Etikettarkiv: Polisen

Polisen om utsatta områden

I dag kommer polisens rapport om utsatta områden. Du hittar den HÄR.

”Antalet områden som bedöms som särskilt utsatta är fler i den här rapporten jämfört med den förra rapporten. – Det beror främst på att vi nu har en fördjupad kunskap om problematiken i dessa områden, snarare än att läget har försämrats sedan förra året, säger Linda Staaf, underrättelsechef på nationella operativa avdelningen som ansvarar för att sammanställa rapporten.”

En av de viktigaste sakerna som finns att säga om detta har skrivits av min kollega Mattias tidigare i dag:

mattias

När Alliansen underkänner sin egen politik

dagens juridik

Förra veckan var det lite samtal om polisen bland annat och artikeln från Dagens Juridik är väl värd att läsa. Bilden är också deras.

Katastrofdåligt säger folkpartisten. Kristdemokraten är verkligen besviken.

Noterar också att kristdemokraten önskar mer ministerstyre. Ministerstyre för mig är handlar om att ministern lägger sig i enskilda fall, och så jobbar vi inte i Sverige. Men det jag tror hon menar, att styra myndigheter, det är så det är meningen att vi ska jobba …

Träffat Boråspolisen

I går fick jag träffa tre poliser i Borås som berättade för mig om hur verksamheten ser ut i deras del av Västra Götaland.

Det är, som alltid, roligt att möta människor som är engagerade i sitt arbete och har funderingar framåt. Vi funderade givetvis över framtiden gällande omorganiseringen, men orienterade oss också i vad de gör just nu. Särskilt talade de om de områdespoliser som de har som jobbar förebyggande i särskilda områden.

I torsdags hade Borås sin första torsdagssommarkväll. Torsdagskvällarna i Borås under sommaren är något extra och till den första skule beredskapen vara god varför också polishästar skulle vara på plats.

De träffade jag senare under kvällen och fick klappa (fast en kunde bitas lite, dock hindrar inte det mig). Det går inte att inte imponeras av polishästar. De klarar vad som helst, så är det bara. Stabilast i stan.

Tack för att ni tog er tid!

De reella valen

Husby. Ett ortsnamn och ni vet vad jag menar. Inte själva det geografiska utan det som händer just på den platsen. Som hänt på andra platser tidigare och som enligt uppgifter i natt spritt sig till andra orter i Stockholmsområdet.

Jag har följt diskussioner i sociala medier, ledartexter, diskussioner i nyhetsprogram och morgonsoffor.

Min slutsats är att det går att förhålla sig på många sätt samtidigt. Jag tar avstånd från våld och förstörelse. Samtidigt kan jag förstår varför det händer. Jag kan bolla förklaringar kring det, utan att tycka att det är okej.

Polisen. Jag vet att Polisförbundet försökt driva att det behövs ett större arbete kring etiska frågor i kåren. Det gör de av en anledning. Att de inte får gehör är olyckligt. Vi har sett tidigare att enskilda poliser inte verkar ha en stabil värdegrund. Det betyder däremot inte att hela polisväsendet består av människor som är rasister och beter sig illa i sin yrkesutövning (eller annars).  Det går att tycka att polisen måste finnas där det händer mycket, utan att tycka att några av dem därför får bete sig illa mot andra.

Polisen upprätthåller ordningen och ska skydda medborgare. Dels hindra de som gör felaktigheter från att göra fel (för allas skull, inklusive våldsmakarnas egen skull), dels skydda alla som befinner sig i området från att drabbas.

De rasistiska undertonerna. Att det är invandrare som inte är tacksamma över ”att ha fått komma hit” som nu förstör. De bruna krafterna bräker högt. Vill göra skillnad på människor med blont hår och svart hår, det ynkligaste någon kan göra.

För mig handlar det här om klass. Om vilka reella möjligheter människor upplever sig ha och hur mycket som står på spel. Jag brukar prata om hur vi får människor att inte välja kriminalitet. Jag tycker inte om begreppet ”hamna” i kriminella kretsar som brukar användas. Varför gör man ett sådant val, att göra kriminella handlingar? Olika såklart. Men den som inte känner att den har något att förlora på att göra kriminella saker har inte så många skäl att låta bli. Särskilt inte om den upplever att den har något att vinna på kriminaliteten. DU kan aldrig veta vad någon annan känner.

Jag tycker aldrig att det är ett bra val att välja kriminalitet. Och det skulle vara lätt för mig att likt alltför många andra ensidigt hävda att eftersom man har ett eget val har man bara sig själv att skylla om man hamnar snett.

Eller det härliga ”jag har minsann inte haft det så lätt men jag har kämpat”. Att enbart utgå från sig själv. Vi vet väldigt lite om varandras ryggsäckar. Vi har nog kämpat allihopa, men några har fått batterierna bättre laddade än andra. Bara för att en orkar betyder inte det att alla andra orkar.

Det kan vara lite patetiskt men låt mig göra en uppenbar klassjämförelse.

En person föds i en mycket välfungerande familj. Föräldrar med hög utbildning, välbetalda jobb. Kärleksfullt. Många vänner. Stort nätverk. Resor, språkresor. Skolan går som en dans. Erbjudanden om sommarjobb hos bekanta och inför vuxenlivet finns precis alla möjligheter och alltid föräldrarna och deras plånbok att falla tillbaka på. En grundmurad trygghet.

En person föds men kan inte bo med sina föräldrar pga deras missbruk. Familjehemsplaceras. Svårt att få skolan att fungera pga dyslexi och bristande stöd. Få eller inga riktiga vänner. Inget nätverk. Får byta familjehem flera gånger. Får veta att biologisk pappa tagit livet av sig.. Vet inte hur mamma mår. Klarar inte grundskolan. Vid 18 år sparkas den ut från familjehemmet. Har ingen egentligen.

För att förekomma missuppfattningar: Jag menar INTE att 1) alla från Husby har haft en rutten barndom eller att alla kriminella har det 2) att alla familjehemsplacerade har det dåligt 3) att alla som växer upp tryggt får bra liv

Det enda jag menar är att det är lätt att förstå hur en hopplöshet kan byggas upp av vissa situationer. Om man vill förstå.

Att analysera, fundera och nyansera är inte att samtidigt ursäkta som det här och där påstås. Det handlar om insikten att det inte finns ”en sanning”, att det inte finns ”en verklighet”. Det är grått. Allt är grått.

När människor gör val du inte förstår är det din skyldighet att fundera över hur det kan bli så. Och om valet är uppenbart dåligt, skadligt för den själv eller andra att fundera över om du kan vara en del av ett annat alternativ.

Men vad har detta gett, förutom brända bilar, rädda människor och en hel del självutnämnda experter? Att vi nu pratar om det här.

Jag väljer medvetet att inte göra detta till partipolitik. Ni tänker ju själva.

Lästips: Anders Lindberg och Jenny Wennberg.

Polisen i Alvesta/Växjö om fyrverkerier

Från Facebook:
Förlåt att jag ljög för dig som ringde till polisen för att klaga på att vi inte gör tillräckligt för att stoppa ungdomar och vuxna att smälla fyrverkerier på otillåtna tider. Jag berättade sanningen när jag sa att det var svårt för polisen att ta folk, som skjuter fyrverkerier på otillåtna tider, på bär gärning. Jag berättade sanningen när jag sa att det är mycket resurskrävande att spana efter,… ta fast de skyldiga, skriva en anmälan och utreda brottet. Jag berättade sanningen när jag sa att polisen inte har möjlighet att skriva en ordningsbot till dem som vi ev. tar på bär gärning.
Jag berättade sanningen när jag sa att problemet är så stort att vi som polis inte har någon möjlighet att göra en effektiv insats för att förhindra folk att smälla fyrverkerier på otillåtna tider.  Jag berättade även sanningen när vi diskuterade rätt och fel gällande försäljning av fyrverkeri till allmänheten och jag sa att lag är lag och vi som polis måste acceptera det och jobba med de förutsättningar som vi har oavsett hur frustrerande det är. Men jag ljög när jag sa att ingen skulle vara gladare än jag om man ser över lagen som tillåter allmänheten att köpa fyrverkeri!! Jag ljög för att jag antar följande personer skulle vara gladare än jag om man såg över allmänhetens rätt att köpa fyrverkerier.
1. Ambulanspersonalen och akutsjukvårdspersonalen som måste ta hand om personer med svåra brännskador och ansiktsskador.
2. Räddningstjänstpersonalen som måste släcka onödiga bränder som orsakas av fyrverkerier
3. Hundägaren och andra djurägaren som får helt galna och livrädda djur till följd av smällar på otillåtna tider som man inte kan förbereda sig för.
4. Ansvariga för skolor och ägare till lägenheter och hus som har brunnit på grund av fel hanterade fyrverkerier.
5. Anhöriga till de ca 200 personer som skadas (och i vissa fall dör) av fyrverkeri olyckor varje år i Sverige.
6. Renhållningsarbetarna som städar våra torg, gator och parker
Vi som polis har vilja, men tyvärr inte resurser eller snabba och effektiva verktyg, att göra en effektiv insats mot personer som använder fyrverkerier på otillåtna tider eller på ett olämplig sett.  Vi gör det bästa vi kan men förutsättningar är inte optimala. Trots bestämmelser att man måste vara över 18 år gammal för att köpa, finns det otroligt många ungdomar som har tillgång till fyrverkerier. Jag är MYCKET intresserat av att höra era åsikter om detta. //Scott.

Vi behöver fler kunniga, närvarande och engagerade poliser – polisutbildning behövs på landsbygden

Debattinlägg från kommunalråden i Hälsingland. Viktig fråga! Självklart fokuserar de på sitt eget område, men frågan är lika aktuell i andra delar av landet.

Landsbygdskommunerna har generellt problem med låg polisbemanning och svårigheter att rekrytera poliser. En lösning är därför att återinföra möjligheten till distansutbildning.

Polisen i landet kommer inom kort att omorganiseras till en sammanhållen myndighet. I den nya organisationen lyfts polisens samarbete med kommunerna fram, vilket är bra. Samverkan sker i och för sig redan genom bl.a. samverkansavtal för brottsförebyggande arbete i lokala BRÅ. I vissa kommuner har man även gemensamma lokaler och gemensam administrativ service.

Vi tolkar att ambitionen finns till hög lokal närvaro, även i mindre kommuner.  Att polisen är synlig, tillgänglig och effektiv samt att det lokala brottsförebyggande arbetet bedrivs aktivt påverkar i högsta grad synen på rättssamhället! Men fler brott måste också klaras upp!

Hälsingerådet, ett samarbete som består av kommunstyrelseordförande och oppositionsråd i de sex hälsingekommunerna, mötte i förra veckan polisledningen i Gävleborgs län. Orsaken var den låga polisbemanningen i somras samt centraliseringen av polisens resurser. Vi ville också diskutera om man befarar svårigheter att rekrytera poliser i framtiden. Den redogörelse som polisledningen gav visade ambitionerna till ett offensivt arbete för minskad brottslighet och ökad trygghet, men räcker det? Kommer det att finnas tillräckligt med poliser i vår del av landet?

För bara några år sedan var det svårt att rekrytera poliser hit, liksom till många andra orter utanför storstäderna. Vi vill inte hamna i den situationen igen!

I samverkan med Polishögskolan ordnades då distansutbildning på flera ställen i landet, bl.a. i Söderhamn. Utbildningen visade mycket goda resultat. Mellan åren 2003 – 2009 utbildades 87 poliser i landskapet. Antagningsprocess och kvalifikationskrav var desamma som för övriga aspiranter, men de som rekryterades var i genomsnitt några år äldre. Distansstudenterna hade livserfarenheter med sig i bagaget och de utvärderingar som gjordes visade fina resultat. Poliserna finns också i stor utsträckning kvar i regionen.

Vi ser med oro på att få aspiranter idag gör sin praktik i länet och att de som finns kanske inte väljer att stanna. Vi förväntar oss därför att regeringen och Rikspolisstyrelsen inser betydelsen av att den grundläggande polisutbildningen kan ges på distans och som tidigare, på studenternas hemmaplan! Vi behöver våra poliser!

Marie Centerwall, kommunstyrelsens ordförande Bollnäs, Roland Bäckman, kommunstyrelsens ordförande Ljusdal, Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande Söderhamn, Monica Olsson, kommunstyrelsens ordförande Nordanstig, Yoomi Renström, kommunstyrelsens ordförande Ovanåker, Caroline Schmidt, kommunstyrelsens ordförande Hudiksvall

Från Orbaden till Sandviken

I går började min dag i Bollnäs med den här vyn! Svårt att sura då även i arla morgonstund.

Jag var med när Hälsingerådet träffades i Orbaden. Det är kommunal- och oppositionsråd från landskapet som regelbundet avhandlar frågor de har gemensamma intressen kring. Skälet till att jag var inbjuden gäst var att länspolismästaren skulle berätta om verksamhet i landskapet/länet och jag är enda riksdagsledamoten i justitieutskottet från länet. En av resultaten av diskussionerna är att Hälsingerådet gör en skrivelse till Rikspolisstyrelsen och ansvarigt departement angående distansutbildning till polis i Hälsingland. Det fanns för några år sedan och har betytt mycket för myndighetens rekryteringsläge.

På kvällen var jag i Sandviken och träffade Socialdemokraterna där. Vi pratade om budgeten som jag gjorde mitt bästa för att pedagogiskt gå igenom. En av sakerna vi förde ett längre resonemang om är den obligatoriska sommarskolan för de som inte når målen i år 6-9. Jag har funderat mer på det i dag. Spontant är det ju ett misslyckande att vi inte kan stötta eleverna till det under terminerna. Å andra sidan är det också ett svek att inte erbjuda mer om det inte räcker. Kanske båda grejerna måste till. Vad tror ni?