Fast jag var här nere igår måndag också. Då träffade jag Stockholmspikteten och pratade om insatser vid lite klurigare fall i Sverige.
I dag är det en tämligen vanlig dag med Stockholmsmått mätt. Möten utstakade på förhand osv. Dessvärre har jag glömt mina utskottshandlingar hemma. Hjälper ju inte att jag hade med dem igår, fram och tillbaka precis.
Det var fint väder hemma. Det är fult väder här i Uppsala.
Jag har blivit lite förstörd.
En gång var jag en hejare på att leverera mkt raka svar. Därefter har jag insett att saker och ting inte alltid har ett tydligt nej. Det betyder inte att allt kräver en FÖRELÄSNING.
I går t ex fick jag ett sammanhållet frågebatteri som jag kände själv att här blev det kanske liiite långt. Frågade om jag hade svarat på frågorna, men naturligtvis hade jag skjutit lite vid sidan av på någon. Illa av mig.
I dag har jag besökt en klass igen i nästan två timmar. I efterhand känner jag att jag valde lite fel saker. Lyfte lite kring politikens ramverk som kanske jag tycker är viktigare och intressantare än eleverna.
Och svarade lite för omständligt på frågor.
En klockren fråga ”Varför finns det fattiga i Sverige?”. Högst relevant.
Och jag: ”engångitidenvarSverigettmycketfattigtlandochenfjärdedelavallasomboddehärutvandradeföratthittalyckannågonannanstansiamerikaprecissommänniskorgörnärdekommertillsverigeidagsenblevalltbättreochvibyggdelitetrygghetssystemsomtillexempelakassanosv …”
Ni fattar grejen.
Jag borde givetvis ha sagt ”För att den samlade politiska viljan inte vill få bort fattigdomen tillräckligt mycket”, och sedan gett några exempel.
Men nej. Förlåt kära, fina gymnasieelev. Jag lovar att skärpa mig till nästa gång. Ok?
I fredags besökte jag min fd högstadieskola och också tidigare arbetsplats (fast det är tio år sedan). Jag hängde främst med Jan Wroblewski och kollade på den imponerande teknikundervisningen och så träffade jag niorna och talade om det politiska uppdraget och lite demokratifrågor.
Teknik är en av skolans starkaste kort i framtiden. Det tror riksdagsledamoten och före detta eleven från Vågbroskolan, Elin Lundgren (S). – Att blanda ren kunskap med elevers kreativitet gör Sverige unikt, säger hon.
HÄR är hela artikeln. Foto: Söderhamnskuriren
Hej, Jag håller på med en artikel om förekomsten av pronomenet hen i riksdagen.Du är ju en av de riksdagsledamöter som har använt ordet i en motion (om pappors möjlighet att begära faderskapstest), och jag undrar bara:
* Vad tycker du om ordet hen? * Hur ofta har du använt det? * Varför använder du det i motionen?
Tack för hjälpen på förhand! Mvh Lova Olsson, reporter på SvD,
Hej! Jaså, jag har inte uppmärksammat att jag var en av de första med det var ju bra.
Jag tycker det är ett alldeles utmärkt könsneutralt pronomen.
Jag har använt det i kanske fem-sex års tid i sammanhang där det har passat. Minns hur jag pratade med mina elever om det när jag var lärare och tipsade om det. Skulle absolut kunna använda det mer.
Jag hade ingen annan tanke med det än att det språkligt passade alldeles utmärkt.
Här visar Fredrik ostblock om 15 kg stycket.
Måndag eftermiddag var vigd för ett besök hos Ockelbo Ost. Min mamma har precis upptäckt att de minsann inte själva gör någon ost och var därför upprörd. Jag frågade VDn Göran Ström om de får många sådana samtal. Det fick de inte, i förhållande till hur mycket ost de levererar.
Göran startade företaget år 2000 efter att ha sett en lucka i livsmedelshandeln. I dag har de fem mejerier bland annat på Åland och Bornholm som gör osten som de säljer. I dag har företaget 30 anställda och osten säljs till butiker i nästan hela Sverige.
Det är ingen lågprisost utan bra ost till vettiga priser som är idén. Och vad mycket olika ostar det finns. Jag är ingen expert, jag bara tycker om att äta ost som inte smakar alldeles för starkt. I de olika kylrummen finns ostar av alla slag. Olika lukter också.
Vi hade ett långt samtal om mejeribranschen och jordbrukspolitik. Med tanke på att jag är uppvuxen med det kände jag mig som hemma för en stund.
Göran tyckte inte att något hade varit speciellt svårt med att starta företag, förutom ett visst aggressivt mejeriföretag. Vi pratade en hel del om företagande och Göran konstaterade att om man kommit upp en bit i åldern, kanske har ett visst kapital så är det också så att man kanske redan har ett välbetalt jobb. Vill man då gambla med det genom att bli egen? Kanske är risken för stor? Han säger också att man inte kan driva ett företag främst för att tjäna pengar utan för att ha ett jobb man trivs med. Går det att hitta modeller där risken kan delas.
Jag ställde en kontrollfråga till Göran, eftersom jag av en annan företagare hört att omgivningen beter sig illa mot människor med egna företag som ett uttryck för svartsjuka, upplever han det? Det gjorde han inte, och trodde det beror på hur man själv beter sig.
Tack för samtalet Göran. Och tack Fredrik för visningen av lokalerna och all ost.
I måndags förmiddag besökte jag Forma Plast i Ockelbo. Där hade jag ett par inspirerande timmar med Åke Hålén.
Forma Plast arbetar med vakuumformning, formsprutning och montage av produkter. Det här är en miljö som jag verkligen trivs i. Det är spännande maskiner, problemlösning och kreativitet. Åke imponerar. Med sitt gedigna kunnande om både det ena och det andra hittar han lösningar för kunder som inte ens visste att de ”behövde” dom. Han ger exempelt på en kaffemaskin. Företaget sålde en till Åke, Åke sålde bättre lösningar på behållare till dom …
Vi pratade en del om problemet med att hitta kompetent arbetskraft, att Gästrikelärling är bra, att det mest mänskliga är att jobba dagtid, märkliga bidragssystem från EU osv.
Åke ser bara möjligheter för sitt företag. Det finns massor av oidentifierade jobb och det är bara att så att säga få fatt i jobben.
Roligt är att Forma Plast har ett bra samarbete med Högskolan i Gävle. Bland annat har det lett till att de hjälpt studenten Sara Björk med hennes fågelholk med reglerbart hål. En produkt som nu säljs på Designtorget. Kul! Åke ser att studenterna som varit hos honom blir goda ambassadörer.
I fredags träffade jag Pernilla och Ola Hålén på OP Assistans. De är VD respektive vice VD.
OP Assistans anställer personliga assistenter på uppdrag av människor med funktionsnedsättningar. Företaget startades 1998 av Pernilla och har sedan vuxit. Deras vision är ”Vi vill genom vårt arbete skapa goda förutsättningar för människor med funktionsnedsättningar att leva självständiga liv. För oss handlar det om att erbjuda en personlig assistans grundad på Respekt, Kompetens och Helhetssyn.”
Det Pernilla såg när hon var klar med sin utbildning var att de privata kooperativen var bra på det personliga bemötandet men inte lika bra på det administrativa. Kommuner var bra på administrationen men såg inte individerna och Pernilla ville gärna kombinera det bra. Ett rimligt sätt att tänka, och framgångsrikt.
Vi pratade om många olika saker, om utmaningen att få människor att vilja jobba inom vårdsektorn (de säger att en anställd hos dem som jobbar skift kan tjäna 25 000) till exempel. Ola som har lång erfarenhet av branschen säger sig ha sett att vården tidigare haft hög status men inte längre har det.
OP Assistans har enligt undersökning mkt bra personalnöjdhet. Jag tror definitivt att flera kommuner och landsting har en hel del att lära.
Kunskapslyftet, skitbra grej!!
De lyfte problemet med samverkan. Samverkan är ett ord som kommer upp i nästan vilken verksamhet som helst. Varför är vi överlag så dåliga på samverkan? Åt alla håll? Inte bara i den här branschen utan i alla alltså. Att vi inte kan hitta formerna för det är ju märkligt. Och jag tror vi förlorar så mycket på det.
Tack Pernilla och Ola!
På DEN HÄR LÄNKEN och 1.18 ungefär in i programmet berättar jag om några av de förslag som S har för att förbättra situationen för kvinnor som utsätts för mäns våld.
Inspelat i tisdags på Brottsofferveckan arrangerad av Stiftelsen Tryggare Sverige.
I måndags kväll hade vi Anders Lago, ordförande i HSB på besök i Gävle. Att prata om tillgång till bostäder är centralt. God tillgång (vilket inkluderar både antal, pris och attraktivitet) gör att vi enkelt kan ställa om. Byta familjesituation, flytta till jobb eller studier osv. Nu är det skitdyrt att bygga.
Gick upp, för mig, förskräckligt tidigt i tisdags för att kunna närvara på Stiftelsen Tryggare Sveriges vecka om brottsoffer. Jag talade under temat ”mäns våld mot kvinnor” och talade om åtta lagstiftningsförbättringar. Går i SVT-Forum på fredag med start klockan 11.45.
Förutom en del möten i går och i dag har jag haft förmånen att träffa två gymnasieklasser från Söderhamn. Extra roligt att träffa de som går på samma skola som jag gått på.
En lärare frågade mig om jag kunde tänka mig att flytta tillbaka till Söderhamn. Jag har aldrig på riktigt prövat tanken för det har inte funnits skäl till det.
Jag sade att min upplevelse när jag bodde där att det tyvärr finns en anda av skitsnack, skvaller och framförallt färdiga ramar och mallar som alla måste passas in i och att det krävs väldigt mycket för att gå utanför dom. Jag frågade om det hade ändrats. Fick ett rungande nej av eleverna.
Kände då att det inte var helt lockande. Men lade till att om jag flyttade skulle jag verkligen vara en kraft i att försöka förändra det. Att Söderhamn har Pride i juni är nog ett steg på vägen.
Blev uppmärksammad på att jag och Roza pryder nedre högra hörnet av årsboken.