Kategoriarkiv: Politik

Inferno i kommentarsfälten

Socialdemokraterna annonserar ut tjänster. Diverse olika och gör det bland annat med en länk på sin hemsida. Den länken läggs givetvis på Facebook.

Kommentarerna där är som ett nöjesfält kan man säga. Någon som skriver att den sökt tjänsterna men inte fått något svar ännu (okej?), flera som undrar vad det är för tjänster (klicka på länken kanske?), borgare som ändå vill ge av sin tid genom att skriva ”Nej tack, men gärna för moderaterna!”.

Någon som skriver: ”Bara en stilla undran – tänker Socialdemokraterna bekämpa arbetslösheten genom att anställa arbetslösa i sina olika kanslier? Jaja – det är ju också ett sätt att använda partibidraget.” Vad tror du annars att partistöd är till för? Fika upp? Driva verksamheten så klart.

Många som skriver att de tycker att de skulle passa med att ”jobba i regeringen” med lustiga kommentarer om att de kan svetsa. Meningen att vara roligt kanske, men när det i samma tråd kommer samma skämt flera gånger? Alla som jobbar med Socialdemokraterna på något sätt, sitter inte precis i regeringen. Ministerposter tillsätts sällan via annons.

En hoper av de SD-anhängande språkmisshandlarna: ”Nu är DET VÄL SNART TID ATT STÄNGA GRÄNSEN. Men ni vågar inte se problemet som snart hela sverige ser. Inte konsigt att sd går framåt…”

Allmänna spontankommentarer angående förd politik, alltid välgrundade och välargumenterade: ”Ni kör samma som i valet. Ingen tydlighet och oförberedda.” ”Med alla dessa lögner och svek i valdebatten och efterkommande pajkastning av s, inkompetent skock får utan stöd eller utbildning för att bilda en regering !!”

Jag följer inga andra partier på Facebook men jag gissar att de får leva med ungefär samma. Vad ens tid ska användas till bestämmer man själv. Jag använder min natt till att kika på andras kommentarer och lite håna dom. Andra lägger tid på att skriva dom.

Konstaterar bara att jag som allmänt politiskt intresserad skulle finna obefintligt nöje i att kommentar på en länk där Moderaterna söker folk. Något riktigt finurligt som ”Tror ni jag vill jobba hor er ELLER!!!!!” Konstruktivt och vettigt …

Ledset bland Gävlemoderaterna

Varje gång jag är i Arbetarbladet nu för tiden är också moderaten Måns med. Kikandes över min axel. Exempel på det:

SD1

Måns Montell är, enligt mig, en hygglig och renhårig moderat i Gävle. Tycker därför det är en fröjd att se hur han på Facebook tappert och tålmodigt förklarar för moderatsympatisörer varför decemberöverenskommelsen är bra. Hedersamt.

Andra moderater i Gävle är inte lika nöjda. En av dem är Birgittha Bjerkén som sitter i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Många är hennes inlägg på Facebook där hon delar kritiska artiklar och är besviken och förstår andra besvikna. Hon dristar sig till och med att vara en av de som hävdar att detta inte är demokrati.

maggan2maggan3

En annan moderat, som fram tills alldeles nyligen satt i kommunfullmäktige för Moderaterna i Gävle valde helt enkelt att efter 42 år som medlem gå ur partiet. Birgittha verkar ha full förståelse för det och hävdar att det finns riktiga moderater och andra moderater. Gissar att Montell och Tobé av henne inte räknas som riktiga moderater.

maggan1

maggan4

Egentligen skriver jag inte det här inlägget för att det är sensationellt eller väldigt uppseendeväckande. Det är tre andra faktorer. 1) Jag har tid. 2) Jag tycker det är skoj att det inte är mitt parti det handlar om (for once). 3) Konstaterar att om detta varit mitt parti i Gävle så hade det här blivit feta rubriker i lokalpressen. Att personer som inte varit aktiva i partiet på tio år får tala ut i tidningen som före detta socialdemokrater och berätta sanningar om partiet är vardagsmat för S. Vore roande att höra vad ordförande Fogeus tycker om splittringen. Som pågår i detta nu.

Martin Humble om överenskommelsen

Nedan följer en text publicerad av Martin Humble på Facebook. Jag tycker den är värd att återge här och har naturligtvis fått hans tillstånd. Hur står det till med kunskaperna?

Med anledning av kommentarer på FB avseende den s. k ”decemberuppgörelsen” undrar jag något över vilka mina samhällskunskapslärarkollegor är. För uppenbarligen… har de haft usla lektioner om styrelseskick och politik (eller så har många lyssnat dåligt vilket kanske är närmare sanningen).

Det verkar för det första som det lärts ut att en röst i vår demokrati innebär att det exakt blir så den röstande önskat. Låt mig klargöra att så är inte fallet. Rösterna är lika mycket värda när de avläggs (och man får tycka och rösta på vad man vill) , men vilket inflytande de får avgörs främst av hur många fler som röstat på det du röstat på (och hur bra partiet är på att förhandla). Om, låt oss säga 87% röstar annorlunda än dig så är det alltså inte demokratiskt att du får din vilja fram. Och Nej, de andra behöver inte lyssna på, låt oss säga ett parti långt långt långt ut på högerflanken heller – det är majoriteten av väljarna som avgör vilket inflytande ett parti ska få.

För det andra verkar samhällslektionerna inte tagit upp, eller eleverna missat hur riksdagen arbetar. Partierna, med olika mängd inflytande i enlighet med valresultatet arbetar under fyra år för att fatta beslut och stifta lagar. För att kunna göra detta krävs majoritet för förslagen (eller egentligen att det inte är en majoritet mot) . Därför gör partierna upp om spelregler för beslutsfattande (Praxis och Riksdagsordningen) och de förhandlar om politiska förslag. I förhandlingar tar man, och ger man. Man vinner en sak och förlorar en annan (men helst rör man inte grundlagar och nästan-grundlagar som RO).

Låt mig ge ett exempel taget ur luften: låt oss säga att en överväldigande majoritet av riksdagen ser ett problem i att ett parti med rötter i nynazism saboterar riksdagens arbete. Partiet har inte stöd av något annat parti i den politik det vill driva och heller inte stöd av någon majoritet av befolkningen och därför heller inte i riksdagen. Så, detta är då uppenbarligen ett demokratiskt problem, då en minoritet påverkar politiken i större utsträckning än vad vårt proportionella valsystem tillåter. Då kan alltså denna folkvalda majoritet komma överens om spelregler, till exempel ett ”kontrakt” emellan dessa partier att inte ge det lilla extrema partiet något inflytande. Detta skulle då väl stämma övverens med folkviljan i representativ form.

Låt mig fortsätta med exempel angående förhandlingar. Det verkar som många tror att ett parti aldrig förhandlar, att förhandlingar är att ”svika sina väljare”. Detta är mycket konstigt då vi i detta landet har en förhandlingstradition i riksdagen. Dessutom har vi under lång tid haft regeringar som varit i minoritet. Det går bara att regera i minoritet om partierna i riksdagen förhandlar. Det går bara att få inflytande utan egen majoritet genom förhandlingar. Den blockpolitik vi ser idag med relativt låsta positioner är faktiskt ovanlig i ett historiskt perspektiv. Och utan förhandlingar och breda, långsiktiga överenskommelser mellan partier hade till exempel pensionssystemet kunnat ändras var fjärde år.

Som ett exempel, låt oss säga att någon i ett riksdagsval röstande för ett konservativt parti och till sin sorg sedan upptäckt att inte så många andra gjort det. Då vet också vederbörande att den politiken inte har majoritet i riksdagen. Enda möjligheten är att partiet förhandlar för att få igenom något av alla saker de önskar.

Låt oss säga att ett helt annat parti fått flest röster, men inte tillräckligt för att bilda majoritet. Då krävs det även från detta parti samarbete och förhandlingar med andra. Ingen får exakt som dom vill – men det är inte heller tanken med demokrati.

(Däremot kan en minoritet bestämma över en majoritet i ett annat politiskt system mer känt som diktatur)

Låt oss nu leka med tanken att det inte går att bilda majoritet i riksdagen – partierna är inte överens i flertalet frågor – men att det finns en större sida som är överens än den sida som inte håller med. Då är det också helt i enlighet med våra demokratiska principer att den sidan styr (fast förstahandsalternativet hade varit att samla majoritet för förslagen förstås).

Låt oss komplicera saken ytterligare och hitta på att 800 000 röstat på ett ultranationalistiskt och rasistiskt parti som bland annat vill förbjuda konst de inte tycker om. Samt att detta partiet skulle kunna vara vågmästare (alltså kunna avgöra frågor genom att med sina mandat rösta för ena eller andra sidan). Då skulle ju det vara enligt folkviljan att den sida de valde att stödja vann , eller?

Men svaret är………… fel!

Enligt folkviljan är det övriga partier som är i majoritet och samtliga av dessa har inte någon samsyn med detta enskilda parti. Detta enskilda parti har uttalat att de också röstar för att sabotera riksdagens arbete. Partiet har heller inte varit lyckosamma i förhandlingar (som är en avgörande del av riksdagens arbete) då de dels står för långt från de andra när det gäller idéprogram, dels inte går att lita på (bryter praxis, saboterar), och främst kräver inflytande i förhandlingar i den fråga ingen annan håller med partiet om.

Då de resterande partierna i riksdagen i denna situation här inser att till och med motståndarsidans politik är bättre vill de såklart inte ge det partiet inflytande under mandatperioden och istället förhandlar de med varandra. Om ni minns ingick förhandlingar som en avgörande del av den representativa demokratin, och i förhandlingar vinner man något och förlorar något annat. Och simsalabim så kom decemberuppgörelsen till stånd med sina vinnare och förlorare, fördelar och nackdelar.

Men framförallt vann majoriteten av folket, för det var majoriteten i riksdagen som gjorde överenskommelsen (och vi slapp förändringar i RO). Landet går att styra, partierna tar ansvar och förhandlar med varandra, valresultatet respekteras (JA faktiskt), kvar finns skillnaderna i politiken mellan höger /vänster, regeringen får ett tydligt ansvar för den förda politiken (och ställs till svars 2018)och enfrågepartiet får den roll de förtjänar enligt mandatfördelningen. Trots sina nackdelar (kanske främst med fortsatt blockpolitik och tandlös opposition), inte så dumt va….

‪#‎svpol‬

SD i Gävle lägger budget

Jag tänkte skriva lite om den text som Sverigedemokraterna lagt fram i samband med budgeten som ska fattas för Gävle kommun i dag måndag. Det vill säga ur deras budgetskrivelse som du kan hitta HÄR.

I den politiska huvudskrivelsen så finns följande rubriker: ”Skolan”, ”Aktivitetspeng”, ”Delade turer”, ”Hjälp till flyktingar” ”Trygghet, förtroende och välfärd” samt ”Reformer”.

Här vill jag peka på några saker. Gällande ”Delade turer” så tillför SD 5 miljoner kronor. Det räcker ingenstans när det gäller att komma tillrätta med den problematiken (som vi är överens om). De skjuter till en spottstyver av pengarna men har sedan sagt att de ska göra detta i olika sammanhang (under valrörelsen till exempel). I den är skrivelsen iofs nedtonat till ”har som ambition att avskaffa de delade turerna under mandatperioden”

”Hjälp till flyktingar” betyder ingenting. De konstaterar att det finns över 50 miljoner människor i världen som är på flykt. Det är det vanliga mantrat, att de ska hjälpa flyktingarna på plats i konfliktens närområden. Detta genom att öka stödet till UNHCR.

I stycket som följer på det finns texten ”Genom att säga upp avtalet med migrationsverket, lgga ner eller avyttra symfoniorkestern, reducera kulturbudgeten och arbeta mer förebyggande nom kommunens verksamheter skapar vi reformutrymme …” Helt uppenbart finns ”Hjälp till flyktingar”-rubriken med för att framstå som insiktsfulla och goda, men i Gävle ska vi inte göra något. Inga människor på flykt ska finnas nära Sverigedemokraterna. De ska vara ”på plats i krisernas närområden”.

Vi kikar på huvudrubriken ”Gemenskap – Vision 2025”

Här värnas de superkonservativa värderingarna. ”En helhetssyn ska råda kring kommunens samtliga verksamhetsområden, där familjen räknas som samhällets byggsten”.

Med tanke på de mycket lösa och olika konstellationerna som ”svenskarna” levt under största delen av tiden det funnits något som kallats Sverige så vet inte jag varför det är så viktigt att betona. Inte mer eller mindre viktigt än att vara person ska mötas utifrån sina behov, oavsett hur den lever.

På det en uppdelning av människor, en sådan som Björklund också brukar göra. Några som är bra med huvudet och några som är bra med händerna. ”Här kan barn och ungdomar likväl utvecklas till teoretiker som praktiker”. Hur kommer någon ens fram till den här indelningen? Hur är det med de åtta SDare som sitter i Gävles kommunfullmäktige? Är de teoretiker eller praktiker?

Det är alldeles för enkelt att tro att vi kan grupperas på det sättet.

Tidigare har SD i Gävle motionerat om den offentliga konsten. Nu finns skrivningen ”Kommunen hyser stor respekt för de allmänna medlen så att majoriteten ab befolkningen skall uppskatta byggnadskonst och utsmyckning av det allmänna rummet.” Ab är inte min felskrivning.

Sedan följer några punkter som jag särskilt vill lyfta av olika skäl och ni får tänka fritt kring dem.

Gävle kommun ska arbeta för gemenskap och ökad trygghet utifrån assimliationstanken.

God kontakt med verklighetens vardag.

Uppmuntra till spetsutbildning av teoretiskt och praktiskt begåvade personer.

Satsa på assimilering av invandrare.

Så kommer vi in mer på kronor och ören, satsningar som ska lyftas fram. Besparingarna görs på avveckling av Konstcentrum, minskning av kommunstyrelsens projektanslag, avvecklande av symfoniorkestern och uppsagt avtal med Migrationsverket.

Där nämns som satsningen ”avskaffa delade turer”. Även om deras besparingar alla adderas till varandra räcker inte de pengarna till det. Inte alls. Och då tillkommer ändå många fler saker som SD vill utveckla. Det går inte riktigt ihop kan man säga.

Vi tittar på några skrivningar under Kultur- och fritidsnämnd.

”… nämndens mål är att det offentliga rummet skall präglas av vackra konstupplevelser som skänker lugn och harmoni” Följs av meningen som jag inte upplever att SD någonsin är särskilt villiga att göra: ”I vårt samhälle är det även viktigt att hålla jämna steg med omvärldens influenser varför biblioteken skall hålla god service och brett utbud av litteratur”

Den senare meningen specificeras sedan i en punkt som vi kan spekulera i vad de menar med den:

”Parlamentarisk och demokratisk ideologi ska genomsyra biblioteken med brett utbud”.

Fler punkter på området:

”Kultur i Gävle ska syfta till ökad samhällsmoral samt goda syn- och språkupplevelser.

”Föreningsbidrag som motverkar assimilation i samhället ska upphöra.”

Och så den spännande punkten:

”Alla verksamheter ska medverka till att höja intellekt och nyfikenhet”.

Här skulle jag ju kunna ironisera i EVIGHET.

Utbildningsnämnden är full att punkter av märklig karaktär där jag särskilt vill lyfta fram några:

Genuspedagogik skall avskaffas i nämndens samtliga verksamheter

Socialsekreterare på högstadieskolor med ingripande roll utifrån brott- och kriminalitet.

Uppmuntra till slumpmässiga drogtester från årskurs 7.

Stor viktig ska läggas vid misstanke av inlärningssvårigheter eller annan psykisk ohälsa som bidrar till sämre koncentrationsförmåga.

Uppmuntran till att lärarkår tillsammans med elever frivilligt arbetar fram gemensamma klädkoder på skolor i syfte att motverka utseendefixering och sexuella trakasserier.

Skolavslutningar i kyrkan ska uppmuntras.

Medvetandegöra svensk kultur och väcka intresse kring lokal historia, seder och bruk.

Gällande sista punkten är det som att SD inte vet att den typen av frågor hanteras i skolans läroplan. Här ur läroplanen i samhällskunskap för år 1-3: ”Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.”

Från stycken om näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden hämtar jag punkterna

Vuxenutbildningen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen och AME främja assimilation i underlättande för invandrare att komma in i det svenska samhället.

Efter avslutad introduktion skall ett kommunalt kunskapstest erbjudas utifrån det svenska språket, kultur och samhällsliv.

Nämndens verksamheter ska präglas av assimilationsprincipen till att förebygga ökad segregation i samhället.

Jämlikhet och assimilation för ökad gemenskap, frihet och trygghet.

För de som arbetar på Gavlegårdarna ska ”Samtliga anställda skall vara väl förtrogen med assimilationsprincipen och vara trygg med sitt uppdrag”. I punktform heter det ”Aktivt arbete med assimilationsbegreppet”.

För att längden på det här inlägget inte ska skena har jag valt att begränsa mig en aning. Annars hade jag också kunnat skriva ett längre stycke om att de använder ordet ”barnstugor” som kan ses som lite daterat, att de inte verkar kunna skilja begreppen jämställdhet och jämlikhet åt och en väldig massa annat.

Nej Alliansen, ni är inte störst

Under den rubriken skriver Norling ledare i Arbetarbladet i dag.

Vad som avses är det lokala läget i Gävle.

Slutklämmen: De rödgröna har sträckt ut sin hand, långt mycket mer än vad valresultatet motsvarar. Nu är det dags att ta denna hand. 

Om någon timme ska SD meddela hur de tänker rösta, och utifrån det vet vi sedan om Alliansen kommer att låta sig väljas till ledande poster med stöd av dem.

 

Hälsning från Stefan Löfven

Vänner,

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Igår berättade Sverigedemokraterna att de skulle stödja den borgerliga politiken och fälla regeringens budget, efter att under 30 minuter hetsat mot våra medmänniskor.

De sa också att de kommer att fälla varje regering som inte gör som de säger och dansar efter deras pipa. Det här ritar om den politiska kartan i grunden.

Därför bjöd jag igår återigen in de borgerliga partiledarna för ett samtal om hur vi kunde finna en gemensam väg framåt. Men de borgerliga partierna vägrade återigen att samarbeta.

Jag har hela vägen tagit mitt ansvar och jag fortsätter att ta ansvar för vårt land. Men jag kan inte stillatigande acceptera det som nu händer på högerkanten.

De borgerliga partierna förlorade valet. De backade med nära tio procentenheter och samlade ett mindre stöd än de rödgröna partierna tillsammans. De kunde inte regera, och avgick.

Men de står inte för sitt ord om att släppa fram det största blocket och att inte att ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande. Tvärtom så fällde de idag tillsammans med Sverigedemokraterna regeringens budget. Det är ett extremt ansvarslöst agerande som saknar motstycke i Sveriges moderna politiska historia.

Konsekvensen av de fyra borgerliga partiledarnas agerande är att Sverige inte har något realistiskt regeringsalternativ. Regeringen kommer därför den 29 december att utlysa extra val som ska hållas den 22 mars nästa år.

Vi kommer inte att ta några nya samarbetsinitiativ. Skulle något eller några av de borgerliga partierna vilja ta upp seriösa samtal för att lösa den uppkomna situationen så står dörren däremot öppen.

Jag har stora förhoppningar på ett extra val. Jag vet att svenska folket respekterar de som tar ansvar och söker samarbete. De som sätter Sveriges bästa framför taktik och prestige.

Framför allt vet jag att svenska folket har sagt nej till den rådande politiken med hög arbetslöshet, rasande skolresultat och en välfärd som brister. Svenska folket vill ha nya reformer för att skapa jobb, högre skolresultat och en välfärd att lita på. Bara så kan vi säkra det svenska löftet och din möjlighet att leva ett fritt liv i en global tid.

Jag hoppas du är med oss i det arbetet och att vi tillsammans ser till att vi också blir fler. Nu mer än någonsin behövs Socialdemokraternas orubbliga vilja att ta ansvar och utveckla Sverige.

Stefan Löfven

Högern håller på högern

Det kommer inte som en chock att SD aviserar att de har för avsikt att stötta andra högerpartier direkt. Däremot har jag ändå trott att SD skulle använda tillfället till att framstå som mer ansvarstagande, eller annat lämpligt adjektiv, som kan vara positivt för ett parti som ofta är lekstuga.

Nu var det mer attraktivt att sätta käppen i hjulet för samarbetsregeringen. MEN! Vad skriver SD på sin hemsida egentligen? Vi kollar en skärmdump.

SD

Se där! Partiet lyfter sin enda profilfråga, nämligen invandringen. Och deklarerar att de kommer att jobba för att fälla alla regeringar som vill jobba för ökad invandring. Eller ”nivandring” som de nyskapande råkat kalla det.

Med tanke på att det inte heller från Allianspartierna finns ett uttalat mål att göra någon slags korrigering som skulle innebära till exempel försämrad asylrätt eller liknande så kan jag inte dra några andra slutsatser än att om det varit ombytta roller i regeringsställningen, så hade SD agerat precis lika om Reinfeldt suttit på statsministerposten i det här läget.

Då kanske det hade varit mer förvånande ändå, eftersom ett högerparti då agerat mot andra högerpartier. Men okej. Jag ville att ni skulle se det där för att se vad det är som driver SD. Inget annat än avsky mot invandring. Ytterligare en gång ser vi det. Det kommer inte att vara den sista.

Vad Stefan Löfven säger kan du se HÄR!

Jag, och andra riksdagsledamöter från länet, blev uppringda från Arbetarbladet och bland det jag sade valdes det här ut:

SD1

Klockan 21.00 i kväll träffar Stefan alla partiledare från Allianspartierna. Jag hoppas att de har lite mer vilja att hitta en stabilitet på rimliga grunder än vad Alliansen i Gävle har.

I det här läget verkar skolsatsningar, satsningar på näringslivet, höjda pensioner och bättre trygghetssystem vara i farozonen. Det som allting handlar om.

Död åt blockpolitiken!