En lördag som i kalendern var helt blank. Alltså, en Elin-lördag. I många månader nu har anspänningen inför de olika valen varit så stor. Även om det givetvis funnits liten tid att göra annat har ändå tanken varit väldigt fokuserad på socialdemokratin, partiarbete och val.

Än finns det trådar att redaefter valet och sedan ser jag fram emot en himla massa folkrörelsearbete med någon slags organisationsöversyn och såklart nyttiga aktiviteter för alla socialdemokrater att göra tillsammans för utveckling av allt.

Men i dag är det dags att göra saker som jag vill, som ger mig något och som bara kan vara spontana.

Sovmorgon. Frukost på pannkaksrester från i går. Långpromenad fram och tillbaka till scrapbookingmässan i Bomhus. Mötte upp Markus och vi tittade på den fascinerande utställningen Slow Art som går på länsmuseet nu. Vad människor är fantastiska när de gör och skapar.

Hemma hittills har blivit en mix av att sortera i pärmar och snygga till etiketterna, plantera skott som stått i glas och rotat sig, göra rent under diskbänken, läs massor av tidningar, spana ner i buren efter sovdjuret, läsa bok, göra äppelpaj till senare (alltid lite godare när den kallnat), sortera och bära ut till insamling, dammtorka här och där. Och så lite radio på det.

Inga klagomål. En av de allra bästa höstdagarna?

Det här är jag igår kväll.

Strax efter bilden togs satte jag igång att lyfta de här vikterna du kan se i framkant. Eller inte. Däremot hoppade jag ganska mycket hopprep. Det tycker jag är skoj. Inte så tung, men sen får jag ont i vaderna och i flåset. Vilket är poängen. Eller. Poängen är att vara frisk.

Sedan tänkte jag att jag i morse skulle träna några andra delar av kroppen. Det här kan vara tjugonde gången jag går och lägger mig helt säker på att jag kommer att stå i gymmet 8,5 timmar senare. Nittionde gången som jag på morgonkvisten vägrar. Hur blir jag en morgontränare? Eller ska jag bara ge upp det och tänka att det är okej med kvällarna?

Ser ordet förekomma alltmer frekvent på sociala medier i samband med de här uppdateringarna som handlar om att man gör något som man är riktigt nöjd med.

Också i kommentarer av stilen ”Njut nu!”.

Jag vet att jag hakar upp mig på ord. Var och en får skriva precis som den känner. Givetvis. Men ändå (som det brukar sägas)!

Jag vill jämföra med ett uttrycks om jag också har väldigt svårt för slash inte förstår. Nämligen ”tar det lugnt”. Som i ”Jag är hemma och tar det lugnt”. Varför svårt för? För att jag inte förstår vad det innebär. Jag kan förstå att det betyder att man inte anstränger sig till max, men jag är inte intresserad av vad man inte gör, utan vad man gör. Kan det betyda att man läser eller lyssnar på musik eller småplockar? Då kan man väl bara säga det? Varför behövs omskrivningen? Låter det liksom lite lyxigare att ”ta det lugnt”.

Det är så jag tänker med ”njuter”. När någon berättar om en fin middag eller naturupplevelse eller annat roligt och avslutar med ”jag njuter”, så vet jag inte vad jag ska se framför mig. En person som sitter stilla och tar in omvärlden? Har rysningar av njutet?

Är det inte egentligen en omskrivning för har väldigt roligt/tycker det var väldigt vackert/smakade väldigt gott?

Men jag förstår att modeanvädningen av ordet (som jag uppfattar att det är, i likhet med för nåt år sedan då man inte bara träffade Frida, utan träffade ”fina och bästa Frida”) handlar om att positionera på nåt sätt.

Jag gillar det bara inte.

I går nappade jag på ett fint erbjudande. Att åka med min syster och hennes familj till Parkbadet i Sandviken. Tre vuxna på fyra barn. Det låter ju stabilt. Jag tror dock att i ett badhus bör man vara ungefär fem vuxna på varje barn. Min syster och hennes kille, som tillsammans roddar sex barn i allehanda storlekar, är hjältar. Jag åkte direkt hem och sov ett par timmar. De åkte vidare till ett stort möbelvaruhus … Sade jag hjältar?

Glad i hjärtat efter nästminstingens stora leende över vattnet!

I fredags fick jag frågan om jag möjligen hade lite glapp i schemat strax efter riksdagsvalet. En skola saknar en Ma/NO-lärare lite sådär desperat och ville jag hjälpa till lite? Fyra dagar den här veckan är jag på högstadiet och gör det jag är utbildad för.

Kanske funderade jag lite igår morse när jag masade mig upp efter valrörelse, valvaka och fyra timmars sömn om det var en sån himla bra idé. Men det är det! Dag två är avklarad och glädjen över att träffa kidsen och snacka lite densitet är höjden av kul!

Och det är väl så som folk brukar snäsa, att det är viktigt att politiker är i det som poppis kallas för verkligheten. Vem som nu har patent på den.

Här kopierar jag lite. En mycket viktig kunskap i skolan. Hur hantera kopiatorn.