Trubbel med trygghetssystemen

I dag har jag och min kollega Patrik hälsat på Malin och talat om hennes situation. När trygghetssystemen inte är anpassade efter ett liv så att säga.

45 minuter in i det här programmet talar Malin. Efter musiken 52 minuter in kommenterar jag och Patrik.

Stort och varmt tack till Malin, och hennes son, som välkomnade oss hem till dem för att tala om läget. Vi jobbar nu vidare med frågan om hur välfärden ska fungera.

Tillsammans med polisen

I lördags klockan 17 gick jag på ett pass med polisen i Söderhamn. Jag var med till 03:00 på natten.

Jag förstod det som att kvällen innan varit mycket lugnt, men så blev det inte i lördags. Med undantag för en halvtimme runt klockan 22 då vi hann slänga i oss käk var det aktivitet hela tiden.

Jag kan naturligtvis inte berätta detaljer, men en sak är säker. Knarket, det gör sönder människor. Bokstavligt. Knark är bokstavligt livsfarligt. Inga nyheter förstås, men det blev oerhört påtagligt.

Jag är djupt imponerad över det polisen gör, och hur de hanterar svåra situationer med stort lugn.

Orka hålla två parallella tankar samtidigt!

Rubriken är en ständig uppmaning. Till alla.

I går var det det jag kallade prinsspektakel. Jag gjorde ingen grej av att jag är republikan och allt det där.

Däremot kommenterade jag hos en annan (som uppmärksammade en kul grej i samband med födseln) att jag tycker det är oproblematiskt att de föds in i så ofria liv. Essensen av förväntningarna på kungabarnen är att deras gener ska spridas vidare för att garantera husets överlevnad.

Att monarki är omodernt tillkommer givetvis.

Här är sådant som kan hända när jag kritiserar att vi har monarki:

Men Kungen och Silvia är så trevliga!

Det är de nog alldeles säkert. Själv tycker jag att Viktoria verkar vara en fin människa. Vad har det med saken att göra?

Kan du inte vara glad för deras skull nu när de fått barn?

Jo, självklart. Jag är glad åt alla som fått nåt de önskat. Vad har det med saken att göra?

Ett annat knep om man inte vill diskutera sakfrågan i vilka krav som följer med den ärvda titeln är att istället skriva ”Ni politiker lever i er egen verklighet”. Härskarteknik lite fint på kvällskvisten.

Jag är inte heller rojalist för att ”alla barn är lika mycket värda” och att jag stör mig på någon uppmärksamhet de får eller att det skjöts salut så hela riksdagshuset skakade. Somliga barn kommer att vara intressantare än andra utifrån vilka deras föräldrar är. Vårt behov av kändisar osv.

Jag är republikan för att 1) man ska inte ärva en titel 2) barn som föds till kungligheter kan inte välja sina egna liv utan allas ögon på sig.

Man kan abdikera har flera upplyst mig om. Som att jag inte visste. Verkar det vara en lätt sak att göra?

Jag säger igen: Ni måste lära er att kunna förstå att trots att Silvia är en så trevlig kvinna kan idén med kungahus vara värd att kritisera. Avskaffa till och med.

 

 

Det är fult att ljuga!

Jag har inte gett tillräckligt med uppmärksamhet åt Wennbergs text om Alliansens förehavanden.

Tycker det är mycket klargörande för hur de hanterar politiken i Gävle.

”Riktigt så ser allianspartiernas representanter dock inte på det hela. Möjligen har man varit lite kantig i formuleringarna (att det pågående arbetet kring Centrumplanen genast avslutas). Möjligen formulerade man sig lite hårt (att det pågående arbetet kring Centrumplanen genast avslutas). Möjligen handlar det hela om ett syftningsfel (att det pågående arbetet kring Centrumplanen genast avslutas). ”

Här kan ni läsa en artikel om det.

Stockholmsdagar

Det är ungefär mellantid i Stockholmsveckan. I dag på förmiddagen har jag debatterat de ärenden jag håller upp, i kammaren. HÄR finns på film.

I går började Sanna jobba som valkretsombudsman för Socialdemokraterna i Gävleborg. Hon ska jobba med att hjälpa oss att få ut vår politik i länet, tillsammans med andra ledande företrädare. Det känns väldigt bra. Jag har jobbat med Sanna tidigare och vet att hon har kapaciteten och drivet jag tycker om, och som behövs. Bilden nederst är jag och kollegan PAtrik, med Sanna i mitten.

I går hade vi också förlängt gruppmöte, Vi talade en del om finansiering för företag och statsbidrags utformning. Viktiga frågor, men kanske inte det som får hjärtat att brinna. Men allt ska göras, självklart.

En vän ville gå och äta och vid halv sju var mötesdelen klar så jag mötte upp henne. Vi beställde vegmat (i vanlig ordning) men insåg när vi ätit rätt mkt att det var kyckling i maten. Vi ställde inte till en scen (men påtalade, tänk om vi varit allergiska?), men konsekvensen för mig har varit att magen inte varit helt okej sedan dess. Hoppas det ger med sig snart.

Sent i går kväll förberedde jag det sista på mina anföranden så de var klara. Ibland händer saker snabbt och det jag skrivit i manus stämde inte längre när det var dags att gå upp. Sveriges terrorhotnivå hann glädjande sänkas efter bedömning från Säpo.

dagen1 dagen2

Det är inte ens fantastifullt

Kommentar från Michael som i går kväll kände för att göra en insats:

Örk! Du va mig en ful sossegris. Ett äpple i käften på dig och sen hade ingen sett skillnad på dig och julgrisen.

Mitt svar:

Kreativt!
1. Vad du tycker om mitt utseende är helt irrelevant för mig.
2. Grisar är fantastiska djur.
3. Skicka en bild på dig så vi får se hur en riktigt stilig människa ser ut. Utseendet måste ju vara din stora tillgång, trevlighet verkar inte vara det.

 

Söndag med fix

utesöndag

I dag har jag haft ett uppdrag, att förrätta en vigsel. I övrigt ätit middag med Markus och vän, tagit en solpromenad, tränat på gym, inventerat mina skor och putsat där det behövts och så läst. Nu gör jag det jag brukar göra på söndagskvällar, mejlar lite inför veckan.

Just i dag gör jag det till filmen om Palme på SVT1.