Försökte promenera i dagens ambivalenta väder. Inklämd mellan en container och en vägg försökte jag hålla regn och blåst borta för att prata med journalist nummer ett som ville ha kommentarer gällande att det som TT-Flash beskrev så här: ”Förhandlingarna mellan Moderaterna och Socialdemokraterna om migrationspolitiken har brakat samman”.

Till alla reportrar som har ringt har jag sagt samma sak om det: Jag har ingen information om vad som sagts, vad som skett och kan därför inte kommentera något om det.

Men häromdagen var vi några stycken som hade undertecknat en debattartikel apropå migrationspolitik. Den publicerades i Aftonbladet och du kan läsa den HÄR.

För en tid sedan fick jag Reinfeldts bok av en kompis (inte jag som satt klistermärket om någon undrar). Torps bok om hur människor med utländsk bakgrund utnyttjas på svensk arbetsmarknad fick vi till riksdagen för en tid sedan.

Började lite på Reinfeldts bok tidigare under våren. Ler lite när han skriver om torgmöten. ”Det andra är att aldrig släppa mikrofonen till dem som vill ställa frågor. De som kommer på torgmöten har ibland en tendens att inte ställa några frågor, utan istället ta tillfället i akt att berätta lite av sina egna tankar”. Med det sagt, allas tankar är intressanta, men i den form där de hör hemma och bäst fångas upp. Vilket inte är frågestunder.

Han beskriver också när han är vigselförrättare och möter en del pars ganska orimliga förväntningar. Också det igenkänning.

För en sådan bok som Reinfelds självbiografi tror jag det krävs ett väldigt stort intresse av samhällsfrågor och politik för att orka igenom. Man behöver ganska stor förförståelse gällande namn och processer för att det ska bli greppbart.

Nu har jag ju skaffat mig det och hänger med, men den är inte särskilt roligt skriven ändå. Jag läser för att det alltid finns ett intresse av hur Socialdemokraterna under motsvarande period uppfattas av honom. Mest irriterad blir jag på beskrivningen av Juholt som jag finner djupt orättvis. Eller ja, egentligen är det väl bara det som irriterar mig alls. Resten är rätt väl känt.

I boken beskriver han hur de gör förändringar på arbetsmarknaden. Det kommenteras i Torps bok så här:

1 juli 2007

”Arbetslivsinstitutet läggs ner. Sverige blir utan bas och riktning för arbetslivsforskningen. Alliansregeringens första budgetproposition innehåller också stora nedskärningar av Arbetsmiljöverket, närmare 160 miljoner kronor ska tillsynsmyndigheten spara till 2009. Inspektörerna minskar, liksom kontrollen av arbetsgivarna. Nordiska grannländer häpnar över att Sverige som en gång var föregångslandet i arbetsmiljöfrågorna halkar efter.

15 december 2008

Alliansregeringen inför nya regler för arbetskraftsinvandring. Även Miljöpartiet röstar ja. Arbetsförmedlingens kontroll slopas. Politikerna låter företagen själva bestämma behoven av utländsk arbetskraft.

Vidare beskrivs sedan förändringar av F-skattereglerna så att det blir enklare för företag tvinga anställda att starta eget och därmed slippa ansvar för dem. Revisionsplikten för små företag tas bort, vilket handlade om 70 procent av alla företag. Sedan dess har aktiebolag som företagsform blivit ett bra verktyg i den ekonomiska brottsligheten.

Och så om överenskommelsen med Miljöpartiet 3 mars 2001

Den borgerliga regeringen går ihop med Miljöpartiet om migration. Det ska vara lätt att komma till Sverige och försörja sig som anställd eller driva företag. Efter migrationsöverenskommelsen säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M):

”Vi som tror på att människor ska kunna röra sig över gränser och söka sig ett bättre liv någon annanstans har gjort den här överenskommelsen”.

Torp fortsätter beskrivningarna om hur Arbetsmiljöverkets tillsyn 2015 har minskat från 35 000 till 20 000 per år. Hur handeln med arbetstillstånd pågår och hur byggboomen skapat ett samhälle som vuxit sig enormt.

Jag har bara hunnit läsa halva Torps bok efter att jag påbörjade den igår kväll. Men det den vill skildra (som iofs inte var okänt innan heller), hur Sverige blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta pengar, hur människor utnyttjas brutalt då de sover i skogen på natten och reparerar din bil på dagen är så viktigt. Den är dessutom lättsamt skriven. Enkel för de flesta att läsa igenom.

Det är ett oerhört viktigt dokument över nutiden och som verkligen skulle behöva både mer uppmärksamhet och givetvis åtgärder för att få stopp på dessa människor som utnyttjas. De som är ansvariga måste stå till svars och benen för denna marknad bara kapas.

Om du frågar mig är det av ännu högre prioritet apropå migration än att fundera på om vi ska hjälpa människor som flyr för sina liv, det vill säga asylsökande.

Nu är Reinfeldts bok ledig. Säg till om du vill ha den av mig. Försten får den så att säga.

För något nummer sedan intervjuade Aktuellt i politiken Sandra Håkansson. Jag är en av de politiker som hon har intervjuat i sin forskning. Känner igen så mycket av det hon berättar här. Nu finns inte artikeln på nätet, i alla fall inte så jag hittar den, men hittade en annan om det hon gör.

Det enkla syns dock i rubriken.

Du kan läsa artikeln i Arbetarbladet HÄR.

Utdrag:

”Jag vill, likt Löfstrand, se en tvingande lag för kommuner att bygga hyresbostäder som folk har råd att bo i. På så sätt kan inte Solna och Täby eller andra rika moderatledda kommuner svära sig fria från ansvar och fortsätta göda klassklyftorna lika enkelt som de hittills kunnat göra. Jag vill också se ett större statligt ansvar för ökad ekonomisk jämlikhet mellan kommunerna.” 

Tillsammans med mina riksdagskollegor och en kommunpolitiker från varje kommun i länet uppmärksammar vi demokratins villkor.

Utdrag ur texten nedan. Hela kan du läsa HÄR.

”Som kommunpolitiker har du ett helhetsansvar för att ekonomin ska gå ihop i alla verksamheter och för att fördelningen av medel ska styras av behov och ett jämlikt perspektiv. Ibland innebär det förändringar som innebär försämringar i ena änden, men som i slutändan gynnar kommunens medborgare och välfärdens kärnuppdrag. Skolstrukturer är ett exempel där debatten helt förståeligt kan bli rejält infekterad. Politiker har som uppdrag att utifrån ekonomisk ram och utifrån olika förutsättningar ge unga invånare så bra utbildning som möjligt. En mycket stor del av kommuners budget går till skola och äldreomsorg, och pengarna ska förstås användas på bästa sätt. Som politiker vill man då värna rätten till utbildade lärare och bra lokaler. För att kunskapsinhämtningen är den stora meningen med skolan. Det kan stå i motsats till många andra intressen, som inte har med uppdraget att ge alla elever goda förutsättningar till god och likvärdig kunskapsinhämtning att göra.”

”Det fina med demokratin och partipolitiken är att alla, även du, är välkomna att vara en del av det grupparbetet. Ju fler vi är, desto bättre går det att fånga upp goda idéer och tankegångar. Drömmen för oss med uppdrag vore att det stod en hel hord partimedlemmar bredvid oss och aspirerade på uppdrag. Om fler personer är beredda att lägga av sin tid och energi för detta, så kommer urvalet och kompetenserna att bli högre. Det vill alla.

Har du en idé om hur du vill att samhället ska se ut? Kontakta det parti som är närmast din värdegrund. Du kommer att få utbildningar och möjlighet att engagera dig efter egen tid, lust och ork.”

Förra veckan skrev jag en debattartikel som publicerades här och där. Saker värda att tänka på året runt eftersom du alltid är konsument.

Den här veckan är det Black Friday. Ett fenomen som kommer från USA där billigare priser erbjuds. I år tror Svensk Handel att det kommer att handlas för sju miljarder kronor mer än förra året då.

Det här är ingen text om konsumtionskritik. Om man vill och behöver handla varor förstår jag till fullo varför man vill göra det när priset är billigare. Det här är en text som är kritisk till vilseledande marknadsföring.

Vi vet att företag som säljer varor vill locka oss med reklam och erbjudanden på olika sätt, oavsett om det handlar om Black Friday eller annat. De vill att vi ka välja att handla hos just dom.

Just nu går till exempel en reklam för bindor på TV. Always lovar att deras bindor skyddar ”upp till 100 procent”. Hundra procent låter bra, men upp till betyder att de garanterar absolut ingenting. När jag mejlar dem för att fråga får jag en teknisk beskrivning av bindan med repetitionen ”… som gör att man är skyddad upp till 100 %.” Det vill säga inget svar. Jag känner mig helt dumförklarad.

När jag får mejl från kundklubbar där jag är inskriven (de vill kalla mig medlem men det är falskt för jag har inget inflytande) heter det ofta så här:

”Femtio procent på valfri vara”. Sedan finns en liten stjärna. När jag läser stjärnans förklaring räknas upp ett antal saker som inte ingår i erbjudandet. Det stämmer alltså inte att det gäller på valfri vara.

Utanför butiker kan finnas skyltar med stora siffror om 70 procents rea. Men ovanför står pyttelitet ”upp till”. Återigen, skylten är inte riktigt rättvisande.

Butiker kan marknadsföra till exempel två för en på vantar. När man kommer till kassan visar det sig att det inte gällde just de vantar jag tagit, något man inte förstår.

Eller butiker som skyltar om reapriser, man läser på lappen och tror att priset ska dras av i kassan men var avdraget redan.

Inte sällan är det så att vi kunder storhandlar i matvarubutikerna, plockar åt oss erbjudanden vi gillar och när man sedan orkar kolla kvittot väl hemma så har man ändå fått betala fullpris. Tid och ork gör att vi inte går tillbaka för att klaga.

Just inför Black Friday har Konsumentombudsmannen tittat på hur butiker agerat och ser fusk.

Kända butiker som Intersport, Sportamore, Jollyroom och Ur&Penn kritiseras för att ha använt sig av vilseledande priser eller marknadsföring. Konsumentombudsmannen (KO) förbjuder de fyra företagen från att ange ordinarie priser som produkterna aldrig har kostat innan, eller alldeles för kort tid enligt DN.

När du går på stan och tittar i butikers skyltfönster är de skyldiga att i fönstret tydligt skriva ut vad de skyltade varorna kostar. Hur ser det ut hos dig?

Det är inte lätt att vara konsument och man vill vara säker på att det som kallas erbjudande också är det och man vill inte bli vilseledd gällande vad det är man köper.

Jag handlar helst hos företag som inte vill lura mig.