Söndag med kaxiga liljekonvaljer

växter

Den här helgen var tacofredag, dörrknackning på hemmaplan (bokstavligen) med finansministern och i dag finbesök av familj från Hälsingland. Slog på stort och levererade tacogratäng, lasagne och rabarberpaj! Är också i själen glad över att de hade släpvagn med pga besök på möbelvaruhus. Jag fick då hjälp att få iväg säng som skulle bort efter att jag köpt en ny, som kom levererad i fredags.

Har alltså sovit som en drottning två nätter.

Jag har också gjort två skapliga promenader, och det är så härligt med det gröna skira. Ovan är de väl liljekonvaljer som sticker upp sitt kaxiga tryne.

Jag kan till och med sälla mig till skaran som önskar att det kom lite mer värme nu. Det vore trevligt. Piggar upp livet. Men INTE för mycket och gärna regn på nätterna.

Lyssnade på ett av Klotets program om klimatet (P1). En sak slår mig. Jag har aldrig uppfattat att jag på något sätt tvingats till att ändra en vana gällande miljö/klimat. Det mesta som tär är fortfarande möjligt att göra för privatpersoner. Väl? Plastkassar kostar nu för tiden, dyrare för vissa villaägare att inte kompostera. Men vi reser hur mycket vi vill om vi har råd, vi kan bo hur stort vi vill och köpa varor från hela världen för att kunna äta allt vi vill året om. Liksom inga inskränkningar.

Om man ställer det i proportion till hur akut forskarna uppfattar läget med klimat och artrikedom är det rätt klent hanterat av oss. Jätteklent. Jag är besviken på oss.

Det handlar inte om våra barnbarn osv. Det är en moralisk grej. Att vi som mänsklighet inte ska begå rovdrift på en miljö med växter och djur som finns för sin egen skull. Inte för oss att sabba.