Listor och fix

Jag har nu sammanfattat allt som är kvar att göra innan jag ska bege mig norrut när det närmar sig Jesu födelsedag.

Det betyder att jag har en stabil plan och stabila handlingslistor för att göra gottiset klart. Har t ex satt ny pepparkaksdeg för att få baka lite snygga pepparkakor i lugnt och ro utan busiga barn som gör astjocka svampiga kakor. Kul iofs.

Paketen i princip klara. Satsat på små. Mindre att bära. Tog dessutom upp en del redan förra veckan. Och så tvätten. Tvätten är gjord. Ska strax ner och hämta mattorna bara.

Och för att ni inte ska tro att jag inte funderar på livet efter julen lägger jag upp den här bilden och meddelar att Thage G Peterson kommer till oss i Gävle den 7 februari för att tala om hur han minns Palme.

Alla de här tidningarna

Det vore ju lögn att påstå att nu har jag äntligen använt alla mina magasin till något. Det här antalet sidor utgör kanske en tjugondels tidning.

Ända sen jag var 14 (?) har jag valt att lägga ner stor del av mina resurser (ärskilt då proportionellt sett) på magasin av olika slag. Oklart varför, men jag gillar det. Känslan av att bläddra och se annat än det jag upplever hela dagarn. Glamour helt enkelt.

Länge har jag tänkte att jag ska pigga upp min garderob lite och i kväll har jag ägnat mig åt det. Väl investerad halvtimme.

Min guilty pleasure

Det finns så många ”trots att” i den här sammanhanget. Trots att jag inte bryr mig särskilt mycket om kläder, trots att jag inte förstår vad som är så fantastiskt med NY, trots att jag tycker att dagens outfit är trist om den inte är ironisk, trots att jag tycker att huvudpersonen ÄR DUM I HUVUDET läser jag ändå, trots att jag inte skulle, bok NUMMER TRE av Sofi Fahrman om Elsa.

Det är bara så. Jag kan inte göra nåt åt det. Grattis Fahrman.

Köpte puddingarna till ljusstakar på RIA i lördags. Två kronor styck. Sjukt nöjd. Mörkröda även om det inte syns på bilden.

Jag skulle aldrig ljuga för dig

I mars skrev jag att jag ville läsa Moa Herngrens bok där hon nystar i hur svårt det är med kärlek. Under hösten har jag läst den. Som på bilden, på ett fik i Nyköping.

Jag tror att Cecilia som är bokens huvudperson kanske är liiite extrem i sina handlingar men inte i sina tankar, gällande äktenskapet med Josef. Jag vet givetvis inte, eftersom vi inte vet vad andra människor egentligen gör. Det spelar ingen roll heller. Herngren berättar en av många historier om hur instutitionen äktenskap inte är det mest ulitmata alltid. Hller hur det kanske var men inte längre blev.

Bra LRF!

Läser i Arbetarbladet om LRFs snabba insats för att fixa med djuren som plågats på en gård i Sandviken. Bra jobbat!

Ledsamt med djurplågeriet och det slitna uttrycket att det får gå så här långt. Jag lever i den fasta övertygelsen att de flesta djurhållare vill sina djur det bästa, och att när det spårar ur har det allvarliga bakomliggande orsaker.

En tragedi helt enkelt. Och LRF räddar upp en aning! Lotta är en redig person!

Oväntad onsdagkväll

Planen var att sunka ihop i soffan i mjukisar och tänka att nu är det inget med Stockholm på ett tag. För er som tror att riksdagsledamöter nu är lediga till i mitten av januari vill jag säga att i morgon har jag ett möte om näringslivet klockan 0800.

Hur som, Markus ringde mig när jag stod och väntade på sushin och gav mig en timme innan vi skulle vara på lucköppning av levande julkalendern som arrangeras i Gävle. I dag lucka 19 på Länsmuseet. Där spelade The Deer Tracks.

Sedan var det då mingel hos Sergio Magazine som jag missat och därför inte planerat in. Men det var ju störtfint! Självklart. Sergio är så tuff han. När jag ser det han gör tänker jag ofta på den där lille killen jag träffade första gången 1997 …

Så du är lite dålig nu?

I går kväll hade vi det vi kan kalla julemys på mitt kontor. Jonas gjorde i ordning gottis och så pimplade vi julmust. Lämnade konstoret halv ett och läste sedan en del innan jag sov. Följdaktligen trött på lektionen i engelska i morse. Sade att jag varit uppe med vänner och den mycket hyggliga engelskläraren följde givetvis normen och insinuerade att jag nu var bakfull. Medger att jag såg ut som ett överkört djur, men rätt skönt att verkligen inte sabba en enda timme pga bakfylla. Life to important.

I går kväll ringde jag också runt till en hel bunt föreningsordföranden hemma i Gävle. Det var trevliga pratstunder.

Alakoski om socialdemokratin

Senaste numret av Aktuellt i politken citerar delar av Susanna Alakoskis senaste bok Oktober i Fattigsverige. En bok jag måste läsa snarast.

Här påminner hon om spärngkraften i socialdemokratin. Att vi står för värderingar som retar upp så många. Här refererar hon till Pamle, Lindh och offren på Utöya. Vi står fast.