Min rutin är att allt bröd som blivit för hårt eller för mycket av något annat eller bara över och kommer aldrig att användas spar jag alltid längst ner i min frys.
Ett par tillfällen om år tömmer jag och matar Gävles änder med. De är så bulliga och gulliga.
… piggades upp av att välkomna arbetarekommunens nya ombudsman Maria Kärnström till jobbet.
På kärntemat så jag har just ätit jättemånga granatäppelkärnor också. Det är vansinnigt gott. Dessutom märkligt nog också nyttigt.
Jag har gjort en modern arbetsuppgift. Raderat bilder i mobilen. Hundratals. Jag tar ofta fem varje gång jag fotar något, och det behövs ju inte riktigt sådär ett år senare … Några av dem gjorde jag svartvita och beskar lite. 2017 utan färg. Ska det vara nåt ska det ju vara med djur. Det blir andefattigt annars.
Det finns skivor som riskerar att glömmas bort.
Jag gör därför en insats och lyfter fyra skivor som jag lyssnar oerhört mycket på, och i tider så jag är både väldigt glad eller väldigt ledsen är de mina go to-skivor.
Hiphop från början av 2000-talet med Melinda Wrede och Feven. Och så pop med Robyn och Paola.
Varsågod för tips om du är ung. Varsågod för påminnelse om du är gammal.
Det var en riktigt rolig helg. Riksdagen hade sitt sista på fredagen och sedan stannade jag kvar. Jag och en vän tittade på riksdagshuset, åt grekiskt och såg All inclusive på bio. Se den! Skrattade mycket. Skratta ska vara välgörande. Därefter hamnade vi hos en kompis som hade fest. Alla hade roliga julkläder utom vi, så vi stod ut en aning. Väldigt roligt. Många godingar på plats.
Dagen efter var det premiär för mig på Vasamuseet. Lärde mig mycket. Tog så klart del av guidningen. Guidning är bäst. Antar att det inte är någon idé att föreslå att de ska måla skeppet i originalfärgerna för extra maffighet …
På kvällen tid att läsa. Jag läste ut Fattigfällan. En bok som förtjänar ett eget inlägg.
På söndagen hade jag julmys med en kompis, till vilket jag bakade både kola- och saffranssnittar. Gott! Sedan årets sista styrelsemöte med arbetarekommunen, där vi gick ut och åt efteråt. Riktigt riktigt kul att umgås ordentligt med kamraterna.
Bra helg helt enkelt!
”Köp av sex göder den globala, sexuella slavhandel av de mest utsatta. Sverige var först att kriminalisera sexköp. Nu vill vi gå före igen och kriminalisera sexköp svenskar begår utomlands. Vi skärper också straffen för köp av sexuell tjänst av barn. Vi accepterar inte handel med människors kroppar.”
Riksdagsledmot Elin Lundgren kommenterar ovan de förslag som regeringen vill gå vidare med för att stoppa sexuellt uttnyttjande och barnsexhandeln. Du kan också själv bidra till Musikhjälpens insamling som i år har temat: Barn är inte till salu.
Mellan kl. 12-16 idag pågår årets viktigaste tävling, för en mycket viktig sak, den mellan SSU och MUF. Skänk pengar till SSU:s insamlingsbössa så bidrar du till arbetet för att stoppa barnsexhandel och till traditionen att SSU vinner insamlingstävlingen!
Förra veckan träffades ett gäng kvinnor i olika åldrar och från olika partier, engagerade på olika ställen i kommunens politik.
Vi var eniga, vi är inte nöjda med hur det ser ut i dag.
Så vi skrev en gemensam debattartikel. Vi valde att skriva under med namn, inte partier. Detta för att parti är oväsentligt med tanke på frågan.
”Nu sätter vi fokus på detta i Gävlepolitiken och uppmanar våra manliga kollegor att även de ser över förtryckande strukturer som de medvetet eller omedvetet stöder, hjälper oss att ta fram konkreta förslag och stärker våra organisationers möjligheter att fånga upp missförhållanden.”
Meningen med det här inlägget är inte att skuldbelägga, utan att resonera.
Men många föräldrar säger just så, att de skulle göra allt för sina barn. Det är jättebra. Men att göra sådana val som nu genast och på sikt skapar bättre livsförutsättningar för alla räknas inte dit.
Vi vet att det finns så väldigt mycket vi måste göra, oavsett om vi har barn eller inte förstås, men gör vi det?
Vi vet att mindre konsumtion av prylar, mindre resande av det som släpper ut mycket växthusgaser, vad vi äter osv är något som krävs.
Trots det är stora boenden, egen bil, köttätande, många julklappar, hög klädkonsumtion och resor till en sol långt borta prioriterat för många som har de ekonomiska möjligheterna.
Faktum är att det är de som har pengar som förstör miljön mest eftersom de har pengar att göra det med. Det är aldrig de som kommer att bli klimatflyktingar. Världens orättvisor i det där nötskalet.
Människor som gör de aktiva valen att inte snurra i detta hjul fast de skulle kunna ses som präktiga kufar. Inte av alla kanske, men jag hör det snacket ofta. Vi ska vara svenskt lagom också här. Källsortera javisst, men inte helt nitiskt va?
Jag vet inte jag, hur det ska bli med allt.
Den här veckan händer både att en fyller fem och under supermånen föddes ytterligare en.
I dag har några av mina riksdagskamrater skrivit en debattartikel om rättssäkerhet gällande sjukförsäkringen.
Den avslutas så här: ”Vi anser att det snarast behöver göras en översyn av sjukförsäkringens tidsgränser och Försäkringskassans tillämpning av rättspraxis. Detta för att säkerställa att vi får en rättssäker sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom.”
Det håller jag absolut med om. Definitivt.
Nu vill jag göra något som kan ses som banalt. Men jag vill ändå hävda att vi är många som nu uppmärksammat det vi ser som rättssäkerhetsproblem inom också en annan myndighet, Migrationsverket.
I går skrev DN om Esmat vars bror avslutade sitt liv och där Migrationsverket sedan berättat att de gjorde fel. Ytterligare en artikel handlar om hur det egentligen kunde gå så fel.
Migrationsverkets rättschef säger:
”I genomgången av den synskadade 18-åringen och hans brors ärende står det att felen man upptäckt är sådana som tidigare identifierats inom verksamheten. Vad säger det om rättssäkerheten i Migrationsverkets bedömningar?
– Att vi gör en miss i ett ärende tror jag är något man får räkna med, med tanke på hur många beslut vi fattar. Däremot är det vår uppgift att se till att det inte händer generellt. Och här ser vi att det finns en oklarhet som vi ska utreda. Men att utifrån det dra slutsatsen att Migrationsverkets beslut generellt inte är rättssäkra är ett långt logiskt språng.”
Jag vet också att saker kan gå fel. Jag gör fel själv. Men jag tänker inte räkna med att saker går fel. Inte i statliga myndigheter. Inte på ett sådant sätt att jag inte längre blir förvånad när människor hör av sig till mig för att berätta om knepigheter i Migrationsverket.
Så precis det som mina kamrater säger i artikeln om Försäkringskassan skulle jag kunna säga:
”Jag anser att det snarast behöver göras en översyn av handläggningstiders tidsgränser och Migrationsverkets tillämpning av rättspraxis. Detta för att säkerställa att vi får en rättssäker asylprocess som ger trygghet vid utsatthet.”
Esmats bror kommer inte tillbaka. Alla de unga vars utredningar blivit fel får inga nya chanser.