Författararkiv: Elin

I havet finns så många stora fiskar

I natt blev jag uppe till tre av två anledningar. Den ena var en märklig diskussion i en KD-tråd där ingen verkar läsa det någon skrev. Den andra var den här boken.

Lövestam beskriver här den povra vardag som många barn växer upp i. Hos föräldrar som är omdömeslösa, mår dåligt och utsätter sina barn får sådan som ger ärr i själen för resten av livet.

Här är det femårige Malte som bor med mamma och mammas man. Frustrationen över hemsituationen gör att Malte inte riktigt beter sig som de andra barnen på förskolan. Dessutom blir han offer för en pedofils framfart.

Mycket mörker vävs ihop i storyn kring Malte.

Det här triggar de tankar som jag ofta hade när jag satt i socialnämnden och sedan har sett fall i media där föräldrar anser att de blivit kränkta eller liknande när de blivit föremål för utredning hos Socialtjänsten. Min tes är hellre en gång för mycket än en gång för lite. När det gäller misstanke om barn som far illa finns inget skvallrande. Då ska minsta misstanke rapporteras och utredas.

Boken visar också på hur det som kan te sig som den största omtanke kan vara något helt annat och därmed komplexiteten.

 

Polisen i Alvesta/Växjö om fyrverkerier

Från Facebook:
Förlåt att jag ljög för dig som ringde till polisen för att klaga på att vi inte gör tillräckligt för att stoppa ungdomar och vuxna att smälla fyrverkerier på otillåtna tider. Jag berättade sanningen när jag sa att det var svårt för polisen att ta folk, som skjuter fyrverkerier på otillåtna tider, på bär gärning. Jag berättade sanningen när jag sa att det är mycket resurskrävande att spana efter,… ta fast de skyldiga, skriva en anmälan och utreda brottet. Jag berättade sanningen när jag sa att polisen inte har möjlighet att skriva en ordningsbot till dem som vi ev. tar på bär gärning.
Jag berättade sanningen när jag sa att problemet är så stort att vi som polis inte har någon möjlighet att göra en effektiv insats för att förhindra folk att smälla fyrverkerier på otillåtna tider.  Jag berättade även sanningen när vi diskuterade rätt och fel gällande försäljning av fyrverkeri till allmänheten och jag sa att lag är lag och vi som polis måste acceptera det och jobba med de förutsättningar som vi har oavsett hur frustrerande det är. Men jag ljög när jag sa att ingen skulle vara gladare än jag om man ser över lagen som tillåter allmänheten att köpa fyrverkeri!! Jag ljög för att jag antar följande personer skulle vara gladare än jag om man såg över allmänhetens rätt att köpa fyrverkerier.
1. Ambulanspersonalen och akutsjukvårdspersonalen som måste ta hand om personer med svåra brännskador och ansiktsskador.
2. Räddningstjänstpersonalen som måste släcka onödiga bränder som orsakas av fyrverkerier
3. Hundägaren och andra djurägaren som får helt galna och livrädda djur till följd av smällar på otillåtna tider som man inte kan förbereda sig för.
4. Ansvariga för skolor och ägare till lägenheter och hus som har brunnit på grund av fel hanterade fyrverkerier.
5. Anhöriga till de ca 200 personer som skadas (och i vissa fall dör) av fyrverkeri olyckor varje år i Sverige.
6. Renhållningsarbetarna som städar våra torg, gator och parker
Vi som polis har vilja, men tyvärr inte resurser eller snabba och effektiva verktyg, att göra en effektiv insats mot personer som använder fyrverkerier på otillåtna tider eller på ett olämplig sett.  Vi gör det bästa vi kan men förutsättningar är inte optimala. Trots bestämmelser att man måste vara över 18 år gammal för att köpa, finns det otroligt många ungdomar som har tillgång till fyrverkerier. Jag är MYCKET intresserat av att höra era åsikter om detta. //Scott.

Första dagen är en tisdag


Efter gårdagens maffiga middag hos vänner, med vänner och vänners barn och hundar har jag sovit länge. Undrar om det verkligen stämmer att vi tittade på Ulrik Munter innan vi somnade här hemma? Jo. Så började 2013.

Gjorde brunch av rester från i går. Jag nämner en fantastisk svampstuvning. Tittat i timmar på olika samtal om tolerans, deckare och annat på Kunskapskanalen. Går precis lagom långsamt.

Fyrverkerierna har smällt hela dagen i går och självklart också i dag. Senast för en minut sedan. På ställen där de inte får avfyras. Läser att en raket gått in i skola i Andersberg. En annan avfyrats i ansiktet på man.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så skadas 200 personer varje år av fyrverkerier så allvarligt att de måste uppsöka akutsjukvård. Trettio av dessa får vårdas länge tid på sjukhus. Nio av tio är män och hälften under 18 år. Lyckligtvis minskar de fysiska skadorna och min förhoppning är att det fortsätter.

Hur många djur som lider av att det smälls här och där nu och då runt nyår och sista april hittar jag inga siffror på, men den som känner djurägare kan inte ha missat den stora problematiken.

Bara fest och mat och baluns och skoj

Festligheter hela helgen. I fredags hemma hos Sergio så jag nästan stupade. I lördags tacos och Historieätarna med Markus, också proppmätt. I går hade jag några av mina allra närmaste vänner här. Vi tillverkar ju julklappar till varandra sen ungefär ett decennium tillbaka, vilket är kul på många sätt. Tina hade byggt en fin legosnötomte, Ullie hade gjort gottis i både fast och flytande form och Elin hade pärlat den här fantastiska skylten.

Ullie och jag ska dra iväg och handla för kvällens baluns. Säkert helt ensamma på affären. Vi blir ett gäng hemma hos Sergio i kväll. Vi är ansvariga för för- och efterrätt. Det finns en plan! Den kommer mest från Ullie.

2012. Känns för tröttsamt att göra en seriös lista. Det var ganska skittrist fram till sommaren. Då åkte jag och Mamma på vår första resa ihop. Till Island. Det var fantastiskt på alla sätt. Sen kom hösten. Jobb, jobb och jobb för ett bättre samhälle fortsatte med många sena kontorsnätter i Stockholm och roliga besök i länet.

Och så dök Markus upp. Då började det glittra. Det var väl ungefär det.

Någon annan är klockren

Kicki Norrman beskriver sig själv. Hade kunnat vara sättet jag beskiver mig själv på om jag varit lika skarp.

Jag uppfattas som rak och har inte alltid fingertoppskänsla för hur andra reagerar på mina ibland okonventionellt ur munnen uthoppande idéer, synpunkter och/eller sanningar. Vissa tror nog jag har en variant av Tourettes; själv tycker jag bara jag är klarsynt, har bråttom till pudelns kärna och tror alla förstår att jag alltid har välvilliga motiv. (Jag gillar generellt ALLA tills motsatsen är bevisad.) Dessutom är det ett personlighetsdrag som jag visserligen av praktiska skäl försöker fila ner men som inte går att ändra över en natt. (Tills jag lyckas kan vi väl kalla mig ”ofiltrerad”, okej?)

Om spåren i Arbetarbladet i dag

För att trafiken på spåren ska ha en chans att fungera är det nödvändigt att utpekade järnvägsprojekt genomförs. I länet oroas jag över de försenade järnvägsprojekten Skutskär-Furuvik och Söderhamn-Kilafors. De måste byggas klart utan dröjsmål. Båda objekten finns med i nuvarande nationella plan.

Enkelspåret på sträckan Skutskär-Furuvik är en mycket besvärlig och hämmande flaskhals för trafikeringen i sin helhet mellan Norrland och Stockholm. Prognoser visar en ordentlig ökning av trafiken inom den närmaste framtiden på denna sträcka, både av gods- och persontrafik. Detta nödvändiga dubbelspårsbygge ska, enligt uppgifter från Trafikverket, förhoppningsvis kunna påbörjas under 2013 för att vara färdigställt 2015. Förutsättningen är att medel görs tillgängliga. Det är mycket angeläget att detta dubbelspårsbygge påbörjas snarast möjligt så att det kan vara färdigt senast 2015.

Ombyggnaden av järnvägssträckan Söderhamn-Kilafors har återigen försenats. Byggnationerna har avstannat helt, och enligt de senaste uppgifterna från Trafikverket kommer det inte att vara färdigbyggt förrän tidigast 2017. Byggandet har redan kommit en bit på väg och samtidigt är befintlig räls och kontaktledningar borttagna på stora delar av sträckan. Omledningsmöjligheterna vid trafikstopp på Stambanan och Ostkustbanan har därmed dramatiskt försämrats för en lång tid framåt. Oacceptabelt.

Behovet av denna sträcka har ökat ännu mer när Botniabanan och Ådalsbanan nu öppnats för trafik. Därmed ökar trycket med ytterligare godstrafik på Ostkustbanan och sträckan Söderhamn-Kilafors behövs i ännu högre grad för att kunna avlasta och för-dela godstrafik till södra delen av Norra stambanan och vidare mot Avesta/Hallsberg/Göteborg.

Enkelspåret på sträckan Skutskär- Furuvik är en mycket besvärlig och hämmande flaskhals för trafikeringen i sin helhet mellan Norrland och Stockholm.
Jag undrar nu vilka besked Trafikverket och infrastrukturminister Elmsäter-Svärd har.

Elin Lundgren (S) riksdagsledamot Gävleborg