Författararkiv: Elin

Flyga drake

Har förstått att det finns en mycket bra film som bygger på den här boken. Den har jag inte sett, men kanske är lite sugen nu.

Boken är, utan överdrift, fantastisk. Tänk en bok du läser enbart för snabbt och lätt och avkoppling. Och så motsatsen till det. Det är Flyga drake. Historien är hela tiden relaterad till Afgahnistan. Det betyder namn och begrepp som hjärnan inte bearbetar varje dag, bara en sådan sak. En fin familjehistoria. En historia om skuld och skam. En resa i tiden.

Om du precis som mig missat den här lite tidigare, hämta igen det.

Mobackes, Bollnäs

Dagens företagsbesök var på Mobackes i Bollnäs. Jag har hört så mycke tpositivt om detta ställe av min familj tidigare så jag såg mycket fram emot det.

Förutom ett mycket gott bemötande av Lars Mobacke, hans son Gustav och övrigt lunchsällskap, till exempel Fredrik Bolkéus som driver Björkmans möbler, så hade vi ett intressant resonemang om näringsliv och företagande.

Efter att ha träffat rätt många företagare de senaste åren tycker jag kunna urskilja två typer. Jag beskriver den ena här och som jag uppfattar Lars.

En starkt driv och en vision, en insikt om att man själv bygger företaget och ingen annan åt en, att omge sig med rätt personer och viktigast, att förstå vad kunden vill ha och leverera det.

Det sista blir än mer viktigt för viss typ av handel, där internetbutiker kan vara en stark konkurrent. Växter är givetvis en sådan. Varför åka till Mobackes när man kan köpa frö på nätet? Varför åka till Björkmans istället för att köpa nätmöbler?

För att besöket i sig bjuder på en upplevelse (på Mobackes fantastiska miljöer och urmysig restaurang t ex), att få prata med människor som kan sin grej och brinner lika mycket som du för en perenn och tryggheten. Handlaren finns nära och blir det problem så löses dom lätt. Det är alltså mer än själva varan, och det är värt mycket.

Tack för i dag Mobackes!

Vardagsilskan

I princip kan jag inte ta del av texter, TV, film utan att bli otyglat arg över nåt. ett exempel från i dag är den här annonsen som var i någon tjejtidning jag bläddrade i.

Den lämnar så många frågetecken. Är det så att en president behöver stor muskelstyrka? Är det så enkelt att tjejer har tränat för lite för att vi ska få ta del av tunga maktposter. Är alla manliga presidenter vansinnigt vältränade?

Jag orkar inte.

Och jajajaja, jag fattar att någon tycker att det här var lite roligt. Det kanske det är. Om man har en annan humor än den jag har och det vet jag ju att en hel bunt har.

En god centerpartist

Den här fine centerpartisten som på Rapport ikväll beskrev det han tyckte var det största problemet i Sverige: Det finns barn som lever i familjer som inte har råd att köpa fotbollsskor. Och så finns det barn som lever i familjer som funderar på att byta ut ett fem år gammalt kök.

Klockrent!

Vem börjar med ett slutresultat?

Jag vill säga något om det här med Centerpartiet. Även om jag inte slavist följt mediedebatten är den ORIMLIG. Alla partier måste få kasta upp förslag som de ska arbeta med internt och ha en process kring. Ibland undrar jag om journalister inte förstår att ett första förslag är just det. Inte slutresultatet. Vem kan börja med att prestera slutresultat?

Om jag ska säga nåt om innehållet utan att ha läst annat än sammanfattningar fattar jag inte varför månggiftet är upprörande när det finns tankar om plattskatt. Det är väl det värsta värsta om vi nu skulle få för oss att jämföra just de två.

Heldag med LRF i Hälsingland

I dag har vi varit riksdagsledamöter från S, V, MP, C och FP som träffat LRF och lantbrukarebrukare i Hälsingland. Jag har lärt mig att Sverige är sjävförsörjande på femtio procent på mat. I händelse av kris klarar vi att ge svenskarna mat 3 dagar, om vi inte får importera.

Det är en kontext att ha med sig när vi talar om lantbrukares situation. Det kapitalistiska tillgång och efterfrågan fungerar inte riktigt här tycker jag. Arla sänkte precis mjölkpriset för bönderna igen med hänvisning till den globala marknaden. Konsekvensen kommer att bli att fler mjölkbönder lägger av. Det betyder ännu svårare att hålla landet med mat.

Vi ställer relativt hårda krav på djurskyddet i Sverige. Det tycker jag är mycket, mycket bra och det tror jag de allra flesta konsumenter också tycker. Märkligt då att det inte är fler kommuner och landsting som i sina upphandlingar ställer samma krav som vi har lagstiftade i Sverige. Det blir knepig konkurrenssituation för våra lantbrukare. Och helt ologisk.

Grisar. Visste ni att suggorna sedan 80-talet transportras fram och tillbaka mellan gården där de grisar och gården där de semineras? Fördelar med sättet som handlar om avskiljning, möjlighet skura stallar osv är att det stävjer sjukdomar. Men särskilt pittoreskt är det inte.

Jag tycker det är vansinnigt kluvet detta med att se våra hushållsdjur i ”produktion”. Även när djurskyddsreglerna uppfylls undrar jag hur najs det är att vara gris i en box med inget att göra. Och en ljudnivå som kan bli enorm upplevde jag i dag.

Jag vet att människor vill äta kött. Och det bästa jag kan göra är att verka för att djuren under sitt liv har det väldigt bra. Själv har jag inte ätit kött på kanske femton år. Aldrig något jag tycker är svårt eller krångligt eller längtar efter. Inte ens kålpudding. För jag äter inte mina vänner. Men så enkelt är det inte, för jag äter mjölkprodukter och ägg … De djuren kommer att bl kött innan det är färdigt så jag är en del av systemet, mycket medveten om det.

Men den smärtsamt kluvna känslan av att avsluta dagen med att för första gången hålla en griskulting. I början av dagen klappade jag en som var bara en dag. den här var född på julaftonen. En varm, trind, spolformad, kompakt och lugn liten skär kropp i min famn. Underbara gris! Som någon ska äta upp. Det bara är så. Den finns inte för sin skull utan för vår skull.

I övrigt är LRF mycket goda värdar och arrangörer. Tack för bra diskussioner.

 

Dagens fokus

I dag ligger det på sociala krav i upphandlingar, kyrkovalet och allmän planering. Och lite inläsning då.

Och jag medger, lite grann funderar jag också på hur personer vars agenda är obegriplig för mig är funtade. Eller vilka uttryckt människor tar sig friheten att svänga sig med och använda om andra. Som de inte har en aning om. Och det är väl just det, att jag inte har någon aning heller. Om hur de som kallar andra riktigt fula saker funkar. Ond cirkel.

 

Natten hos SSU

Ahmed och jag fick alltså den stora äran att hänga på SSU:s nyårskurser och prata politik och blanda drinkar med SSU:arna på Bommersvik.

Stor ära för oss och gryniga bilder från en kul kväll här. Strax innan 0200 packade vi ihop.

 

Så här kan det vara

Två kommentarer ramlade nyss in på bloggen. Nu kanske personen i fråga, som liksom ”kamouflerat sig” som två identiteter tror att jag kommer att grina hela kvällen. Det kommer jag också. Men inte för att jag är ful eller vidrig, utan för att det finns människor som mår bra av att skriva på det här sättet. Det är synd om dom.

En på ett inlägg där jag syns på bild.

Åke (IP: 94.234.186.12, 94.234.186.12) E-post: ake3@hotmail.com
Kommentar: Elin. Du är lönnfet och jävligt ful.

En på texten som polisen Scott skrivit om fyrverkerier:

Johan (IP: 94.234.186.12, 94.234.186.12) E-post: johan_a79@hotmail.com URL    :  Kommentar: Scott är nog en äcklig sossesnut. Lika vidrig som Elin som vet och kan allt bättre än alla andra. Och som helst av allt vill få bestämma över alla andra. En tvättäkta sosse. Fy fan.   Det är så man vill spy.