månadsarkiv: december 2013

Sven pyntar rutor

rutor

Det blir alltid, alltid snyggast när naturen själv sköter pynt. Vad är vackrare än julblommor, gran- och lingonris?

Istället för sån där töntig spraysnö kan en få hjälp av Sven att täcka rutorna. Och hen kör inte bara kanterna hen inte!

 

Förskolan Uppfinnaren -igen!

snöiss

Tidigare i höst var jag på förskolan Uppfinnaren ihop med Stefan Löfven och Carina Jämtin. Då var det lite mycket så jag bestämde mig för att komma tillbaka för att se och höra lite mer om förskolan med naturvetenskapsfokus. Den är lokaliserad vid Teknikparken i Gävle, är nyöppnad och har plats för 40 barn.

Jag insåg pga vädret i morse att det skulle ta mig lite tid att promenera dig så jag startade i god tid och pulsade mig fram genom stan till andra sidan. Anlände precis i tid.

Vilken härlig förmiddag! Engagerade pedagoger, fina lokaler och underbara ungar.

Vi inledde med storsamling och luciasångsträning. Rätt många barn kikade på mig med ärligt nyfikna ögon. Sångerna inte bara sjungs utan också tecknas! Duktigt och smart.

Liten kille ville ha min hjälp att klä på ytterkläderna sen. Lätt att smälta när han bara drar iväg mig i handen. Det han inte visste var kanske att han inte fick fatt i en expert. Trots det klädde jag tre ungar.

Lite allmänt kik och prat och häng i Vattenrummet. Det är precis vad det låter som. Fyra tjejer iklädda endast blöjor leker hej vilt med rosafärgat vatten, burkar, flaskor, pipetter och svampar.

Nästan varje gång jag är på förskola imponeras jag över hur varje moment är genomtänkt och blir en lärsituation, och alltid rolig. Grundskolan har väldigt mycket att lära av det. Kanske faktiskt all undervisning kan vara rolig? Istället för att möte eleverna med ”allt kan inte var roligt”?

Nästan varje gång skrev jag. För att ibland känns det inte alls kul att kliva in på en förskola/ett klassrum. Oengagerad personal som vill prata om hur deppigt och svårt allt är. Torra miljöer som inte gör någon glad.

Man kan säga att Uppfinnaren är motsatsen till det! Suveränt kul!

 

Partiers medlemstapp, demokratin och engagemang

I går hade GD en artikel där de skrev om S i Gävles medlemstapp.

Siffrorna som redovisas är från 2008 och framåt. Hade siffrorna tagits med från många, många år bakåt i tiden skulle ni se att det här inte är en fallande kurva som börjat bara de senaste åren, utan för länge länge sedan. Det här är alltså inte på något sätt anmärkningsvärt eller underligt. Något jag också försökt framföra till media tidigare.

Däremot är det olyckligt, icke önskvärt och ett problem. Det har det varit hela tiden sedan trenden blev vikande.

Det är ett skit det här att det är svårt att få människor i dag att gå med i föreningar och att ta olika förtroendeuppdrag. Problematik som många organisationer jobbar med, inte minst idrottsrörelsen.

När det gäller politiska partier är det ett stort hot med ännu allvarligare konsekvenser än att idrottsföreningen får lägga ner. Partierna är en viktig del av demokratin och jag förutsätter att ett demokratiskt styrelseskick är något som vi önskar oss också i fortsättningen. Kanske inte exakt i dagens former, utan även demokratin kan som bekant utvecklas till något ännu bättre.

Men om inga vill bära den, hur blir det då? Det är en retorisk fråga givetvis, men att framtiden då ser mörk ut är givet.

Jag kan inte säga något om hur andra partier arbetar, men jag tror vi alla har det gemensamt att vi har en önskan om att fler ska vilja engagera sig och kan göra gemensam sak i detta.

När jag kandiderade till ordförande för Socialdemokraterna i Gävle (hösten -11) sade jag till tidningen att medlemsskaran är för liten för att ge en bra spegling av vad kommuninvånarna tycker varför de måste ges tillfällen att komma till tals på andra sätt i partiet. Det står jag fast vid. Vi är långt färre än på partiets storhetstid och befolkningen har lyckligtvis ökat.Jag har utifrån det sett till att vi ställt massor av frågor till folk på stan om politiska frågor de tycker är viktiga, organiserat dörrknackningar, annonserat efter synpunkter i tidningar, har en öppen Facebookgrupp …

Alla svar som kommer in är givetvis värdefulla.

Men för framtiden vore det än mer värdefullt om fler ville ta ansvar för samhällsutvecklingen på riktigt. Det måste givetvis inte vara i ett politiskt parti, men med motiveringen innan att det är politiska partier som utser representater till samhällets demokratiska organ, så ger det en särställning och är trots allt extra viktigt.

När jag får frågan om varför folk inte engagerar sig, är ju frågan egentligen felställd. Frågan borde ställas till de som inte har ett engagemang i ett parti. Min historia är ungefär så här enkel: När jag var 15-25 tog jag stort ansvar i nyketerhetsrörelsen, jobbad emed demokratiskolning, folkbildning osv. När jag var 25 insåg jag att ville jag driva politik på helheten är ett parti vägen fram. Tio år senare gör jag allt jag kan. Någon kanske tycker att jag gör fel saker ibland, men jag försöker mitt bästa och är öppen för konstruktiva förändringsförslag.

Allra helst jobbar jag i grupp och vill därför gärna omge mig med partikamrater som vill ge lika mycket som jag. Som tänker, funderar och lägger tid och energi på att forma socialdemokratin och organisationerna runt den.

Så, du som inte är partimedlem (oavsett parti) och partipolitiskt engagerad, vad kan vi som är aktiva i partierna i dag göra för att också du ska vilja ta steget att ta ansvar?

Ni tjänar lika bra som män!

Jag hade inte räknat med (det gör jag ju aldrig) att en liten tweet skulle få medial uppmärksamhet men GD valde att skriva om mitt stöd till Lilith.

Kommentarerna är färre än jag kunde tro, med tanke på ”känsligt ämne”.

INgen är nog

Den som har skrivits är genretypisk och lätt att bemöta.

Det består nämligen av en hel del felaktigheter.

På skolan som det här handlar om finns en klubb för män, Verdandi heter den (vet inte hur levande den är i nuläget). Det är ingen som har förfasat sig över den i det här sammanhanget. Även i andra delar av samhället finns föreningar och klubbar för olika kön. Jag är heller inte särskilt upprörd över det. Jag är själv medlem i S-kvinnor men får inte vara medlem i Tempelriddarna.

Vidare om kvotering, här späs myten på om att om en kvinna ska få ett jobb så är det underförstått att hon då skulle ha sämre kvalifikationer. Vi är ganska många som ser att det finns massor av kompetenta kvinnor överallt, och därför borde det ju vara så att det i företag, på chefsposter och i politiken var ungefär 50/50 på positioner med makt och inflytande. Så är inte fallet. Det kan vem som helst kika på om man är uppriktigt intresserad.

Det beror på strukturer och tankesätt som lever kvar så länge vi inte utmanar dem.

Det är självklart inte bara kvinnor som drabbas av ojämställdhet i tanke och handling. Män känner sig ofta negativt behandlade i vårdnadstvister utifrån sitt kön, killar som väljer ett traditionellt kvinnligt jobb får utstå gliringar och ifrågasättanden på annat sätt än kvinnor som slår sig in i manliga branscher, mäns machokultur gör att de oftare hamnar i situationer där våld förekommer osv.

Som feminister ser vi allt detta, och ser att könet är en faktor för hur det blir, det är inte slumpen. Inte heller kompetensen dessvärre. Det är vi emot.

Påståendet om lön är också felaktigt. Det görs studier som konstaterar att män och kvinnor på samma arbetsplats med samma arbetsuppgifter har olika löner, till mäns fördel. Den så kallade ”oförklarliga löneskillnaden”. Även detta går att läsa sig till om man önskar ta reda på fakta istället för att tro.

 

De där otäcka feministerna

I går skrev GD om nyheten att den feministiska föreningen Lilith på Vasaskolan i Gävle fått sin anslagstavla förstörs många gånger under kort tid.

Det är uppenbarligen så att någon eller några ogillar budskap om att män och kvinnor ska ha samma möjligheter. Hur någon nu kan tycka så …

Lärare har tagit ställning, all cred (GDs bild).

feminist

Ni vet hur det brukar sägas ”amen Sverige är ju mest jämställt i världen”. Nej, enligt den ranking som brukar användas är vi inte det. Det är Island. Om det sedan beror på att andra länder gått i kapp (bra för dem) eller som vi har stagnerat i utvecklingen vet inte jag, men vi kan väl bara veta att det inte är så. Vidare, att vara mest jämställd i en ojämställd värld behöver inte betyda att ett land ÄR jämställt.

Här är några tjejer som är inne på samma bana, och då sätter de odemokratiska krafterna igång. Precis som i kommentarsfält till exempel.

Jag postar det här till föreningen i dag för att visa mitt stöd.

vasa

 

Uppgraderingen …

… av min krukväxt- och stekpannepark går vidare.

julros

I fredagskväll besökte jag en vän. Det hade många konsekvenser. Jag var bla på hockey … Åttaåringar som bytte ut hela laget efter 90 sekunder. Bra grej. Tog tag i ett projekt som jag började förbereda för sju år sedan, med hennes hjälp. Hade aldrig gått annars.Och så hade hon köpt en felaktiv stekpanna som jag erbjöd mig att köpa istället. Så nu har jag på en vecka två nya!

I går var det hemmafix. T ex var jag till blomhandeln och köpte lite nya växter. Både gröna och som passar till jul. Julrosen som syns på bilden till exempel.

En häpnadsväckande sak hände. På kvällskvisten scrollade jag igenom Facebookstatusar och ser att vänner varit på en julfest med brynäs S-förening. Den hade jag verkligen anmält mig till! Men den hade bara försvunnit ur huvudet. Jag brukar typ aldrig glömma saker. Men nu har det hänt två gånger i år. Lyckligvis utan allvarlig utgång, men ändå. Jag får ta mig samman.

I dag, när det är advent (givetvis inte tre dagar innan …) , har jag tagit fram stjärnan och ljusstakarna och glatt mig åt att allt lyser. Några småtomtar också för stämningen.

Stora saker väntar, som en adventsbjudning och en bockinvigning. Bör träna också, men jag har så ont i låren efter fredagens PT-träning att jag i princip inte kan gå i trappor och ibland tappar kontrollen över musklerna även på slätt underlag. Något bättre i dag dock.

Kan man önska glad advent? Trevlig advent? Jag gör det i alla fall.