I veckan kom Skolverkets rapport om läget i skolan.
Det ser ju inte alls bra ut. Vi visste det egentligen, vi ser att resutlaten sjunker. Vi visste också att det är så att den som har högre utbildade föräldrar klarar sig bättre. No news egentligen, men hur många gånger ska det behöva sägas innan nåt görs?
Utifrån skolbesök jag gjort på slutet och av det som sägs i rapporten konstateras det vi vet, det fria skolvalet är ett problem. En rektor sade till mig att vi aldrig, aldrig kan få en jämlik skola så länge systemet fungerar som det gör i dag. Skolverket säger ”ett genuint dilemma”.
Ur DNs artikel:
Enligt Ekström kan man göra mycket med dagens regler för att likvärdigheten ska öka. Kommuner kan till exempel se till så att resurserna fördelas jämnare mellan skolor.
– Kommunerna och fristående skolor kan också anstränga sig så att de allra mest erfarna och skickliga lärarna finns på de skolor där de behövs mest.
Problemet är ju att friskolorna, som många gånger har elever med bättre stöd hemifrån, inte ingår i fördelningen på det sättet. De ska ha lika mkt som kommunen lägger per elev till sina elever. I kommuner med stor andel i friskolorna blir underlaget för fölrdelning mindre och därför overksammare. Vad gäller att se till att rätt lärare är på rätt plats säger jag JA.
Vad säger Jan Björklund, ansvarigt statståd? Ur artikel på från SvD
Angående slutsatserna i rapporterna från Skolinspektionen och Skolverket att det finns stora klyftor inom skolan, säger Björklund:
– Klyftorna är för stora tycker jag, och det är ett par saker vi måste göra.
Bland annat vill Björklund återgå till mer ”katederundervisning” eftersom han anser att metodiken att eleverna ska ta mer eget ansvar för sin undervisning förstärker klasskillnader.
– Det andra är att jag vill att vi ska införa en lag med krav på kommunerna att fördela resurserna efter socioekonomiska kriterier, säger han.
Vad är det Björklund menar med ”katederundervisning” egentligen? Allt handlar väl om att anpassa metodiken efter gruppens behov.
Jag är helt övertygad om att framgångsfaktorn är rätt personer som lärare. Lärare som gillar ungarna, som gillar sitt ämne, som får fortbildning, som får rätt förutsättningar för att kunna lösa uppgiften och som vill bygga relationer med och kan leda de barn och unga som de jobbar med.
Resonerade frågan med person med 40 års erfarenhet från arbete i skolan och som också hen förfasas över tron på ”katederundervisning”. ”
”Jag hann verkligen uppleva både den och närhet till elever med personlig kontakt och att våga ge information som elever tar ansvar för när de blir sedda och ges personligt engagemang. Det är närhet och personlig kontakt mellan elev och pedagog som ger resultat!”
Jenny Wennberg på Arbetarbladet säger det som måste sägas under rubriken B-barn i B-skolor. LÄS HÄR
Glöm inte, varje unge är allas unge!
