Några av de jag tycker allra, allra mest om i hela världen har sovit här i helgen. Inte bara för nöje utan de var också anlitade för att göra nytta igår. Då var det världspremiär på mötesmetoden ”Påverkanstorg” för Socialdemokraterna i Gävleborg. Vi höll till på slottet i Gävle och nu är mycket arbete inför nästa sammankomst på distriktsårskongressen i april gjord. Häftigt var det!

Innan de kom i fredags svängde jag in på en av mina favoritblombutiker och köpte videkvistar, pärlhyacinter och den här vita skönheten. Jag är verkligen svag för växter. Hade jag varit mer konstnärlig hade florist varit min grej.

Bäst av allt var ändå sent i går kväll. JAG VANN SCRABBLE. Mina vänner (och Markus) är erkänt skickliga med orden och klurigheten. Jag kan minnas en gång någonsin tidigare som jag vunnit och vi har spelat rätt många omgångar av brädspelet. Jag har inte gått digitalt. Nu kanske jag aldrig behöver spela mer.

I detta nu sitter min mamma i en bil med en hund. Liz ska flytta hem till oss. Denna underbara varelse som jag siktar på att träffa nästa helg. Med andra ord, det blir också en kul helg.

I morse tog jag bussen till Norrsundet. Det är ett år sedan jag var där senast på en onsdagsträff. Ett femtontal personer kom och spännvidden var ungefär hederrelaterat våld till folkbildning. Bättre än så blir väl inte en förmiddag?

Därefter fick jag träffa en grupp som jag styrt om schemat för och bett om votering för. Det är sällan jag är borta från en votering men i dag har jag det. Istället har jag träffat en grupp asylsökande från olika länder i Norrsundet. De har berättat sina olika historier och utan att gå in på dem i detalj gråter mitt hjärta. Världen är onekligen ett orättvist ställe och orättvisan mellan våra liv är så påtaglig att den går att ta på. Vilen skräck det är, att fly från obeskrivbara hemskheter, lämna det käraste och inte få veta vad som händer nu.

Norrsundet är en härlig plats. För den som är förankrad och har sina vänner och sin familj där. När man kommer långt borta ifrån slipper man visserligen en del uppenbara hot men i övrigt erbjuder Norrsundet inte så mycket när man är helt ny. Fyren har blivit en naturlig samlingsplats som de var mycket tacksamma för.

Medmänskligheten. Solidariteten. Har vi utrymme för människor som vill leva trygga liv. Ja. Det har vi.

Fredagen var sprängfylld av aktivitet. Företagsbesök, manifestera för kvinnors hälsa i tåg av barnvagnar med RFSU, sälja lotter på Coop Fjällbacken för Brynäs S-förening, träff med V och MP och så en stund på Konstcentrum på kvinnojuourens 8 mars-arrangemang.

Upp på lördag morgon för att bege mig till Transport avd. 11s årsmöte. Åkte dock till fel ställe först och kom med andan i halsen prick! Lite pinsamt, men jag var ändå inte den av gästerna som kom sist.

Därefter började den mycket, mycket efterlängtade helgledigheten. Jag gick igång hårt med det jag verkligen längtat efter, nämligen att få städa min lägenhet ordentligt. Lade tre timmar på det och det blev i princip glansigt överallt. Nöjdheten enorm! Krukväxterna som blev ompysslade också glada.

Så lite mello på det. Hade ingen favorit och är därför nöjd oavsett.

Nu är det söndag och jag har inlett dagen med att svara på mejl osv som måste göras innan måndagen. På det ska jag fortsätta vara ledig och kanske läsa lite. Jag ska också förbereda morgonens årsmöte med arbetarekommunen. Till exempel göra tackkort till de som lämnar uppdrag i styrelse och valberedningen och förebereda parentationen.

… men vi ska inte ha det så att människor i Sverige stoppas för kontroll pga ”utländskt utseende”.

Det är inte skitlätt att ladda upp film här. Det bästa jag kan erbjuda är en konstig länk som heter japanskola

Ett klick på japanskola är värt det. Det är 35 sekunder från ett klassrum på skolan vi besökte i Tokyo. Random högstadielever som bekräftar det forskningen säger, att det finns inget samband mellan ordnong och reda och skolresultat.

En sak är säker, det här hade jag inte tillåtit i mitt klassrum. Men nåt svar på japans lysande resultat är det ju inte.