Efter en bra dag med socialdemokratiskt prat i Hudiksvall väntar jag på tåget söderut för mer av sånt. Det går liksom inte att få nog!

Om jag som vanligt strulat upp tågtiderna? Joodå.

I går kväll efter partieventet hade jag några timmar hemma innan jag gick iväg till Markus och stekte gudomliga raggmunkar.

Då passade jag på att frosta av frysen. Ett infall så gott som något.

Det visade sig att 90 procent av innehållet var brödrester. Jag har sparat det eftersom jag då och då matar änderna. Nu finns det två rejäla plaståsar. Det är också något misslyckat bak.

Just nu tinar allt i slasken efter att ha stått på balkongen över natten.

I dag ligger det på sociala krav i upphandlingar, kyrkovalet och allmän planering. Och lite inläsning då.

Och jag medger, lite grann funderar jag också på hur personer vars agenda är obegriplig för mig är funtade. Eller vilka uttryckt människor tar sig friheten att svänga sig med och använda om andra. Som de inte har en aning om. Och det är väl just det, att jag inte har någon aning heller. Om hur de som kallar andra riktigt fula saker funkar. Ond cirkel.

Festligheter hela helgen. I fredags hemma hos Sergio så jag nästan stupade. I lördags tacos och Historieätarna med Markus, också proppmätt. I går hade jag några av mina allra närmaste vänner här. Vi tillverkar ju julklappar till varandra sen ungefär ett decennium tillbaka, vilket är kul på många sätt. Tina hade byggt en fin legosnötomte, Ullie hade gjort gottis i både fast och flytande form och Elin hade pärlat den här fantastiska skylten.

Ullie och jag ska dra iväg och handla för kvällens baluns. Säkert helt ensamma på affären. Vi blir ett gäng hemma hos Sergio i kväll. Vi är ansvariga för för- och efterrätt. Det finns en plan! Den kommer mest från Ullie.

2012. Känns för tröttsamt att göra en seriös lista. Det var ganska skittrist fram till sommaren. Då åkte jag och Mamma på vår första resa ihop. Till Island. Det var fantastiskt på alla sätt. Sen kom hösten. Jobb, jobb och jobb för ett bättre samhälle fortsatte med många sena kontorsnätter i Stockholm och roliga besök i länet.

Och så dök Markus upp. Då började det glittra. Det var väl ungefär det.

Det här publicerar HT i dag. Och jag som skrev så mycket klokt under Reinfeldts jultal, som till exempel att det vore lämpligt om han funderade på hur det kan komma sig att TROTS allt Moderaterna gjort för skolan har resultaten sjunkit i sex år. Inte slå sig för bröstet för ingenting.

När jag skrev det här om drinkarna fick jag genast en fråga om inte SSU var alkoholfritt. Jo, självklart?!?!

Nu kan det här betyda att hela Hudiksvall tror att jag befattar mig med alkohol, och än värre, bjuder kidsen på det.

Här är ett drinktips

10-15 cl mjölk, 2 cl ananasjuice, 1 skopa vaniljglass, 1 nypa vaniljsocker,  cola

Skaka samtliga ingredienser utom colan i en shaker med krossad is. Skaka och häll över i ett highballglas. Fyll upp och toppa med colan och avsluta genom att garnera med en ananasskiva.

Det har alltså blivit min mosterssyssla att baka pepparkakor med tvillingarna. Jag har satt en deg och har goda förhoppningar. Även om jag ser trött ut på bilden.

Jag är också ansvarig för julkakor i Norrala och i kväll gör vi kokostoppar, kolasnittar och mjuk pepparkaka. Den senare har i receptet måttet kaffekoppar. Svårt. Äger ingen.

Haft äran att hänga med före detta kollegor och klasser på Sofiedalskolan. Det är en märklig känsla att höra itll men ändå inte på ett ställe där jag varit så många år.

En sjua redovisade sina tankar kring energi mm förr, nu och i framtiden. Spännande! Duktiga!

En hel del tal om skolpolitik blir det.

Troeds ord är min lag.

Jag vill spinna vidare på ytterligare ett område från hans föreläsning (missa inte artikeln om den, jag är SMART på bilden).. Det handlar om huruvida människor förstår att saker rör på sig och att det inte finns ett stopp.

Jag har själv funderat mycket på det i samband med till exempel bygget av Gävle Strand, förändringarna av Stortorget i Gävle, när ”Svanen” var på G och för att inte tala om att bebygga lite av grönområden på Söder i Gävle. Exemplen är flera och varje stad har sina.

Självklart kan man inte säga ”bygg bygg bygg, tänkt ingenting, bara bygg”. Det är lika självklart som det som jag upplever som mycket vanligare nämligen ”det är väl bra nu, bygg inget mer, vi har det som vi har det”.

Människor som givetvis förstår att det har byggts och ändrats genom tiderna för att komma fram till det vi har nu. Men av någon magisk anledning är det perfekt just nu och inget mer behöver hända. Så märkligt. Tänk om alla de som styrde på exempelvis 60-talet i Gävle tänkt just så, kanske lyssnat på de som inte heller då (precis som i dag) ville ändra nåt.

Hela tiden kommer staden att utvecklas, liksom samhället i övrigt. Vi måste hänga med, men inte helt ogenomtänkt vilket jag tidigare klargjorde. Lösningen är aldrig att  sitta stilla. Gävle måste hela tiden utvecklas. Ibland önskar vi dessvärre att vi hade resurser att göra ännu mer, resurser som inte finns. Också en parameter!

Troed hade just detta som ett exempel. Man kan komma till en stad man inte besökt på länge. Inget har hänt. Man kan komma till en stad och den är full av nyheter! Vilken av städerna känns lockande och i framkant?

Den som var först på ett ställe äger inte rätten att ensam bestämma hur det ska vara sedan. Jag tänker på kusten norr om Gävle. Otroligt populärt område. Många vill bo där. Tänk om de bosättare som var där först inte låtit fler och fler flytta dit. Eller det gjorde de kanske inte, folk flyttade dit i alla fall. Men nu, nu ska det vara stopp. Flera hur går absolut inte. Förstör för alla som har turen att bo där i dag.

Så här kan vi inte ha det. Vi måste vara framtidsinriktade. Fler och fler vill bo i Gävle. Det ska vi lösa. Och vi ska fräscha till med jämna mellanrum. Jag är otroligt stolt över vårt Stortorg! Stämningssänkaren är väl den stora ljusskylten, men jag kommer inte att skriva några insändare om den.