi fick åka ungefär 40 minuter för att ta oss till en olycklplats. Då åkte vi stundtals FORT men eftersom många vägar är krokiga och smala så tar det ändå tid.

Det är inte så lätt att få jobb

Tidigare i dag när jag söndagssåsade hade jag ”Ung och bortskämd” rullande. Otroligt ironiskt med tjejen som är politiskt intresserad, är med i MUF, tycker om Moderaternas linje att man ska jobba och inte gå på bidrag. Speakern berättar att hon inte jobbar utan bara lever på sin mamma. Själv förklarar hon detta med att det inte är så lätt att få jobb.

Gävle arbetarekommun om vinster i välfärden

Den här motionen beslutade min arbetarekommun i kväll om att anta och skicka till partikongressen:

Under de senaste åren har en stor del av den skattefinansierade verksamheten lagts ut på privata aktörer att utföra. Samtidigt som vi vet att drivkraften för privata företag är vinsten. Detta står emot vår övertygelse att skatte medel skall fördelas efter behov. Att plocka vinster ur den skattefinansierade verksamheten urholkar i längden verksamheten, dels genom att vinsten görs genom besparingar i verksamheten och i många fall sämre villkor för de anställda. Vi tycker därför att vinstintressen står mot allmänintresset av en bra vård och omsorg och en skola för alla.

Det har uppkommit avarter där stora företag skickar miljontals kronor av sina vinster till skatteparadis. Vi anser istället att dessa pengar skulle föras tillbaka till verksamheten för att utveckla den.

Vi är inte emot alternativa utförare inom den skattefinansierade verksamheten. Det finns exempel på personal kooperativ och föräldrar kooperativ som utan eget vinstintresse bedriver utmärkt verksamhet.

Vi föreslår kongressen:

Att all vinst som görs inom den skattefinansierade verksamheten i vårdsektorn och omsorgen samt skolan skall återinvesteras i den skattefinansierade verksamheten.

Blues

I torsdags morse försvann försvann Blues från den här Jorden. Blues skulle fylla 13 år i år, men hann inte dit eftersom hon blev akut sjuk.

Hon och min mamma är de bästa av vänner. Jag är så glad över att mamma kunde vara med henne för då vet jag att hon inte var det minsta rädd när jobbigheterna satte in.

Blues kom till oss precis innan millenieskiftet. Vi hjälptes åt att vara med henne varje morgon och kväll när mamma var ute och mjölkade. Även om hon gillade oss alla funkade vi bara som substitut för mamma. Kul, men ibland frustrerande.

Blues gillade bollar, bilar och lite grann katten Monika också.

Hellre nästan tretton år än inga alls även om det känns väldigt, väldigt jobbigt och kommer att göra det ett tag.

På översta bilden är Blues i Gävle och hälsar på mig på min 28-årsdag. Ljussättningen är vad den är. Blues var mest i Norrala och hade därför äventyr varje gång hon var på utflykt. Däremot ville hon alltid följa med och inte stanna hemma så hon har åkt en hel del bil, vilket hon gör på den andra bilden

Jag är i alla fall inte ensam

Men jag vet inte om det hjälper. Jag har nu varit förkyld i 2,5 vecka. Helt orimligt. Ibland halsen, ibland snuvan, ibland febern. Ibland inget en halv dag och sedan kommer förkylningen igen med kraft.

Och runt omkring, massor av andra med förkylningar. Alltså normalt. Hata normalt.

Att greppa att det privata är politiskt

Sanna Lundell. Hon imponerar på mig.

Hon har i sin blogg skrivit att hon tycker det är svårt att ha barn med en moderat. Folk fattar ingenting och mång tycker att ”sånt spelar väl ingen roll”. Jag tänker, att om man tror att det inte spelar någon roll är det nog så att personen överlag inte tycker att så mycket i livet spelar någon roll alls.

Sanna svarar HÄR.

”Jag vill också ha sagt att det privata VISST är politiskt. Ni som inte har sett den röda tråden finner jag lätt korkade. Alla ens livsval bottnar i extremt grundläggande politiska värderingar.

Framförallt i den kanske simplaste skillnaden mellan att vara en sådan som tror att man ”väljer ” sitt liv, att ALLA kan arbeta sig till en högre position i samhället, att ”man är sin egen lyckas smed”, och dylikt.”