Författararkiv: Elin
När Tele2 hittar på
Såg igår att jag fått en efaktura från Tele2. Med en avgift för anslutning till hemtelefoni samt samtalsavgifter från 2005 och till nu. Totalt ungefär 250 kr. Märkligt. Med tanke på att mitt hemtelefonnummer i dag är reggat hos annan operatör och däremellan har varit hos ytterligare en. Skickar ett mejl, berättar att jag inte förstår fakturan och inte kommer att betala.
Dam ringer. Förklarar att jag varit kund hos dom sedan 2004 och att min hemtelefon ligger hos dom med det nummer jag frågar om. Oklart däremot varför jag inte fått en faktura på nåt på åratal … Oklart också varför de tror att jag till betala en anslutningsavgift till nåt jag redan har (enligt dom). Prishöjningar hävdar hon. Och att jag ska ha fått ett brev hem om detta.
Jag kommer inte att betala någonting meddelar jag och hon säger okej och att hon ska avsluta mitt konto hos dom. Som jag inte visste att jag hade.
Ringer min nuvarande operatör i ett annat ärende. Förklarar situationen för dom, och de blir mkt upprörda på förfaringssättet och vet med säkerhet att det här numret är hos dom sedan nåt år.
Ville bara berätta. Om någon annan drabbats lika.
Enkelt
M och hårdare straff
Har sett M skymta förbi på nyheterna i helgen och förstått att de istället för att prata om sitt jobbmisslyckande har gjort det populistiska att prata om hårdare straff.
Frågan är om de förstår att de klyftor de jobbar så hårt på att få till i sig är en bidragande orsak till att människor känner sig chanslösa och att risken därmed ökar för att människor väljer den kriminella banan. Inte för att de är onda utan för att de upplever att det är det enda som återstår.
Våldsbrott hörde jag Reinis prata om. Hörde honom inte nämna hur stor del av dessa som är kopplade till alkoholkonsumtion och hur han tänker om det.
De nickande pandorna
Och allt ska vara kärlek
Det här är en fristående uppföljare till Yarden. Yarden är en av våra moderna arbetarlitteraturklassiker.
Den här boken är en mix av en massa känslor och återblickar och uppföljningar kring Yarden. Det är klart att det känns. Men konceptet är inte helt enkelt att greppa. Däremot har jag en väldigt behållning av Lundbergs språk. Han är fantastiskt vad gäller att måla känslor med ord. Tänjer på våra språkgränser för att få det att passa perfekt.
Så värd att läsa.
Helgen vecka 11
Några av de jag tycker allra, allra mest om i hela världen har sovit här i helgen. Inte bara för nöje utan de var också anlitade för att göra nytta igår. Då var det världspremiär på mötesmetoden ”Påverkanstorg” för Socialdemokraterna i Gävleborg. Vi höll till på slottet i Gävle och nu är mycket arbete inför nästa sammankomst på distriktsårskongressen i april gjord. Häftigt var det!
Innan de kom i fredags svängde jag in på en av mina favoritblombutiker och köpte videkvistar, pärlhyacinter och den här vita skönheten. Jag är verkligen svag för växter. Hade jag varit mer konstnärlig hade florist varit min grej.
Bäst av allt var ändå sent i går kväll. JAG VANN SCRABBLE. Mina vänner (och Markus) är erkänt skickliga med orden och klurigheten. Jag kan minnas en gång någonsin tidigare som jag vunnit och vi har spelat rätt många omgångar av brädspelet. Jag har inte gått digitalt. Nu kanske jag aldrig behöver spela mer.
I detta nu sitter min mamma i en bil med en hund. Liz ska flytta hem till oss. Denna underbara varelse som jag siktar på att träffa nästa helg. Med andra ord, det blir också en kul helg.
En av de första med hen
Hej, Jag håller på med en artikel om förekomsten av pronomenet hen i riksdagen.Du är ju en av de riksdagsledamöter som har använt ordet i en motion (om pappors möjlighet att begära faderskapstest), och jag undrar bara:
* Vad tycker du om ordet hen? * Hur ofta har du använt det? * Varför använder du det i motionen?
Tack för hjälpen på förhand! Mvh Lova Olsson, reporter på SvD,
Hej! Jaså, jag har inte uppmärksammat att jag var en av de första med det var ju bra.
Jag tycker det är ett alldeles utmärkt könsneutralt pronomen.
Jag har använt det i kanske fem-sex års tid i sammanhang där det har passat. Minns hur jag pratade med mina elever om det när jag var lärare och tipsade om det. Skulle absolut kunna använda det mer.
Jag hade ingen annan tanke med det än att det språkligt passade alldeles utmärkt.
Källö Förskola i Gävle
I dag har jag besökt Källö förskola. Efter att ha läst i Arbetarbladet att svenska pojkar/killar är de snällaste i världen och att en tänkbar anledning kan vara förskolornas genusarbete ville jag hälsa på en och prata om det.
Så förutom att jag läst, ritat och pärlat en hel del har jag också pratat med pedagogerna om hur de arbetar med värdegrund och empatiövningar.
Ett fint arbete är det ni gör!
Barn: -Har du trosor på dig? -Ja, absolut har jag det! -Varför då?
Barn: Du har ett halsband som ser trasigt ut. -Ja, det kanske det gör men det ska vara så här. -Nä, det ska det inte.
Onsdag i Norrsundet
I morse tog jag bussen till Norrsundet. Det är ett år sedan jag var där senast på en onsdagsträff. Ett femtontal personer kom och spännvidden var ungefär hederrelaterat våld till folkbildning. Bättre än så blir väl inte en förmiddag?
Därefter fick jag träffa en grupp som jag styrt om schemat för och bett om votering för. Det är sällan jag är borta från en votering men i dag har jag det. Istället har jag träffat en grupp asylsökande från olika länder i Norrsundet. De har berättat sina olika historier och utan att gå in på dem i detalj gråter mitt hjärta. Världen är onekligen ett orättvist ställe och orättvisan mellan våra liv är så påtaglig att den går att ta på. Vilen skräck det är, att fly från obeskrivbara hemskheter, lämna det käraste och inte få veta vad som händer nu.
Norrsundet är en härlig plats. För den som är förankrad och har sina vänner och sin familj där. När man kommer långt borta ifrån slipper man visserligen en del uppenbara hot men i övrigt erbjuder Norrsundet inte så mycket när man är helt ny. Fyren har blivit en naturlig samlingsplats som de var mycket tacksamma för.
Medmänskligheten. Solidariteten. Har vi utrymme för människor som vill leva trygga liv. Ja. Det har vi.