Kategoriarkiv: Socialdemokraterna

Regeringsbesök i Gävleborg

I torsdags höll regeringen sammanträde på Gävle slott. En fin gest förstås att göra saker på andra ställen än i Stockholm. Och det är det Löfven också trycker på, hela Sverige.

Därför åkte han också till Söderhamn, en kommun som inte haft statsministern på besök på 30 år sades det. Extra roligt tycker jag förstås som är därifrån. Innan kvällen med öppet möte började var vi ett gäng från LO-facken och politiken som käkade med statsministern. Han smet då iväg och pratade lite med en liten gäst som var på plats i god tid. Det är fint sånt, särskilt som det med Stefan inte känns konstlat.

I en stilla stund berättade jag för statsministern vad jag tyckte om vårt partis hållning gällande de ensamkommande. Det känns bra att ha gjort det öga mot öga. Att han vet att jag inte är nöjd.

Hörsalen på CFL blev full och statsministern fick onekligen feeling och pratade längre än planerat. Jag hade en nära på plats som inte vanligen är på politiska möten, och hon sade att det var så bra att få höra ett sammanhängande prat på det här sättet, inte bara snabba klipp. Det säger en del om hur partierna själva inte känns relevanta att lyssna på någon längre stund på avstånd (hur många ser Almedalstalen tex eller partiledardebatterna på TV där det ändå finns rätt bra tid?), och det man bjuds i populär-TV ofta är just snabbt och avbrutet.

Han var väldigt bra Stefan. Jag och Kristoffer fick äran att hålla i den korta frågestunden som också hanns med innan kvällen var över. Annika Söderhäll var också med och fick möjlighet att utveckla lite om sjukvården.

Den bästa nyhet som Löfven och regeringen hade med sig var den nya myndigheten som ska syssla med arbetslivsforskning, dvs hur undviker vi att människor blir sjuka på jobbet. En sådan inrättning fanns tidigare, Arbetslivsinstitutet, men lades ner av Alliansen. Att det nu kommer att bli mer fokus på den viktiga delen i människors liv, ett tryggt arbetsliv känns mycket bra. Att den också ska ligga i Gävle är skitbra men underordnat i sammanhanget.

lövis2 lövis3

lövis1

Är Socialdemokraterna i ett majoritetsmissförstånd om de ensamkommande?

afghbomb

Bilden är från New York Times i samband med den stora bomben i början av sommaren.

Vi är socialdemokratiska politiker som åker på studiebesök på fängelser, uppdaterar oss på budgetarbetet och håller koll på turerna inom Moderaterna.

Samtidigt går vi vi nästan sönder när det gäller det egna partiets agerande kring de ensamkommande från Afghanistan. ”Vi” är alltså de socialdemokrater satt oss in i frågan kring de ensamkommande unga och deras situation.

Vi är många från olika delar i partiet som har ställt frågor hela våren och fortsatt utan några svar. För de som mejlar till partiet (privatpersoner eller lokala S-föreningar till exempel) kommer ett mallsvar. Det innehåller en del av det jag nämner nedan.

Det är dåligt med svar på frågor om återvändandeprogrammet, hur det går med gymnasielagen, hur det ser ut med åldersbestämningarna nu, hur vi förhåller oss till att till och med Migrationsverket sagt att de gjorde fel i stor andel av utredningarna under förra året (nu med kanske?), eller hur det känns att vara socialdemokrat och inte ha något mer substatiniellt att säga än:

 ”Vi ska inte tillbaka till 2015”

”Vi kan inte ha fri invandring”

”85 procent av alla ensamkommande barn får stanna”.

”Vi har en rättssäker process”

Det är 2017. Situationen ser nu ut som den gör med en avgränsad grupp hårt pressade ensamkommande unga, utan nätverk i ett land där man knappt varit (för många) och där krig rasar och nu ska de utvisas. Trots att vi lagt så mycket resurser på dessa unga. Helt rätt förstås, men arbetet som socionomier och lärare har gjort går i stöpet för Sverige och det är många kulor som försvinner när vi inte tar vra på resurserna. Snart färdig arbetskraft med höga ambitioner. Således är det inget 2015 vi pratar om.

Att hitta en lösning för en grupp som redan är här, och som knutit an till Sverige, kan inte sägas vara fri invandring. Det gäller nämligen bara de som redan är här.

Den där siffran som olycksaligt dyker upp handlar alltså om den grupp MIgrationsverket räknas som under 18 år. Alla tusentals som Migrationsverket hipp som happ utan någon rättssäkerhet skrev upp i ålder tex förra hösten inkluderas inte i den (av dem får ytterst få stanna). Eller de som det är belagt fyllt 18 år. Det är en så kallad glädjesiffra som jag inte förstår vem som är seriös vill använda. Migrationsverket sade själva i somras att de nog måste se över hur det kan vara så, men har inte sett att de tagit tag i det.

Man skulle ju kunna hoppas att vi har en rättssäker process, och det är klart man vill tro det. Men de av oss som pratat runt mycket, läst och hört berättelserna vet att det inte är så. Jag repetererar. Migrationsverket själva säger, som sagt, att de gjorde fel i en stor del av utredningarna under 2016. Därmed är det inte ett giltigt argument.

Jag förstår utifrån de som jag har kontakt med från hela Sverige att det är väldigt svårt att få någon respons från de riksdagsledamöter som de mejlar till. Det är tystnad eller ett mallsvar. Jag förstår att de blir besvikna. Lärare, socionomer, kuratorer, idrottsledare och många andra som engagerat sig, upplåtit sina hem, följt med på Migrationsverkets möten och ser en sida av svenska staten som inte verkar fungera på ett bra sätt.

Då duger inte mallsvar. Då duger inte det som Socialdemokraterna hittills gjort för den här gruppen, dvs gymnasielagen och tillskjutna pengar till kommunerna för att de ska slippa kastas runt i landet.

Jag blir både ledsen och besviken när ansvarig minister säger ungefär att det finns inget som hon kan göra. Men det gör det, det har bollats upp flera exempel. Det är således fel. Mer mod och handlingskraft när det gäller människovärde måste socialdemokratin ha.

Förutom alla de unga och deras anhöriga som far oerhört illa i detta (har jag nämnt självmorden?), så är det en annan tanke som ständigt mal i mitt huvud.

Om Socialdemokraterna varit ett oppositionsparti 2017, hade vi då agerat annorlunda? Hade vi tittat på alla möjligheter som finns för att hitta winwin-lösningarna i denna mycket speciella situation? En kanske löjlig och absolut hypotetisk fråga, men jag är har svårt att tro att den relativt stora tystnad som råder nu inte hade varit vad vi sett då.

En sak är säker. På det här förlorar vi som parti massor i anseende hos stora grupper i samhället som hittills gillat oss. Men vi vinner inte ett skit hos några.

Jag fortsätter varje dag arbetet som jag som riksdagsledamot förväntas göra, enligt inledande mening. Men jag följer också denna fråga och säger vad jag tycker. Även om jag vet att det inte ses på med förtjusning. För svaren är inte på bordet och jag vet att vårt parti kan mer.

Jag tänker att det kan vara ett sådant där majoritetsmissförstånd. Ingen vill egentligen ha det så här, men ingen med tillräckligt med makt vågar ta det avgörande steget.

Ni kanske har läst om attentatet i Kabul i dag? Över 30 döda och nära 100 skadade.

Gävle Pride 2017

DSCF0646 DSCF1248

Ett par dagar av Gävle Pride är snart över. Jag, som var iväg på konferens i Gävle, har tagit del av fredagens Regnbågsnatt i Heliga Trefaldighet liksom av gårdagens parad genom stan.

Tusentals deltagare som vet att inget är gratis när det ´gäller friheten att få vara den man är, älska den man vill. Vi gick med vetskapen om att det finns många ställen där en parad är omöjlig. För dem gick vi

Vi var många Socialdemokrater som deltog, och nästa år hoppas jag på ännu fler.

Magdalena Andersson på Almedalsscenen

Magdalena

Magdalena Andersson, finansminister, talar för Socialdemokraterna i Almedalen i morgon. Det kommer att bli bra. Min bild av Magdalena är sådan att jag har den största tilltron till henne. Varje dag. Ingen slump att vi fått ordning på finanserna. Hon är even more to come!
Hon håller också alltid bra tal. Jag kommer att lyssna, om än på håll.

Jag har valt att inte närvara i Almedalen i år. Men hade jag, hade jag kanske haft plakat med mig med ”Magda är bäst på”.

Bilden ovan är hämtad från Expressens JÄTTEBRAIGA reportage från nyss. Läs det. Anna-Karin NIlsson heter fotografen och jag är mycket förtjust i bilden.

Torsdag 15 juni

Nu sitter jag på tåget och är snart hemma. Summerar dagen hittills.

I dag har vi haft sommarfika och sista justitieutskottsmötet. Vi hade besök av Tullverket som gav mycket bra information om sin verksamhet. Åt pannkakor med kamraterna efteråt.

Ett seminarium om hur Svenska Handel jobba med djurskyddet efter lunch. Stor framgång naturligtvis för alla konsumenter som inte vill köpa varor där djur plågats. Efterfrågan var stor fick vi veta.

Innan votering hade vi vårskål med Helgas, en förening för kvinnliga riksdagsledamöter. Inbjuden talare var S-studenters helt nya ordförande Nasra Ali. Bland mycket annat så talade vi om vikten av att hitta strukturer och stöttning så att kvinnor säger ja till uppdrag i samma omfattning som män gör. Enkelt budskap till kvinnor: Säg ja till förtroendeuppdrag om du får frågan. Och be om hjälp när det blir svårt.

rösta2

I dag röstade vi igenom ett klimatpolitiskt ramverk. En oerhörd framgång och en spark i röven på Trump, som inte vill ta ansvar. Bra jobbat av alla som kämpat fram det.

Så också regeringens skrivelse om brottsförebyggande arbete. Det har jag skrivit en debattartikel om.

rösta 3

 

 

 

Politikfik i Sandviken

hansens

Besökte i går politikfiket hos Sandvikens socialdemokrater, som hemlig gäst. Så många saker i livet jag aldrig tänkte att jag skulle göra. Som det superroliga.
Jag berättade om arbetet i justitieutskottet, lite om läget i Gävlepolitiken och varför jag engagerat mig gällande utvisningarna till Afghanistan. Bra medskick! Och då menar jag inte bara föreläsarpresenten (älska kakor, blev så glad när jag öppnade hemma).
Tack för att jag fick komma.
Dessutom fick jag skjuts hem av en kamrat, han hade inte ens vägen förbi Gävle. Så snällt. Och fortsatt prat!

Kort visit på Söderhamn Pride

pridehemmaI dag hade jag lunchföreläsningen på biblioteket på Söderhamn Pride. Jag valde att tala om hatbrott utifrån min roll i justitieutskottet. Ungefär 4 procent av hotbrotten klaras upp. Polisen har utifrån direktiv från regeringen jobbar på  kunskapshöjande och i juni lämnas revisionens förslag till rikspolischefen vilka rekommendationer de har. I höst går utbildningssatsningen vidare tillsammans med Forum för levande historia.

Ungefär 7000 hatbrott kan identifieras i polisanmälningar. Men i undersökningar svarar 100 000 fler att de utsatts. Slutsats: Anmäl alltid.

Roligt att vara på hemmaplan så mamma och min farmors syster kommer och lyssnar!

Det finns att göra i veckorna

riks1

Lite om vad som hänt i riksdagen i veckan.

Justitieutskottet hade debatt om brottsofferfrågor, mycket viktigt område. Min nye kollega Gustaf Lantz höll i den på sin tionde dag, där han ersätter en föräldraledig. Strongt. Han inledde så här:

”När jag arbetade på domstol fick jag se det som ofta döljs av både den som slår, och den som blir slagen. Det som annars bara anas. Kanske genom konstiga dunsar från lägenheten under, kanske genom ett par solglasögon en mulen dag.

Spruckna läppar, avslitna hårtussar, blod. Bilderna var bevis mot män som slagit kvinnor.

När rättegången ägde rum var blåmärkena borta men skadorna fanns kvar. Självkänslan hade inte läkt. Oron hade inte slutat mala. Barnen hade ofta sett och hört sånt som inga barn ska uppleva, och som inga människor glömmer.

Slagen hade riktats mot kvinnorna i deras hem, men samtidigt slagit fast en ordning som drabbar alla kvinnor. Dessa fega brott är den yttersta formen av maktobalans mellan kvinnor och män.

Slagen träffar oss alla, och är samtidigt allas vårt ansvar.
Samhället kan därför aldrig, aldrig, överhuvudtaget aldrig någonsin acceptera dessa brott.

Regeringens mål är därför glasklart – mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Punkt.”

Jag och kollegan Sultan lyssnade noga. Vi såg inte så här muntra ut hela tiden, eftersom ämnet inte tillåter det riktigt. Mitt hår var lite flurigt den dagen. Dags för frisör snart.

riks3

Det hölls en debatt om Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå” i onsdags morse. Jag gick dit direkt efter morgonmötet på justitiedepartementet och lyssnade.

Så här såg det ut. Inte  bildmässigt spännande. Men som jag konstaterat i dag, möten är inte det. Ändå läggs så många bilder upp på möten som knappast ger ett lockande intryck. Här bidrar jag. Det här är standard. När ett utskott debatterar sitter rödgröna ledamöter från utskottet på den vänstra sidan på halvcirklarna längst fram, de borgerliga på andra och SD längst bort på högra sidan. Vi som inte är närmast berört utskott (ett par stycken kanske varje debatt) sitter ofta på sin plats, vilket jag gjorde här.

riks2På torsdag, lunchtid, arrangerade socialdemokraterna i justitieutskottet ett kunskapsseminarium om polisen för de andra S-ledamöterna. Vi hade Mats Löfving och Krister Sandqvist från polisen hos oss. De talade om särskilt utsatta områden och polis i landsbygd. Lite motsatt problematik alltså. Vilket är ett bra exempel på den balans som polisen ständigt arbetar med. Glad att de tog sig tid att komma och träffa ledamöter som inte jobbar med polisfrågorna hela tiden, men är vetgiriga. Om två veckor kör vi detsamma med Kriminalvården!

Jag

riks4

Jag åkte hem efter voteringen på torsdagen, för hemma vill jag vara ibland. I morse tog jag 7:14-tåget tillbaka till Stockholm igen för att gå på Polisförbundets seminarium om framtidens polis. Det filmades och går att sePolisförbundet har tio punkter som de lyfter för en stärkt polisprofession. Anders Ygeman deltog.

riks5

När han kom in i rummet, han var sist, så stod Jan Björklund (L) och pratade. Han hade ett rätt flummigt och otydligt anförande, om ni frågar mig. Hur som helst. Följande hände:

riks6

Det var kul!

Andra maj

Det där första maj kommer som ett dån, och sedan är det över lika snabbt.

Vi hade en stabil tillställning i Gävle igår, med civilminister Ardalan Shekarabi, Kim Söderström, Byggnads och Emma Magnusson, SSU som talare. Vädret var fab.

Jag gjorde den här bilden som en grej att tänka på.

tack

 

Min vän Elin skrev den här sanna statusen på sin Facebook:

Jag är politiker sedan några år tillbaka. Inte för att jag gillar att ha makt, inte för att tjäna pengar, inte för att jag är den bästa för jobbet. Utan för att nån måste göra det.

Idag är det första maj. Jag ska för tredje gången tåga genom Mjölby bakom vår duktiga ungdomsmusikkår. Välkommen att delta, idag och andra dagar i demokratins tjänst.

Kongressen, lätt summering

jag har haft förmånen att uppleva flera stora kongresser med olika organisationer i mitt liv. Det är en fantastisk, gigantisk demokratiapparat, och en stor förmån att få träffa så många engagerade människor på ett så kompakt sätt.

Socialdemokraterna har 350 ombud, men massor av andra är på plats. Tror festen igår hade runt 1100 platser och mig veterligt är det flera som önskar vara med men blir utan plats.

Visst vet jag att det här landet (och världen) är fullt av socialdemokrater som jobbar på varje dag på olika sätt. Jag vet att en del tror att de ”vet alla sossar” utifrån vilka som syns frekvent på TV eller i den egna dagstidningen hemma. Men det är inte så. Vi är så väldigt, väldigt många och vi gör jobbet på olika sätt men tillsammans. Stefan Löfvens tal på festen i går berörde detta på ett utmärkt sätt. Det är en skön påminnelse i vardagsjobbet med politiken att få den här injektionen av alla andra. Jag tror att för den som kommer till sitt första stora sosse-sammanhang och det kanske var just den här kongressen, blir det en massiv kraft att mötas av allt detta.

I går höll också LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ett medryckande tal. Det handlade om motstånd och möjligheter. Han är en talare man orkar lyssna på till punkt, och njuter under tiden. Hittar ingen länk dessvärre.

En skola fri från vinstjakt och religiös påverkan. Ett område som verkligen lyfte! – Samhället ska säga: gör din plikt och plugga hårt så har du alla möjligheter framför dig. Oavsett vem du är, säger Ardalan Shekarabi, huvudföredragande för området.

Det han också gjorde var att hylla Kristina, sin lärare i Gävle. Kristina Hellström som också en är socialdemokrat och sitter i fullmäktige i Gävle. Fröken Kristina betydde allt för mig. Kristina har gjort ett viktigt jobb. Och skolan är full av lärare som gör storverk varje dag. Som betyder så mycket för sina elever.

Några av er kanske har zappat förbi kongressen på TV. Tyckt det verkar finnas en stor samsyn utifrån det ni hör från talarstolen. Då ska ni veta att ombuden har slitit både dag och natt, i formella temagruppsarbeten, i andra konstellationer för att hitta nya kompromissförslag. Det är ett riktigt tungt arbete som kräver massor. Av envishet, av vilja och av slughet på alla sätt. Så låt er inte tro att allt varit så lugnt som det verkat, verkligen inte. Däremot är det anständigt skött, som sig bör av personer som vill bära landet. Temagrupperna som processer fram nya, bättre förslag är så oerhört mycket smidigare för alla än att sköta allt old school från talarstol.

Jänter på festen i går. Jag, Frida från Sandviken och Linnéa från Gävle.

jänter