Migrationspolitiken måste värna barnen

Migrationspolitiken måste värna barnen

Barnkonventionen är svensk lag sedan i fjol. Fallet Tim visar att vi har en lång väg kvar att gå för att på allvar värna barnens rätt. Detta gäller inte minst migrationspolitiken.

Vi är många som har berörts av rubrikerna kring en treårig pojke som i media kallas ”Tim”. Barnets omhändertogs när han var några dagar gammal då biologisk förälder inte bedömdes kunna ta han dom honom. Därefter har han bott i ett familjehem, som blivit hans familj och hela värld. Trots detta är barnet nu utvisningshotat.

I en artikel publicerad på DN.se den 16 september säger Tims familjehemsmamma ”-Jag kan inte förstå hur det kan anses vara barnets bästa när han har sin trygghet här, hos en familj som älskar honom.”

I artikeln framkommer att domstol anger att Tim kan utvisas till Nigeria där han har ett socialt nätverk i form av släktingar. Det ska enligt domstolen inte finnas något som visar att de inte skulle vara villiga att ta hand om honom. Därmed anses mottagandet vara ordnat vid en utvisning, trots att Tim aldrig varit i det landet eller träffat de nämnda släktingarna.

Rättschefen på Migrationsverket problematiserar kring förhållandet mellan olika lagstiftning på följande sätt:

”Utlänningslagen reglerar vem som kan beviljas uppehållstillstånd och inom ramen för den lagen ska barnets bästa beaktas- men det är inte den enda aspekten som ska beaktas i alla åtgärder som gäller migrationslagstiftning.”

Vår uppfattning är att syftet med att göra barnkonventionen till lag, naturligtvis ska vara att den kommer barnen till godo. Om den i olika situationer ska trumfas av annan lagstiftning så blir den inget värd.

Barnkonventionen är en internationell konvention som sedan den 1 januari 2020 är lag i Sverige. I proposition 2017/18:186 (om införande av barnkonventionen som lag) framkommer att regeringens avsikt är att barnkonventionens artiklar ska inkorporeras i svensk lagstiftning och en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt.

Den 20 juli 2021 började nya bestämmelser gälla i utlänningslagen. En ny lydelse för den sk. ”humanitära grunden” i 5 kap. 6 § utlänningslagen började då gälla. I prop. 2020/21:191 (ändrade regler i utlänningslagen) framgår på sid. 113 att barn fortsatt bör kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Vi tycker att fallet Tim visar att riksdagens vilja inte får genomslag i den rättsliga tillämpningen så som vi tänkt oss. Det krävs uppenbarligen något annat för att kunna uppfylla våra förpliktelser internationellt, följa den barnkonvention vi nu gjort till lagstiftning samt fortsätta att inkorporera denna i övrig lagstiftning.

Tim är förstås inte ensam om att som minderårig ha drabbats mycket illa av en bedömning som är svår att förstå, om hänsyn till barnets bästa ska gå först. Vi nås ofta av liknande berättelser, där vi som samhälle utsätter barn för en grym hantering och ett onödigt lidande.

För oss är det självklart att barnkonventionen som lag måste betyda att den faktiskt gör skillnad. Att barn inte ska utvisas från vårt land och den enda trygghet de har. Ett barn ska aldrig behöva få en värre sits för att deras föräldrar för dåliga val. Det är vår skyldighet att vara den motverkande faktorn. Det lever vi inte upp till om lagstiftningen tillämpas så som i det aktuella exemplet.

Vi har skrivit en motion om detta, och vi ser att det är allas vårt politiska ansvar att framåt hitta vägar som gör att inget barn drabbas på detta sätt.

Yasmine Bladelius

Elin Lundgren

Socialdemokratiska riksdagsledamöter

Publicerad i Aktuellt i politiken #42, 2021

Så här såg vår text ut i Aktuellt i politiken, pappersupplaga

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

AlphaOmega Captcha Classica  –  Enter Security Code